Balans nr 11 2004

Redovisning & redovisningar: Löneskatt och avkastningsskatt

Akutgruppen har publicerat ett uttalande som gäller redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt i företag som tillämpar RR 29, Ersättningar till anställda. Uttalandet har föregåtts av två utkast och många diskussioner. Det som varit kontroversiellt gäller redovisningen av avkastningsskatt. Hur den särskilda löneskatten ska redovisas har däremot inte uppfattats som något större problem. Den gemensamma uppfattningen bland remissinstanser och Akutgruppen har varit att om RR 29 leder till att ett företag redovisar en högre (lägre) pensionskostnad än vad som redovisas i juridisk person, ska företag redovisa en avsättning (fordran) för särskild löneskatt baserad på mellanskillnaden. Detta grundar sig på att hur mycket ett företag totalt måste sätta av för att täcka framtida pensionsutbetalningar är oberoende av om företaget tillämpar RR 29 eller ej. Det finns olika modeller för att fastställa pensionskostnadens storlek. Skillnaden mellan dem gäller hur kostnaderna ska periodiseras. Den bedömning som Akutgruppen gjort, och som delas av remissinstanserna, är att den särskilda löneskatten ska periodiseras på samma sätt som pensionskostnaderna.

Avkastningsskatt

I det uttalande som publicerades i januari 2004 var frågan hur den skillnad i pensionsskuld som uppkommer när företag övergår till att tillämpa RR 29 ska redovisas. Den bedömning som Akutgruppen gjorde var att tillämpningen av RR 29 inte påverkade underlaget för avkastningsskatt och att det därför inte fanns skäl att frångå den beräkning som framkommit i samband med upprättandet av deklarationen. Någon avsättning skulle alltså inte göras.

Ett tiotal organisationer kommenterade utkastet. Av dessa var det dock bara en, nämligen Aktuarieföreningen, som uttalade ett stöd för Akutgruppens bedömning. Övriga däribland FARs redovisningskommitté, KPMG och Watson Wyatt ansåg att en avsättning skulle göras. Några av argumenten var:

  1. RR 29 utgår ifrån att företag ska redovisa samtliga kostnader som upp kommer i samband med att pensionsrätten intjänas. Detta inkluderar skyldigheten att erlägga avkastningsskatt.
  2. Den beräkning av pensionsskulden som görs i enlighet med tryggande lagens regler inkluderar ett hänsyns tagande till avkastningsskatt genom att diskonteringsräntan reducerats med en halv procentenhet. En mot svarande reducering bör därför också göras när diskonteringsräntan fastställs i enlighet med RR 29.

När företag överlåter ansvaret för utbetalning av pensioner till exempelvis Alecta beaktas skyldigheten att erlägga avkastningsskatt i det pris som företaget måste erlägga.

Nytt utkast under sommaren 2004

När Akutgruppen började diskutera remissynpunkterna insåg vi att frågeställningen i utkastet hade formulerats fel. Det handlar inte om att en avsättning ska göras baserad på skillnaden i pensionsskuld. Den avsättning som görs i juridisk person ingår ju i pensionsskulden och särredovisas inte. Den har alltså ingen motsvarighet i den skuld som beräknas i enlighet med RR 29. Eftersom underlaget för avkastningsskatten utgör 15 procent av pensionsskulden medför detta att det är väsentliga belopp som aktualiseras.

I diskussionerna kring remissinstansernas synpunkter ska inledningsvis konstateras att det inte finns några skarpa skillnader mellan rätt och fel; det vill säga huruvida en avsättning ska redovisas eller ej. Det gruppen ändå enades om var att avkastningsskatten inte kan anses utgöra en sådan ”ersättning till anställd i utbyte mot tjänster” som omfattas av RR 29. Om en avsättning ska göras måste den sålunda redovisas i enlighet med RR 16, Avsättningar.

Enligt RR 16 krävs att en händelse inträffat som skapat en skyldighet att betala. De som förespråkar att en avsättning ska göras anser att denna händelse utgörs av att den anställde intjänat pensionsrätt. En alternativ tolkning är att avkastningsskatten är kopplad till tillväxten i pensionsskulden på grund av ränteuppräkningen. Den senare tolkningen har ett stöd i förarbetena. Motivet för skatten är nämligen att ”det ansågs oriktigt att beskatta avkastningen på pensionsmedel först i samband med utbetalningen” (Anders Palm, Pensionsstiftelser sid 222). Man kan därför tycka att det är självklart att avkastningsskatten är, som också framgår av namnet, en skatt på årlig avkastning. Det är dock inte så skatten fastställs. Av förenklingsskäl utgörs skattebasen av den ingående pensionsskulden eller i stiftelser av förmögenheten. Denna schablonisering gör att det tekniskt sett bör vara möjligt att göra en tillräckligt tillförlig beräkning av alla framtida skattebetalningar. Akutgruppens bedömning är dock att det är den årliga avkastningen eller snarare det årliga fastställandet av pensionsskulden respektive stiftelsens förmögenhet som är orsaken till att en avkastningsskatt ska erläggas och att följaktligen ingen avsättning ska göras. Den kritiska händelsen är alltså att vi går in i ett nytt år och därmed får upprätta en ny deklaration som grund för skattebetalningen.

Akutgruppen har alltså inte heller tagit intryck av argumentet att företag får betala ett högre belopp till exempelvis Alecta när Alecta övertar skyldigheten att betala pensioner. Att avkastningsskatten påverkar Alectas kalkyl är odiskutabelt. Den bedömning som gjorts är dock att detta tar sig uttryck i att den förväntade avkastningen på de medel som tryggar pensionsutbetalningarna blir lägre. Detta är dock inte ett skäl för att redovisa en avsättning.

Att avkastningen reduceras på grund av avkastningsskatten får emellertid betydelse för de företag som gjort avsättningar till en egen stiftelse. Enligt RR 29 ska nämligen företag ange vilken avkastning som förväntas på förvaltningstillgångarna. Denna avkastning måste beakta förekomsten av skatter och andra avgifter. Om den beräknade avkastningen före skatt är 8 procent och avkastningsskatt samt statslåneränta är 15 respektive 5 procent skall sålunda den förväntade avkastningen efter skatt anges till 7.25 procent, det vill säga 0.08-(0, 15×0.05).

Färdigt uttalande

Det slutliga uttalandet publicerades i oktober. Att publiceringen drog ut på tiden berodde på att en av remissinstanserna, nämligen Watson Wyatt, höll fast vid sin ståndpunkt att en avsättning borde redovisas och som stöd hänvisade till regler i Australien. Detta föranledde Akutgruppen att kontakta det normgivande organet (AASB) i Australien som bekräftade att de krävde att företag gjorde en avsättning för en skatt som verkar ha stora likheter med vår avkastningsskatt. Trots en omfattande korrespondens lyckades dock aldrig Akutgruppen förstå hur de australiensiska kollegorna resonerat när de fattade sitt beslut. En anledning kan vara att det ursprungliga beslutet fattats av en förening av aktuarier och att AASB bara tillstyrkt deras förslag. Det kan ha inneburit att frågan aldrig blivit föremål för en egentlig redovisningsmässig diskussion.

Det ska dock inte uteslutas att den fråga som Akutgruppen diskuterat inte är unik för Sverige. Nya argument kan därför komma fram som motiverar ett ändrat ställningstagande. Fram till dess gäller dock Akutgruppens bedömning, nämligen att ingen avsättning ska göras för förväntade framtida avkastningsskatter.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att följa börsbolagens årsredovisningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%