Balans nr 11 2004

Finforum 2004: Ny global redovisningsstandard – både ett problem och en lösning

Sir David Tweedie, ordförande för International Accounting Standards Board (IASB) skrädde inte orden då han talade om vad som krävs för att globala standarder inom redovisning ska antas och accepteras. Och han var kritisk mot den roll som många revisorer spelade under 80- och 90-talet. Han stack inte under stol med att problem kommer att uppstå när nya standarder införs och förklarade bland annat att dessa måste bli enklare. Kanske behövs det olika regler för små och stora företag?

– Vi måste finna oss i att debattera dessa frågor, även om vi kanske tycker olika. Och det bästa är ifall vi kan göra det tidigt i processen, menade David Tweedie. Ett av hans råd till publiken i Stockholm var att revisorer och andra berörda ska vara med redan från början när nya regler skapas. På så sätt kan många problem undvikas. Just skillnader från land till land är enligt Tweedie en av de största fallgropar som regelskrivarna har svårt att undvika.

– Ofta känner vi inte ens till problemen utan blir varse dessa först senare [när en standard redan arbetats fram].

– Det finns de som förespråkar princip baserade regler och de som säger att vi behöver detaljreglering, slog Tweedie fast och förklarade vid flera tillfällen att det viktiga är att på ett bra och tillförlitligt sätt redovisa de förhållanden som råder. Han fortsatte:

– I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för global tillväxt, sysselsättning och välstånd.

”Bra revision, vettiga standarder och tillsyn.”

För att en global standard ska fungera så krävs, enligt David Tweedie, en fungerande treenighet: ”Bra revision, vettiga standarder och tillsyn.” Han ansåg att bland annat Sverige är bra på det sistnämnda och förklarade i sitt Stockholmsanförande att det inte är märkligt att skandaler som de i amerikanska Enron och i italienska Parmalat uppstod eftersom redovisningsstandarderna tillät företag att skriva om och skyla över, med resultatet att utomstående hade svårt att få en rättvisande bild av många företag.

David Tweedie ansåg att mycket positivt redan hänt på redovisningens område:

– I dagsläget är det 92 länder som tillåter eller kräver att globala standarder används med början år 2005.

Han menade vidare att även om skillnader återstår så har samklangen blivit betydligt större mellan IFRS utarbetade av IASB och amerikanska standarder (US GAAP) framtagna av amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB). Och ringarna sprider sig på vattnet. I slutet av oktober påbörjades samtal mellan IASB och den japanska redovisningsorganisationen om ett projekt för att minimera skillnaderna mellan IFRS och japanska redovisningsregler. Det slutgiltiga målet är att standarderna ska vara gemensamma.

– Titta på Kina, sa David Tweedie, där hade man knappast redovisning för två år sedan men nu är intresset stort för globala standarder eftersom man vill främja investeringar i landet.

David Tweedie talade om problemet med personaloptioner och menade att leasingavtal, immateriella tillgångar, och förmåner till anställda är de hetaste frågorna för framtiden. Den sistnämnda är den största frågan, sa Tweedie och ansåg att de amerikanska bilföretagens sätt att med olika metoder inte redovisa underskott i sina pensionsfonder är exempel på ”dåligt management men även usel redovisning.” IASB är en oberoende organisation som grundades 1973 under namnet International Accounting Standards Committee (IASC). Organisationen grundades på initiativ av institutioner som sysslar med redovisning i Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Holland, Storbritannien, Irland och USA. Organisationens mål är att skapa globala redovisningsstandarder som är både enkla att förstå och möjliga att verkställa. Det sägs i IASBs föreställningsram att globala standarder ”kräva transparent och jämförbar information i finansiell redovisning.”

Stora skillnader med nya standarder

Det var tjugoandra året i rad som Finforum arrangerades i samarbetet mellan IREV, Sveriges Finansanalytikers Förening, FAR och Stockholmsbörsen. Finansanalytikern Peter Malmqvist ledde debatten inför drygt 200 deltagare.

– Visst är harmoniseringen av standarder bra för oss som användare, sa Tomas Hedström från SCA i en paneldebatt som följde på David Tweedies anförande. Men, tillade han och kritiken hördes i rösten, införandet har krävt enorma utbildningsinsatser och kostat företaget stora summor. En nackdel, enligt Hedström, är också att företaget hela tiden tvingats fråga olika experter för att hamna rätt i processen. Helt klart är att stora skillnader uppstår när nya internationella standarder används – för SCA gäl ler det exempelvis nettointäkterna som ökade med 39 procent för senaste räkenskapsåret, jämfört med det tidigare sättet att redovisa.

Elisabeth Precht

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...