Balans nr 12 2004

Nya redovisningsregler nästa år – vad gäller och varför

I och med att noterade företag fr.o.m. 2005 ska upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards) har förutsättningarna dramatiskt ändrats inom redovisningsområdet. Årsredovisningslagen (ÅRL) ändras och både normgivaren för noterade företag, Redovisningsrådet, och normgivaren för onoterade företag, Bokföringsnämnden, har givit givit ut nya rekommendationer. Normgivningskartan är komplex. Catharina Pramhäll och Sören Wikerfelt beskriver i denna artikel vilka regler som gäller och varför. Artikeln behandlar dock inte vad som gäller för finansiella företag. [1]

Bokföringsnämnden (BFN) inledde 1998 ett arbete att anpassa Redovisningsrådets rekommendationer (RR) för icke-noterade företag. I april 2004 beslutade BFN att inte gå vidare med anpassningsarbetet eftersom nämnden kunde se att även det förenklade regelverket av olika skäl blev väl omfattande för de mindre företagen. BFN beslutade att istället dela in företagen i fyra kategorier vilka ska ha var sitt regelverk. [2] I avvaktan på att dessa regler ska bli klara ställde sig BFN följande frågor:

  1. Kommer Redovisningsrådets rekommendationer att även fortsättningsvis kunna tillämpas som god redovisningssed av icke-noterade företag?
  2. Vad gäller för de företag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse?
  3. Kan huvuddragen i det nuvarande allmänna rådet om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (BFNAR 2000:2) fortsätta att gälla?
  4. Vilka möjligheter har ett icke-noterat företag, som inte väljer att utnyttja ÅRL:s möjlighet att fullt ut tillämpa IAS/IFRS, att ändå på vissa områden tillämpa dessa istället för Redovisningsrådets rekommendationer eller BFNs allmänna råd?

Beslut om ändring i BFNAR 2000:2

BFN beslutade vid sitt sammanträde den 1 december 2004 om ett nytt allmänt råd som ändrar i BFNAR 2000:2. Syftet var inte att genomföra en fullständig översyn utan att klargöra vad som kommer att gälla under den övergångstid som uppstått i och med BFNs beslut om ändrad inriktning på normgivningsarbetet, genom IAS-förordningen, genom ändringarna i ÅRL och genom Redovisningsrådets nya rekommendationer. RR 1-RR 29 kommer att finnas kvar i den lydelse de hade den 1 januari 2005. Redovisningsrådet kommer inte att uppdatera rekommendationerna – och inte heller BFN. Om de skulle förlora sin betydelse helt eller delvis t.ex. genom ändring i lag kommer dock BFN att överväga vilka åtgärder som är lämpliga.

Vad innebär den ändrade 2000:2?

Liksom förut kommer företagen kunna välja att tillämpa RR 1–RR 29 eller de anpassade allmänna råd som BFN har givit ut. Den valda rekommendationen eller det valda allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet om inte annat anges. Liksom tidigare kan också vägledning hämtas från Redovisningsrådets normer, i de fall BFN inte har meddelat kompletterande redovisningsnormer. I nya punkter i BFNAR 2000:2 står vad som särskilt gäller för vissa icke-noterade företag.

BFNARAnpassning av
2000:3 VarulagerRR 2
2000:4 LeasingRR 6:99
2001:1 InkomstskattRR 9
2001:3 Materiella anläggningstillgångarRR 12
2002:5 DelårsrapporteringRR 20
2003:3 IntäkterRR 11

Vad gäller från 1 januari 2005?

I bilden och i tabellen nedan åskådliggörs det nya regelverket. I den högra kolumnen i tabellen finns hänvisningar till respektive regel. I den fortsatta texten redogör vi för vad som tills vidare gäller för olika företag.

Det nya regelverket. I bilden ovan åskådliggörs vad som gäller på redovisningsområdet fr.o.m. den 1 januari 2005. (Se även tabell nedan).

Noterade företag – koncern

Enligt den s.k. IAS-förordningen ska noterade företag fr.o.m. 2005 upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Utöver detta krävs enligt ÅRL vissa tilläggsupplysningar. Redovisningsrådet är normgivare för noterade företag och i rekommendationen RR 30, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, ges vägledning beträffande vilka bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas jämte IAS/IFRS.

Noterade företag – moderbolagen

Enligt ÅRL ska årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas med gemensamma principer om det inte finns särskilda skäl. Exempel på särskilda skäl är att principen inte är förenlig med svensk lag eller att det finns skattemässiga orsaker. För att minska skillnaderna har ÅRL ändrats på tre punkter för företag som ingår i en koncern där koncernredovisningen upprättas i enlighet med IAS/IFRS.

IAS-företag får:

  1. dela upp anläggningstillgångar, om sättningstillgångar, skulder och avsättningar i kort- och långfristiga poster,
  2. värdera intressebolag enligt kapitalandelsmetoden samt
  3. värdera bl.a. förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar till verkligt värde (träder dock i kraft först 2006).

Redovisningsrådet är normgivare och har givit ut rekommendationen RR 32, Redovisning för juridiska personer. RR 32 anger att som huvudregel ska juridiska personer vars värdepapper är noterade tillämpa de IAS/IFRS som tillämpas i koncernredovisningen. Från den regeln görs i RR 32 undantag och tillägg beroende på främst lydelse i ÅRL och sambandet mellan redovisning och beskattning.

Dotterbolag i en noterad koncern

ÅRL gäller med ”får-reglerna” för IAS-företag (se ovan). BFN är normgivare för dessa företag och ger dem möjlighet att välja mellan att tillämpa RR 32 och 2000:2.

Icke-noterade företag kan delas upp i två grupper

I IAS-förordningen ges medlemsländerna möjligheten att tillåta eller kräva att även icke-noterade företag tillämpar IAS/IFRS. I ÅRL finns en ny paragraf som möjliggör även för icke-noterade företag att i sin koncernredovisning tillämpa internationella redovisningsstandarder. Det innebär att de icke-noterade företagen kan delas upp i två grupper – de som väljer att upprätta koncernredovisningen enligt IAS/IFRS (IAS-företag) och de som inte gör det.

Icke-noterade IAS-företag – koncern

Enligt ÅRL ska även dessa företag lämna samma upplysningar som krävs för noterade företags koncernredovisning. BFN är normgivare för dessa företag och kräver genom BFNAR 2000:2 att även RR 30 tillämpas.

Icke-noterade IAS-företag – moderbolagen

Liksom för de noterade moderbolagen krävs att gemensamma principer används om det inte finns särskilda skäl. Moderbolagen får förstås även tillämpa ”får-reglerna” för IAS-företag. Enligt BFN ska även RR 32 tillämpas.

Dotterbolag i en icke-noterad IAS-koncern

Dotterbolagen är IAS-företag och får därför tillämpa ”får-reglerna” för IAS-företag. Dotterbolagen får enligt BFN välja mellan att tillämpa RR 32 och 2000:2.

Företag som inte väljer att tillämpa IAS/IFRS i koncernredovisningen

Endast smärre ändringar som avser dessa företag har gjorts i lagstiftningen. Också vad gäller kompletterande normgivning är läget tills vidare oförändrat (se beskrivningen ovan vad som gäller enligt 2000:2). Liksom tidigare ska de icke-noterade företagen utöver lagbestämmelser följa god redovisningssed. De icke-noterade företagen får alltså inte göra hur de vill när lagstiftning och allmänna råd saknas. Den praxis som utvecklats i olika redovisningsfrågor ska följas.

Får ett företag tillämpa en enskild standard från IAS/IFRS?

Det bör endast undantagsvis komma ifråga att direkttillämpa en IAS/IFRS-standard. Enbart om det saknas kompletterande normer från såväl BFN som Redovisningsrådet bör det få förekomma.

Vilka regler gäller för företag som inte är noterade men är av stort allmänt intresse?

De företag som tidigare har tillämpat Redovisningsrådets rekommendationer p.g.a. att de genom sin storlek har allmänt intresse ska, enligt BFN, även fortsättningsvis tillämpa RR 1–RR 29, om de inte valt att tillämpa IAS/IFRS i koncernredovisningen.

Hur ska företagen redogöra för sina val av redovisningsprinciper?

I och med att det finns så många olika val att göra är det ännu viktigare än tidigare att företagen tydligt anger vilka redovisningsprinciper det tillämpar [3] . Ett företag som enbart tillämpar BFNs allmänna råd kan nöja sig med att ange detta. Om det saknas ett allmänt råd beträffande en väsentlig resultat- eller balanspost är det nödvändigt att upplysa om hur posten beräknats och redovisats. Detta gäller också i andra valsituationer som följer av ett allmänt råd. Ett företag som konsekvent tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer anger detta och följer i övrigt de upplysningskrav som rådet och ÅRL ställer. De företag som tillämpar BFNs allmänna råd på vissa områden och Redovisningsrådets rekommendationer på andra måste för varje område tydligt ange vilka normer som tillämpas.

Avslutning

Som vi redogjort för är normgivningskartan allt annat än enkel. Men utrustad med en bra kompass (denna artikel) och ett stort mått av sunt förnuft (inte reglerat i normgivningen) ska det nog gå bra även efter den 1 januari 2005.

Catharina Pramhäll är verksam som redovisningsexpert på Bokföringsnämndens kansli. Sören Wikerfelt är verksam som redovisningsspecialist på If Skadeförsäkring och tidigare som redovisningsexpert och kanslichef på Bokföringsnämnden. Han medverkade senast i Balans nr 2/1996.

Företag som...TillämparPå grund av
Ingår i koncernNoteradKoncern­redovisningIAS/IFRSEG-förordningen 1606/2002 (artikel 4)
Vissa tilläggsupplysningar i ÅRLÅRL 7 kap. 32 §
RR 30RR 30
ModerbolagÅRL: gemensamma principerÅRL 7 kap. 12 §
ÅRL (inkl. vissa ”får”-regler för IAS-företagHela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4a §, 4 kap. 13a §, 4 kap. 14f–g [7]  §§)
RR 32RR 32
DotterbolagÅRL (inkl. vissa ”får”-regler för IAS-företag)Hela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4a §, 4 kap. 13a §, 4 kap. 14f–g [7]  §§)
Val mellan RR 32 och BFNAR 2000:2 (2000:2 innebär val mellan RR 1-RR 29 och anpassade BFNAR)BFNAR 2000:2 p. 5 och p. 5c
Icke-noterad, som väljer att tillämpa IAS/IFRSKoncern­redovisningIAS/IFRSÅRL 7 kap. 33 §
Vissa tilläggsupplysningar i ÅRLÅRL 7 kap. 33 § som hänvisar till ÅRL 7 kap. 32 §
RR 30BFNAR 2000:2 p. 5b
ModerbolagÅRL: gemensamma principerÅRL 7 kap. 12 §
ÅRL (inkl. visas ”får”-regler för IAS-företag)Hela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4a §, 4 kap. 13a §, 4 kap. 14f–g [7]  §§)
RR 32BFNAR 2000:2 p. 5c
DotterbolagÅRL (inkl. vissa ”få”-regler för IAS-företagHela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4a §, 4 kap. 13a §, 4 kap. 14f–g [7]  §§)
Val mellan RR 32 och BFNAR 2000:2 (2000:2 innebär val mellan RR 1-RR 29 och anpassade BFNAR)BFNAR 2000:2 p. 5 och p. 5c
Icke-noterad, som väljer att inte tillämpa IAS/IFRSKoncernredovisning, Moderbolag, DotterbolagÅRL exkl. IAS-reglerÅRL
2002:2 (innebär val mellan RR 1-RR 29 och anpassade BFNAR)BFNAR 2000:2 p. 5
Allmänt intresseÅRL exkl. IAS-reglerÅRL
Fortsätta med RR 1-RR 29BFNAR 2000:2 p. 5a
Ingår inte i koncernSmå, Medelstora, StoraÅRL exkl IAS-reglerÅRL
2002:2 (innebär val mellan RR 1-RR 29 och BFNAR)BFNAR 2000:2 p. 5
Allmänt intresseÅRL exkl. IAS-reglerÅRL
Fortsätta med RR 1-RR 29BFNAR 2000:2 p. 5a
  • [1]

    Företag som upprättar sin årsredovisning med tillämpning av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. För dessa företag ger Finansinspektionen ut föreskrifter.

  • [2]

    Mer information om detta projekt finns på Bokföringsnämndens hemsida (www.bfn.se) under Aktuellt samt i Balans nr 6/7 2004 Framtidens redovisningsregler för onoterade före tag av Anders Bengtsson.

  • [3]

    Jämför 5 kap. 2 § ÅRL och 6 kap. 6 § BFL.

  • [4]

    Knapp, G.F., ”Staatliche Theorie des Geldes”, Verlag von Duncher & Humblot, Leipzig 1905.

  • [5]

    Mises, L., ”Thoerie des Geldes under der Umlaufsmittel”, Verlag von Duncher & Humblot, München und Leipzig 1924.

  • [6]

    Fischer, I., ”The puchasing power of Money, its determination and relation to credit interest and crises”, The Macmillan company, New York 1920.

  • [7]

    4 kap. 14f och 14g §§ får dock tillämpas först för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2005.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%