Innehåll

Balans nr 1 2005

Europa-frågor: Tio år som EU-medlemmar

I år är det tio år sedan Sverige gick med i EU, det har hänt mycket under dessa år, även om många svenskar tycker det motsatta. Enligt den senaste Eurobarometern anser nästan hälften av alla svenskar att Sverige inte har någon som helst nytta av medlemskapet. Vi är också det land som är mest kritiska till EU. Hela 24 procent av svenskarna anser att EU är ”en dålig sak”. Men det är hög tid att inse att vi är medlemmar i EU och att det är vi, det vill säga EU:s medborgare, som är EU. Därmed inte sagt att EU enbart är positivt, men genom att delta i samarbetet har vi alla möjligheter att påverka dess utformning.

Under de senaste tio åren har mycket hänt som har påverkat oss, direkt eller indirekt. EU har till exempel under de här åren fått en ny gemensam valuta, euron. Tolv medlemsländer införde de nya eurosedlarna och mynten för tre år sedan. Sverige valde dock att ”vänta och se”. Vi kan när som helst fatta ett beslut om att byta valuta, men den senaste informationen pekar på att ett nytt försök kommer att göras först 2013. Euron är dock redan idag en verklighet som möter oss både som privatpersoner och företagare i våra kontakter med euroländerna.

I maj förra året fick EU också tio nya medlemsländer och därmed ytterligare 75 miljoner invånare. Den inre marknaden blir därmed ännu större med totalt 25 länder, vilket ger oss ökade affärsmöjligheter. Inom EU finns åtta av de länder som Sverige exporterar mest till.

I slutet av förra året tog också EU ett stort steg mot en gemensam militär allians då man tog över ansvaret för den fredsbevarande styrkan i Bosnien från Nato. Det militära samarbetet kommer förmodligen att utvidgas med tiden.

Hur har det svenska arbetet med redovisning och revision påverkats av EU-medlemskapet? Förmodligen inte alls. Som ett jämförande exempel kan nämnas Norge, som inte är medlem i EU. Norge har infört all EU-lagstiftning inom redovisnings- och revisionsområdet de senaste åren. De är dessutom ofta bland de första länderna att införa nya regler. Anledningen är att Norge, precis som Sverige var tidigare, är med i EES (European Economic Space), vilket innebär att de åtagit sig att införa vissa europeiska lagar i nationell lag. Detsamma hade gällt Sverige om vi hade valt att stå utanför EU. Vad Sverige har idag, som Norge inte har, är möjligheten till inflytande. Medan Sverige sitter med vid förhandlingsbordet då nya lagar ska utformas så får Norge nöja sig med att införa det färdiga resultatet.

Det har skett stora förändringar i Sverige de senaste tio åren men det är svårt att säga hur mycket som beror på EU. Forskning på området pågår, men det är ännu för tidigt att se något resultat. Vissa förändringar beror på inhemska svenska beslut, andra på beslut som fattats inom EU och en del sägs bero på globala förändringar. Det står dock klart att EU har haft ett stort inflytande på viktiga delar av vårt samhälle,

Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU, Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa,fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%