Balans nr 1 2005

Opartiskhet – en het fråga för etikkommittén

Carina Bergman Marcus, affärs- och bolagsjurist hos Ernst & Young i Stockholm, är ny ordförande för FAR:s etikkommitté. Hon har tidigare arbetat på Kommerskollegiums revisorssektion samt Revisorsnämnden. Tillsammans med ytterligare tiotalet FAR-ledamöter bevakar Bergman Marcus och etikkommittén vad som händer nationellt och internationellt på etikens område.

Självständighet och opartiskhet, är enligt henne den hetaste etiska frågan just nu. Närmast på kommitténs program står att behandla den svenska bolagskoden, revideringen av IFAC:s etiska kod och det åttonde bolagsdirektivet.

Den som antas som FAR-ledamot förklarar sig villig att följa de etiska regler som fastställts av FAR:s styrelse – på förslag av etikkommittén. Det ledande internationella yrkesetiska regelverket för branschen har fastställts av International Federation of Accountants (IFAC) under namnet Code of Ethics for Professional Accountants. Europeiska kommissionen har utfärdat rekommendationen ”Revisorers oberoende inom EU: Grundläggande principer”. Vidare har den amerikanska börsmyndigheten (SEC) utfärdat regler.

– Bara i ringa omfattning har de amerikanska reglerna påverkat de svenska etiska reglerna. De är till sin typ avvikande från de svenska och berör endast en relativt sett mindre grupp revisorer – de som arbetar med bolag som direkt eller indirekt är registrerade på amerikansk börs, säger Carina Bergman Marcus.

Opartiskhet särskilt intressant

FAR:s yrkesetiska regler är inordnade i tre block: 1) integritet och objektivitet samt opartiskhet och självständighet, 2) tystnadsplikt och upplysningsplikt samt 3) kompetens och yrkesutövning. Carina Bergman Marcus förklarar att det är det första blocket som just nu står i fokus:

– Revisorns självständighet och opartiskhet är av fundamental betydelse för att han eller hon ska kunna utföra sitt arbete på ett effektivt och bra sätt. Opartiskheten är också föremål för särskilt intresse hos Revisorsnämnden, olika intressenter till revisionen och allmänheten.

Carina Bergman Marcus förklarar att när det gäller gränsdragningen för opartiskhet och självständighet, exempelvis vid fristående rådgivning, råder det för närvarande viss tveksamhet. Några entydiga regler finns inte utan en prövning ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Förhandsbesked kan begäras hos Revisorsnämnden men det är oftast inte ett realistiskt alternativ på grund av att det tar tid att få ett sådant samt att det leder till att uppgifter offentliggörs.

– FAR:s yrkesetiska regler har utarbetats med beaktande av såväl revisorslagen som de internationella regelverken (EU:s och IFAC:s). Men det är helt klart att det finns utrymme för Revisorsnämnden att tolka den svenska lagen betydligt restriktivare – exempelvis vad gäller möjligheten att lämna rådgivning – än vad de internationella regelverken ger stöd för. Det är olyckligt ifall den svenska synen på opartiskhet kommer att skilja sig från övriga länders. En harmonisering av reglerna bör eftersträvas så långt som är möjligt, säger Carina Bergman Marcus som anser att enbart i de fall specifika svenska förhållanden motiverar det så bör särregler tillämpas för svenskt vidkommande.

Förhoppning om samsyn

Det är hennes förhoppning att Revisorsnämnden och revisorskåren genom dialog ska kunna komma fram till en samsyn i frågan. RN kommer under den närmaste framtiden att behandla ett disciplinärende som sannolikt ger en fingervisning om nämndens fortsatta bedömning i frågan.

Det så kallade förväntningsgapet – mellan vad en revisor de facto gör och vad allmänheten tror att han eller hon gör – skulle till stor del kunna överbryggas om journalister och klienter hade större kunskaper om FAR:s yrkesetiska regler. Det tror i alla fall Carina Bergman Marcus.

– Den största missuppfattningen är nog tron att revisorn har ett ansvar för förvaltningen i de bolag revisorn reviderar. Med större kunskap om de yrkesetiska reglerna inser man snart att sådana aktiviteter skulle leda till ett allvarligt hot mot opartiskheten och självständigheten, säger hon.

Carina Bergman Marcus menar att det med åren blivit betydligt mer komplicerat att vara revisor. En rad nya krav har stegvis lagts och läggs på revisorn. Dessutom har tillsynen blivit avsevärt effektivare och mer omfattande. Detta och senare års internationalisering samt utvidgningen av FAR till att omfatta även specialistledamöter har bidragit till att etikkommitténs arbetsuppgifter utökats väsentligt – och regelverkets omfång. Kommittén träffas numera nio till tio gånger per år för endags sammanträden.

Som icke-revisor bland revisorer: Vilken är Carina Bergman Marcus uppfattning om denna yrkeskår?

– Revisorer har oftast en bred erfarenhet och en påtaglig affärsmässighet, samtidigt som de besitter en stor social kompetens, förklarar hon och tillägger att en revisor måste kunna umgås med många olika människor i många olika situationer och miljöer.

Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet

En ledamot ska för varje utlåtandeuppdrag pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om så är fallet ska ledamoten avböja eller frånträda uppdraget, Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet är:

  1. Ledamoten har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i revisionsklientens verksamhet.
  2. Självgranskning: Ledamoten har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.
  3. Partsställning: Ledamoten uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot revisionsklientens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet
  4. Vänskap: Ledamoten har nära personliga relationer till revisionsklienten eller till någon person i klientens ledning.
  5. Skrämsel: Ledamoten utsätts för hot eller annan påtryckning i syfte att inge obehag,
  6. Övrigt: Det föreligger något annat förhållande, än de nyss uppräknade, som kan rubba förtroendet för ledamotens opartiskhet eller självständighet

Källa: FARs Samlingsvolym del II

Elisabeth Precht

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...