Innehåll

Balans nr 1 2005

Så påverkas revisionen när handel med utsläppsrätter införs

Införandet av handeln med utsläppsrätter, EU ETS (Emission Trading Scheme), kommer att påverka redovisningen och därmed även revisionen av de bolag som berörs. FEE publicerar under januari en vägledning, ”FEE Alert Emissions Trading”, som ger initial information för revisorer på detta område, skriver Lavs Egenäs, Lars-Olle Larsson och Marie Norregårdh.

I Balans nr 12/2004 gav Birgit Flening I artikeln ”Koldioxidutsläpp, ett nytt område för revision!” en bakgrundsbeskrivning och informerade brett om handelssystemets implikationer på redovisning, beskattning och revision. Den europeiska revisorsorganisationen FEE publicerar en informativ vägledning, ”FEE Alert Emissions Trading”, före utgången av januari. FEE-vägledningen, som FEE Council godkände för publicering vid sitt decembermöte, ger den initiala information revisorer behöver för att sedan tränga djupare in i detta nya revisionsområde. I det följande summerar vi den vägledning om vilka standards i RS (Revisionsstandard i Sverige) som revisorn bör beakta vid revisionen av utsläppsrätter så som detta beskrivs av FEE.

RS 250, Revisorns skyldighet att ta hänsyn till lagar och föreskrifter vid en revision, föreskriver att när revisorn planerar och genomför granskningsåtgärder samt utvärderar och rapporterar resultatet av dessa, ska han eller hon vara medveten om att överträdelser av lagar och föreskrifter från företagets sida kan ha väsentlig inverkan på årsredovisningen och bedömningen av företagsledningens förvaltning. Revisorn ska därvid skaffa sig en allmän förståelse av de lagar och föreskrifter som gäller för företaget och branschen samt hur företaget efterlever dessa. För att skaffa sig den allmänna förståelsen av lagar och föreskrifter gör revisorn som regel följande:

  1. Utnyttjar tillgänglig kunskap om bransch och företagets affärsverksamhet,
  2. Förhör sig hos företagsledningen om företagets riktlinjer och rutiner för att följa lagar och föreskrifter,
  3. Förhör sig hos företagsledningen om vilka lagar och föreskrifter som kan förväntas ha grundläggande betydelse för företagets verksamhet,
  4. Diskuterar med företagsledningen de riktlinjer som tillämpas eller de rutiner som införts för att identifiera, utvärdera och redovisa rättsliga krav och bedömningar samt
  5. Diskuterar gällande lagar och föreskrifter med revisorerna i utländska dotterbolag (t.ex. om dotterbolaget är skyldigt att följa samma bestämmelser som moderbolaget).

Flera av de industrier som påverkas av införandet av EU ETS är redan påverkade i sin verksamhet av nuvarande miljöregler. De som redan arbetar med tekniska aspekter av miljörelaterade utsläpp och mätning av desamma med tillhörande rapportering kommer att ha relevant kunskap att hantera EU ETS. De finansiella funktionerna i bolagen torde dock inte alltid vara lika väl förberedda. Nu påverkas även dessa då utsläppsrätterna ska redovisas.

Revisorn ska skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att företaget följer de lagar och föreskrifter som revisorn bedömer har betydelse för fastställandet av väsentliga belopp och upplysningar i årsredovisningen. Revisorn bör i anslutning till handeln med utsläppsrätter beakta inhämtandet av revisionsbevis som ger underlag till bedömning huruvida:

  1. Bolaget följer de nationella krav som ställs upp för tillämpning av EU ETS (Brister i efterlevnaden kan föranleda att man inte får handla med utsläppsrätter.)
  2. Ändamålsenliga system/rutiner finns och är effektiva för att mäta och beräkna utsläpp samt därtill dokumentera och processa desamma
  3. Information i årsredovisningen avseende utsläppsrätter redovisas i enlighet med tillämplig redovisningsstandard/sed.

Beaktande av risker

I ”FEE Alert Emissions Trading” behandlas den finansiella rapporteringen i avsnitt tre, vari påpekas att bolagets bedömning av eventuella reserver för utsläpp kan bli komplicerad och svår. Bedömningen av verkligt värde är väsentlig, både i samband med erhållandet av utsläppsrätter och i samband med beräkningen av den reservering som bedöms nödvändig för gjorda utsläpp under året. I båda fallen ska revisorn ta hänsyn till risken för felaktigheter och speciellt bör nyheten med ETS beaktas avseende bristande erfarenheter att hantera detsamma, nya processer med tillhörande kontroller och inte minst tillförlitligheten i marknadsinformation avseende värdet på utsläppsrätter då denna marknad är ny. Alla dessa delar bör beaktas vid tillämpningen av RS 545, Revision av redovisning av verkliga värden.

Under det första året som EU ETS tillämpas ökar risken för fel eller oegentligheter till följd av bristande kunskaper med tillämpningen. Revisorn bör således beakta detta vid tillämpning av RS 240, Oegentligheter och fel.

Vidare kan noteras att då detta nya system för handel med utsläppsrätter införs uppstår frågor kring ansvarsroller vilka speciellt bör hanteras i revisorns uppdragsbrev, RS 210 Villkor för revisionsuppdrag samt även i det uttalande från företagsledningen, RS 580 Uttalanden från företagsledningen som revisorn inhämtar.

Utöver ovanstående RS, som anges påverka revisorns insats vid granskning av handel med utsläppsrätter och den därtill hörande redovisningen, kan även nämnas att hänsyn måste tas till RS 300 Planering, RS 310 Kunskap om verksamheten, RS 320 Väsentlighet vid revision samt RS 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet.

Hela FEE-informationen ”FEE Alert Emissions Trading” kan läsas och skrivas ut från <www.fee.be> efter publiceringen som beräknas ske i slutet av januari.

Auktor revisor Lars Egenäs, Deloitte, auktor revisor Marie Norregårdh, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och specialistledamot Lars-Olle Larsson, KPMG, är alla ledamöter i FAR:s Samrådsgrupp för miljöfrågor, socialt ansvar och hållbar utveckling. Lars Egenäs är även ledamot i FAR:s revisionskommitté. Lars-Olle Larsson är ordförande i FEE Sustainability Assurance Subgroup som tagit fram ”FEE Alert Emissions Trading”. Lars Egenäs medverkade senast i Balans nr 11/2002, Marie Norregårdh i nr 2/2004 och Lars-Olle Larsson i nr 8–9/2004.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%