Balans nr 11 2004

Alla revisorer ska granskas inom loppet av en femårsperiod

Vår kvalitetskontroll är en billig försäkringspremie för kunden, anser Bo Ribers, revisor på KPMG och ordförande för FARs Kvalitetsnämnd. Han förklarar att det nya kvalitetskontrollavtalet mellan Revisorsnämnden (RN), FAR och SRS från hösten 2003 och de nya regler för organisationernas kontroll som började tillämpas 1 januari samma år, är till för att säkerställa jämn och hög kvalitet hos medlemmarna och att dessa regler enbart marginellt bidrar till att revisorernas tjänster blir dyrare.

Dagens organisationsbaserade kontrollsystem är i sig grundligare än det föregående och anpassat till EUs regelverk.

– Kvalitetskontrollen har två syften; dels att stödja revisorerna i deras arbete, dels att svara mot behovet av att kontrollera kvalitén på deras arbete. Gör någon bort sig så spiller det ju över på alla de som sköter sig. Det ligger i vårt intresse att få bort alla som missköter sig, säger Bo Ribers med eftertryck.

Bo Ribers tar emot i KPMGs lokaler vid Tegelbacken i Stockholm – bara ett stenkast från riksdagen och regeringskansliet Rosenbad. Han är nöjd med ramverket och strukturen på det nya kvalitetskontrollsystemet. Den sista pusselbiten kom på plats hösten 2003 då avtalet mellan Revisorsnämnden och de två revisorsorganisationerna (FAR och SRS) undertecknades. Med detta är det svenska regelsystemet i samklang med EU-kommissionens rekommendation (2001/256/EG) om att EU-länderna ska se till att alla som utför lagstadgad revision omfattas av ett kvalitetssäkringssystem.

Vad gör en kvalitetskontrollant?

Kvalitetskontrollanten ska innan fältarbetet påbörjas ta ställning till vilken granskningsmetod, systemgranskning (när ett internt granskningssystem existerar) eller substansgranskning, han eller hon tänker använda. För genomgången ska särskilda checklistor användas. I en systemgranskning ska kontrollanten verifiera att systemet har fungerat på avsett sätt genom att välja en kombination av följande metoder: intervju, inspektion och upprepning av kontrollmomenten i fråga. Kvalitetskontrollanten ska också bedöma om byrån uppfyller kraven på god revisorssed och god revisionssed. Kvalitetskontrollanten avgör i det enskilda fallet hur många uppdrag som ska granskas för varje auktoriserad och godkänd revisor och totalt för byrån. I normalfallet bör det vara tillräckligt med 2–4 uppdrag i en enmansbyrå. I byråer med ett flertal auktoriserade och godkända revisorer bör det normalt vara tillräckligt att gå igenom 1–2 uppdrag per revisor.

En uppdragskontroll kan i praktiken gå till på följande sätt:

  1. Inledande samtal med vald revisor där självdeklarationen utgör grund för diskussionen.
  2. Val av två uppdrag från tio-största listan
  3. Genomgång av uppdrag enligt check lista för uppdragskontroll
  4. Slutgenomgång med revisorn, där checklistan för uppdragskontroll utgör grunden
  5. Kopia av checklista för uppdragskontroll till revisorn
  6. Slutrapport till revisor

Rapportering

En kvalitetskontrollant ska avrapportera sitt uppdrag till kvalitetskommittén skriftligt inom fyra månader efter den tidpunkt då han eller hon utsågs. Direkt efter avslutad granskning ska kontrollanten ha en muntlig genomgång med den granskade. Inom två veckor efter avslutad granskning och genomgång ska kontrollanten sända ett utkast till rapport till den granskade, som också ska komma med synpunkter inom två veckor.

Kvalitetskontrollantens rapport sker i form av en särskild berättelse bestående av tre delar: en beskrivning av uppdraget, en redogörelse för uppdragets genomförande och ett uttalande. Rapporten (uttalandet) kan vara ren eller oren.

För vidare info se www.far.se; klicka på info om FAR – klicka på organisation – klicka på kvalitetskontroll.

Kontroll på två sätt

I Sverige utövar Revisorsnämnden tillsyn enligt revisorslagen. Enligt överenskommelsen från förra hösten baserar RN sin kontroll i princip på resultatet av RFAR/SRS:s kvalitetskontroll. En kontroll som kan genomföras på två alternativa sätt: Kontroll av byråns egna kvalitetskontrollsystem eller kontroll av genomförda revisioner (så kallad substansgranskning).

Enligt avtalet får RN namn på alla byråer och vid dessa byråer verksamma revisorer för vilka godkännande, beslut om omkontroll eller underkännande meddelats grundat på kontroll av byråernas egna kvalitetskontrollsystem. Namn ska också lämnas på alla revisorer som substansgranskats – med uppgift för respektive revisor om kontrollen resulterat i godkännande, beslut om omkontroll eller underkännande.

Nämnas bör i detta sammanhang att det finns en möjlighet för den kontrollerade revisionsbyrån att i vissa situationer föreslå att påbörjat uppdrag ajourneras. Revisionsbyrån kan utnyttja den extra tiden – dock högst tre månader – att rätta till enklare brister.

Alla ska kontrolleras

RN har också att kontrollera de 250–300 revisorer som inte är med i vare sig FAR eller SRS.

– Vissa av dessa arbetar på någon FAR/SRS-byrå och kontrolleras därmed av dessa organisationer. Övriga revisorer ska vi – enligt det nya avtalet – kvalitetskontrollera. Men vi har inte påbörjat en sådan ännu. Vi väntar något för att se hur det [nya systemet] fungerar, säger Inger Blomberg, chefsrevisor vid RN, ansvarig för samordning och planering av systematisk uppsökande tillsyn (SUT). Hon tillägger att RN avser att anlita FAR/SRS-kontrollanter för att utföra kvalitetskontrollarbetet.

Fördröjningen i tiden beror också på att RN begärt ändringar i gällande förordning för att säkerställa att en kvalitetskontroll genom RN ska kosta ungefär detsamma som en granskning av FAR eller SRS.

Hittills har revisorerna utanför FAR och SRS genomgått RNs systematiska och uppsökande kontroll. Under de senaste fem åren har cirka 150 revisorer kontrollerats.

– Det är stor skillnad i kvalitet (jämfört med FAR och SRS-ledamöter). Cirka 35 procent av de kontrollerade går vidare till disciplinärenden, berättar Inger Blomberg. Hon förklarar att bristerna ofta beror på att dessa revisorer inte har uppdaterade kunskaper. Jävsfrågor är också aktuella i detta sammanhang. Många av de icke-organisationsanslutna revisorerna arbetar med redovisning och har kanske hand om hela kedjan – från rådgivning och redovisning till revision.

Vid den systematiska uppsökande tillsynen (SUT), som RN utför sedan ett antal år, väljs revisorer och revisionsbolag ut för kvalitetssäkring. Urvalet görs antingen genom rena stickprov eller med ledning av särskilda riskfaktorer, såsom exempelvis att en revisor har ett onormalt stort antal uppdrag eller har varit föremål för upprepade disciplinära åtgärder.

RN stickprovsgranskar kontrollerna

Enligt det nya systemet ska Revisorsnämnden två gånger per år – i februari och september – få information från FARs respektive SRS:s kvalitetskontrollnämnder om de byråer och enskilda revisorer som granskats. Dessa listor liksom disciplinärenden är offentliga när de väl registreras hos RN. Revisorsnämnden ska i sin tur stickprovsgranska ett antalet av dessa redan utförda kontroller. Det blir ett 20-tal per år som väljs ut för denna kvalitetssäkring.

– Enligt EUs krav är det RNs skyldighet att granska alla revisorer. Vi ansvarar formellt för kvalitetskontrollerna, säger Inger Blomberg och fortsätter:

– Avtalet mellan RN och FAR respektive SRS är bra eftersom det innebär att vi undviker dubbelarbete. Med avtalet i kombination med våra stickprovskontroller säkerställs kvalité.

Bo Ribers förklarar att innehållet i kvalitetskontrollen ständigt måste vara under utveckling – i takt med förändringar i samhället och organisationernas erfarenheter av kontrollarbetet. Ett problem som han redan idag kan peka på är kontrollanternas rapportskrivande:

– Rapporterna är i vissa fall inte till räckligt deskriptiva för att underlätta Kvalitetsnämndens bedömning. Vi får helt enkelt inte tillräckligt bra beslutsunderlag.

Här krävs vidareutbildning. Samtidigt måste exempelvis kontrollanternas checklistor (som de arbetar med i sin kontroll) uppdateras så att dessa överensstämmer med bland annat den nya revisionsstandarden (RS). Detta är något som är på gång inom Kvalitetsnämnden.

Överenskommelsen mellan Revisorsnämnden (RN) och de två revisorsorganisationerna medför i praktiken inte några stora nyheter för ledamöter i FAR och SRS. Organisationerna har under flera år haft en kvalitetskontroll i egen regi.

En nyhet i det nya kvalitetskontrollsystemet är dock den kvalitetskontrollstyrelse som är gemensam för FAR och SRS. Denna styrelse, med en majoritet av ickerevisorer, har till uppgift att bland annat utvärdera kontrollresultat, pröva vilka ärenden som ska hänskjutas till Revisorsnämnden samt följa upp kvalitetskontrollanternas arbete och bedömningar. En ny tjänst har inrättats gemensam för de båda organisationerna. Lennart Iredahl, som bland annat arbetat hos Ernst & Young, ansvarar numera för samordning och utveckling av kvalitetskontrollen inom FAR och SRS.

– Kvalitetsnämnden kan också lämna ärenden direkt till Revisorsnämnden. Men det är bara om bristerna i revisions verksamheten är ytterst allvarliga och något sådant fall har vi hittills inte stött på, säger Bo Ribers.

Underkända kontrolleras igen

Inom ramen för det nya kontrollsystemet har hittills 108 FAR-ledamöter kvalitetsgranskats. 100 av dessa godkändes, två ska kontrolleras igen (vilket enligt reglerna ska ske inom ett år) och sex har underkänts. Detta enligt Per-Olof Akteus som fram till slutet av oktober 2004 ansvarat för kvalitetskontroll på FARs kansli. Hos SRS är Bernth Höglund en av två kvalitetssekreterare. Han berättar att under det nya kvalitetskontrollsystemet har 150 medlemmar granskats. Av dessa har fyra underkänts.

Vad händer med dem som underkänts?

– Revisorsnämnden genomför en fördjupad kontroll. Dels kontrollerar vi samma revisionsuppdrag som kontrollanterna, dels tittar vi kanske på ytterligare två, tre uppdrag som den aktuella revisorn utfört, säger Inger Blomberg. Hon förklarar vidare att i de ärenden där revisorer redan underkänts enligt det nya systemet, så håller RN just på att välja ytterligare revisionsuppdrag för granskning av dessa.

– En nyhet i dagens kvalitetskontroll är de mer detaljerade instruktioner som kontrollanterna ska följa. Detta som ett resultat av EU-anpassningen och RS:s krav, berättar Bo Ribers.

Brister ska noteras

En annan nyhet är att kvalitetskontrollantens rapport ska vara mer deskriptiv. Tidigare skulle rapporterna avspegla kontrollanternas helhetsintryck. Idag krävs att de beskriver exempelvis brister i kontrollverksamheten, även om rapporten resulterar i ett godkännande.

Vem kan bli kvalitetskontrollant?

Det första kravet för FAR-revisorer är att han eller hon varit FAR-ledamot i minst 10 år.

– Att utse kontrollanterna var en omfattande process. De stora revisionsbyråerna fick rekommendera och samtidigt kunde behöriga revisorer anmäla sitt intresse. Vi gick sedan igenom person för person och kontrollerade bland annat att det inte fanns några anmärkningar mot dem hos Revisorsnämnden, berättar Bo Ribers och säger att visst liknade processen i viss mån vanligt anställningsförfarande.

Enligt FAR/SRS:s regler krävs att en kontrollant är oberoende i förhållande till den byrå/revisor som ska kontrolleras. Det krävs också att ”Kvalitetskontrollanten ska ha den yrkeserfarenhet och utbildning som krävs för att utföra kvalitetskontroll av den aktuella byrån/revisorn och i övrigt vara lämplig för uppdraget.” Kvalitetskontrollen går till på så sätt att hos de byråer som har ett internt kontrollsystem så är det detta system som granskas. Detta gäller flertalet stora och medelstora byråer som sedan lång tid tillbaka satt en kvalitetsstämpel på sina tjänster. Där ska kontrollanten verifiera att systemet fungerar på avsett sätt.

”En fördel att alla kvalitetssäkras”

Om kvalitetskontrollanten finner att det interna kontrollsystemet är tillräckligt, ska han eller hon verifiera att systemet har fungerat på avsett sätt genom att välja en kombination av följande metoder: ”intervju, inspektion och upprepning av kontrollmomenten i fråga.”

– Det är en fördel att alla numera blir föremål för kvalitetssäkring. Det kan ju finnas mindre lämpliga revisorer även på större byråer, säger Ribers.

Men alla brister fångas kanske ändå inte upp...?

– Då har Revisorsnämnden sin systematiska uppsökande tillsyn (SUT), säger Ribers och tillägger: Från Kvalitetsnämnden rapporterar vi bara allvarligare brister, sådant som leder till varning eller uteslutning. Inte tillkortakommanden som resulterar i en erinran.

Det är FAR respektive SRS som väljer ut vilka revisorer/byråer som ska granskas och vilken kontrollant som ska utföra kontrollen. Man gör det enligt ett rullande schema eftersom alla auktoriserade och godkända revisorer ska granskas inom loppet av en femårsperiod.

Det är den revisor som blir kontrollerad – eller byrå – som betalar för kontrollantens arbete. Innan uppdraget sjösätts så skriver båda parter under en uppdragsbekräftelse. Skulle i ett senare skede den granskade vara missnöjd och inte vilja betala för uppdraget så skrider SRS in och betalar för mina medlemmar. Samma sak gäller dock inte för FAR-ledamöter. Här måste tvisten lösas mellan parterna.

Förekommer detta ofta?

– Nej, säger Bo Ribers. Han kan bara erinra sig ett sådant fall och då löstes tvisten med ett samtal. Han berättar också om en mindre byrå som nyligen protesterade mot att man blev kontrollerad allt för tätt inpå senaste kontrollen och som ville byta kontrollant. Kvalitetsnämnden tillmötesgick det senare klagomålet men stod fast vid tidpunkten för granskning. Detta accepterades av den aktuella revisorn.

Sunt förnuft löser tvister

Och Bo Ribers är övertygad om att tvister om kvalitetsgranskningens praktiska sida kan lösas med sunt förnuft och dialog. Samma sak gäller sannolikt inte synkroniseringen mellan de europeiska och de amerikanska revisionsreglerna. Det är beklagligt tycker Bo Ribers. De nya amerikanska reglerna innebär ju att även utländska bolag som är listade i USA ska genomgå amerikansk kontroll.

I USA har man en mer detaljerad kontroll enligt fastställda regler. Där finns, enligt Bo Ribers, mindre utrymme för en rimlighetsbedömning.

– Det mesta talar för att amerikanerna inte accepterar en kvalitetskontroll i för eningsregi, som vårt system där revisorer kontrollerar revisorer. I USA vill man ha tjänstemän som kontrollanter.

Elisabeth Precht

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%