Balans nr 2 2005

”Högskolorna hänger inte med i utvecklingen när det gäller IFRS”

Samtidigt som efterfrågan på nyutexaminerade revisorer ser ut att öka ställs allt högre kompetenskrav, exempelvis när det gäller IFRS. Enligt Ernst & Youngs VD Torsten Lyth har högskolorna inte hängt med när det gäller de nya redovisningsreglerna, IFRS, och han varnar för ett kompetensglapp.

Högskolorna har inte anpassat utbildningen efter de nya redovisningsreglerna. Risken är att vi får studenter som inte kan så mycket om IFRS utan bara har lärt sig de gamla reglerna, säger Torsten Lyth.

Han menar att det är nödvändigt att studenterna läser mer redovisning i framtiden eftersom de nya redovisningsreglerna, som ska tillämpas i noterade bolag, är mer komplexa än de gamla reglerna.

– Det är helt enkelt mer att lära och mitt budskap till högskolorna är att det är jätteviktigt att de funderar på hur de nya reglerna påverkar de utbildningar som berör vårt yrke.

Kompletterar kurslitteraturen

Dag Smith som är ansvarig för undervisningen i redovisning på C- och D-nivån vid Uppsala universitet berättar att kurslitteraturen till kurserna i redovisning och koncernredovisning sedan höstterminen 2004 kompletteras med uppdateringar på grund av IAS/IFRS. Redovisningskursen är dock enbart påverkad av IAS.

– Jag använder Redovisningens Språk i min undervisning och den gavs ut år 2000 och är alltså av uppenbara skäl inte uppdaterad med de nya reglerna. Men under sommaren 2004 sammanställde jag alla avvikelser i förhållande till IAS och sedan höstterminen ingår de i kurslitteraturen, säger Dag Smith.

När det gäller undervisningen i koncernredovisning har studenterna fått komplettera kursboken Årsredovisning i koncerner med uppdateringar på grund av IAS/IFRS. En ny IAS/IFRS-anpassad upplaga av boken har nyligen givits ut och kommer att användas i undervisningen från och med våren 2005. Koncernredovisningskursen är främst påverkad av IFRS 3 ”Business Combinations”, men även av IAS 21, 27, 28 och 31.

Nöjd med anpassningen till IFRS

Dag Smith är nöjd med anpassningen till de nya redovisningsreglerna. Enligt honom hade det inte varit möjligt att införa IAS/IFRS i undervisningen och i litteraturen tidigare än vad man gjort vid Uppsala universitet.

– Vi kände ju knappast till de nya reglerna själva tidigare. Men visst är det uppenbart att det har blivit ett glapp för vissa studenter. De som avslutade sin utbildning förra våren har ju missat de nya redovisningsreglerna, säger Dag Smith.

Jörgen Carlsson är ansvarig för kurserna i redovisning vid Lunds universitet. Han förklarar att man i stora delar av redovisningsutbildningen på lägre nivåer fortfarande utgår från Redovisningsrådets rekommendationer (RR), men med tillägg om att en viss RR motsvaras av en viss IAS/IFRS.

– Det är egentligen först på C-nivån som de nya reglerna får direkta konsekvenser för undervisningen. Där använder vi bland annat boken Redovisningsteori – policy och praxis som bygger på hänvisningar till motsvarande IAS och som under våren kommer i en ny upplaga, säger Jörgen Carlsson.

På C-nivån ingår även Koncernredovisning – tillämpningar, som bygger på IFRS 3, i kurslitteraturen.

– Det är främst IFRS 3 som slår igenom i utbildningen hos oss och påverkar utbildningen, konstaterar Jörgen Carlsson.

Risk för glapp – ja och nej

På frågan om det finns risk för ett kunskapsglapp hos de studenter som läser redovisning i dag när det gäller de nya redovisningsreglerna är svaret både ja och nej.

– Min tes är att Redovisningsrådets rekommendationer inte skiljer sig så mycket från nuvarande IAS/IFRS och att problemet därför inte är särskilt stort. Det viktigaste är att vi lär ut en bra grund så att studenterna kan få förståelse för de principiella och teoretiska grunder som IFRS bygger på så att de i och med det kan ta till sig nya regler, säger Jörgen Carlsson.

– Det sker ju förändringar hela tiden och man måste vara beredd på att lära sig en hel del nytt när man kommer ut i arbetslivet, tillägger han.

IFRS finns med i utbildningen så långt det ät möjligt

Bengt Bengtsson är ansvarig för undervisningen i externredovisning vid Karlstads universitet. Han berättar att han har fört in IFRS i redovisningsutbildningen så långt det just nu är möjligt. Redan tidigare har IAS-reglerna och Redovisningsrådets rekommendationer varit ett naturligt inslag i undervisningen.

– Att undervisa på de nya IFRS-reglerna är dock inte helt lätt. EU har ännu inte godkänt IFRS-reglerna fullt ut för användning inom EU-området. Sverige godkände dessa regler först i december 2004 så långt det var möjligt. Sverige kan ju inte egenhändigt ta några IFRS-regler utan måste rätta sig efter vad EU gör. Därför är det inte så konstigt att varken företagen, revisorerna eller högskolorna tycks ha särskilt god kännedom om vad som är på gång, säger Bengt Bengtsson.

Pernilla Halling

Reklamfilm för att locka nya medarbetare

För att locka nya medarbetare till företaget har Ernst & Young satsat på reklamfilm i tv. Filmen handlar om en skådespelare som plötsligt avbryter pjäsen och förklarar att han alltid drömt om att bli revisor. Med längtan i rösten säger han att han vill arbeta med att granska bolagens finansiella rapportering, ge råd i komplexa redovisningsfrågor, syssla med riskhantering och skattefrågor, ja ... allt det där härliga ...

– Vi vill med den här filmen understryka att revisionsyrket är ett kreativt yrke och branschen behöver kreativa människor, säger bolagets VD Torsten Lyth. Bakom idén till filmen står Ernst & Youngs marknadsavdelning som har ”spånat” fram manuset till filmen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%