Balans nr 3 2005

Revision i små företag: Debatten går het i Norden

Frågan om revisionspliktens vara eller inte vara är ingalunda död i de nordiska länderna, även om lagstiftarna valt att behålla revisionsplikten för små företag.

I Finland har debatten om revisionsplikten hettat till med anledning av att en revision av revisionslagen är på gång. Enligt den nuvarande revisionslagen omfattas samtliga aktiebolag i Finland av revisionsplikt, men i mindre bolag kan en lekmannarevisor genomföra revisionen.

Lekmannarevisorer eller ej

Den stora frågan i Finland gäller huruvida man ska behålla systemet med lekmannarevisorer i de allra minsta bolagen eller om revisionsplikten ska avskaffas för mindre bolag. Och här går åsikterna isär.

Revisorsorganisationerna i landet pläderar för att enbart yrkesrevisorer ska få revidera, medan vissa vill ha kvar systemet med lekmannarevisorer.

Det är emellertid osäkert när det nya lagförslaget kommer att läggas fram.

– I dagsläget är det är svårt att säga när det kommer. Det stora problemet är att vi inte vet vad som sker med det åttonde direktivet. Om lagen förändras nu så kanske den måste ändras igen när det åttonde direktivet blivit antaget, säger Mikael Paul, ordförande för Nordiska Revisorsförbundet, NRF, och auktoriserad revisor på Deloitte & Touche i Helsingfors.

Åsikt står mot åsikt

En arbetsgrupp, tillsatt av det finska Handels- och industriministeriet, lämnade i november 2003 en rapport med förslag och synpunkter angående en revision av revisionslagen. Arbetsgruppen föreslår bland annat att revisionsplikten tas bort för de mindre aktiebolagen och att övriga aktiebolag ska revideras av en yrkesrevisor. Yrkesrevisorerna lämnade en avvikande åsikt till arbetsgruppens förslag. Enligt dem borde alla bolag, oberoende av storlek, i framtiden revideras av yrkesrevisorer.

De bolag som ska omfattas av revisionsplikt är, enligt förslaget, bolag som överskrider två av följande tre gränsvärden; balansomslutningen är över 200 000 euro, omsättningen är över 300 000 euro, antalet anställda är fler än tio.

Hur det slutliga förslaget till revision av revisionslagen kommer att se ut vill Mikael Paul i dagsläget inte spekulera om.

– Diskussionen går het, men det är svårt att säga hur det kommer att gå. Systemet med lekmannarevisorer är gammal praxis som blivit kvar och för en del har det blivit en historisk hederssak. Men som yrkesrevisor kan jag inte se några fördelar med att ha lekmannarevisorer, säger Mikael Paul.

Ny dansk rapport om revisionsplikten i små företag

Frågan om revisionsplikten är även högaktuell i Danmark. I början av mars presenterade Ehrvervs- og Selskabsstyrelsen (Handels- och bolagsverket) en rapport om revisionsplikten i mindre bolag. Bland annat konstaterar man att landets runt 130 000 små företag årligen betalar runt 1,7 miljarder danska kronor för revision, en summa som man räknar med kommer att öka med 300–500 miljoner danska kronor i och med de nya revisionsstandarderna. Som små företag räknas både anparts- och aktieselskaber som två år i följd överskrider två av följande tre gränsvärden; en nettoomsättning på högst 58 miljoner danska kronor, en balansomslutning på högst 29 miljoner danska kronor, antalet heltidsanställda är högst 50. Gränsvärdena är i linje med kriterierna för undantag från revisionsplikt enligt EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv.

Enklare för små företag

Den danska regeringen har som mål att minska företagens administrativa bördor med 25 procent till 2010 och rapporten är ett led i det arbetet. Rapporten konstaterar att nyttan av den lagstadgade revisionsplikten för små företag inte motiverar den årliga kostnaden på 1,7 miljarder och föreslår därför att revisionsplikten avskaffas för mindre bolag. Rapporten föreslår några alternativa lösningar; från att avskaffa revisionsplikten för mindre bolag enligt maxgränserna i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv till ett stegvist avskaffande av revisionsplikten i små bolag.

Kritik från revisorer

Foreningen af Statsautoriserede Revisorer (FSR), som är den danska motsvarigheten till FAR, är kritisk till rapporten. Man anser att den är tendensiös och onyanserad och inte väger in de positiva effekterna som revisionen medför för samhällsekonomin och företagen.

– Rapporten har inte visat att det finns samhällsekonomiska vinster förknippade med ett avskaffande av revisionsplikten – snarare tvärt om. Det råder heller inga tvivel om att en väsentlig del av – kanske hela – besparingen som rapporten menar att företagen kommer att göra försvinner när de måste skaffa sig den trovärdighet som revisionen ger på annat sätt, säger Uffe Conrad, administrativ direktör för FSR.

Enligt FSR utelämnar rapporten en lång rad viktiga faktorer. Bland annat skulle skattemyndigheten behöva öka sina resurser betydligt om revisionsplikten avskaffades eftersom närmare 60 procent av de mindre företagen då skulle välja att avstå från revision, enligt uppgifter i rapporten. Ett annat område är den ekonomiska brottsligheten.

– Om revisionsplikten avskaffas kommer spelrummet för kriminaliteten att öka. Det blir ett gynnsamt klimat för bedrägerier och pengatvätt eftersom det är uppenbart att den ekonomiska brottsligheten söker sig dit där kontrollen är minst eller inte existerar alls. Det är som bekant inte revisorns uppgift att agera kriminalpolis, men revisorns närvaro i företagen har en avskräckande effekt. Men rapporten undviker fullständigt revisorns preventiva roll, säger Uffe Conrad.

Att Danmark är ett av få EU-länder som har full revisionsplikt är inte ett skäl för att avskaffa den, enligt Uffe Conrad.

– Argumentet tar inte hänsyn till den unika nordiska företagsstrukturen och företagskulturen som bland annat bygger på tillit kombinerad med förnuftig kontroll. Det är mycket som skiljer den nordiska samhällsstrukturen från hur det ser ut i andra länder och det är många förhållanden som vi varken vill eller bör importera – i vart fall inte utan att tänka oss för ordentligt, avslutar Uffe Conrad.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%