Balans nr 3 2005

Statistik från revisorsnämnden 2004: Många disciplinärenden öppnade – Skatteverket och klienter anmälde oftare

Det var ”all time high” för öppnade disciplinärenden 2004 och samtidigt ”all time low” för avgjorda ärenden. Det är klart att det ser märkligt ut, skriver Revisorsnämndens (RM) direktör Peter Strömberg när han presenterar aktuell statistik från nämnden.

RN:s verksamhet är av regeringen uppdelad på fyra verksamhetsgrenar, nämligen examination, godkännande och auktorisation av revisorer, tillsyn och internationell verksamhet. RN gick med ett litet överskott under år 2004. Intäkterna var 23,4 miljoner kr och utgifterna stannade vid 23,1 miljoner kr, vilket betyder att överskottet blev ca 300 000 kr. Liksom föregående år härrör överskottet från examinationsverksamheten, men kostnader och intäkter balanserade bättre detta år. RN hade under året 17 anställda som utväxlade i medeltal 16 årsarbetskrafter. Den siffran har varit konstant sedan år 2001. Under 2005 kommer nyrekryteringar att slå igenom, så att antalet anställda kommer upp i åtminstone 19. Nyrekryteringarna har främst avsett kvalificerade revisorer, den senast anställde börjar den 1 juli 2005.

Målsättningen att i praktiken fördubbla myndighetens kapacitet vad gäller revisorer kommer i och med detta att uppnås. Vi har också nyligen anställt en högt akademiskt meriterad jurist. Jag kan alltså konstatera att RN:s personal är både högutbildad och har mycket kvalificerad yrkesbakgrund. Personalgruppen är dessutom stabil. Detta borgar för hög kvalitet i allt vi gör, för att snylta på någons slogan. Den ganska kännbara ökning av årsavgifterna som revisorerna fick vidkännas fr.o.m. år 2005 kommer härigenom att komma revisorskåren till del genom ännu bättre tillsyn.

Examination, godkännande och auktorisation

Som vanligt har prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen genomförts under år 2004. Antalet tentander och antalet godkända framgår av tabell 1.

200420032002
Antal tentanderRevisors-examenHögre revisors-examenRevisors-examenHögre revisors-examenRevisors-examenHögre revisors-examen
Totalt3391083746127019
med godkänt resultat170511443015613

Tabell 1. Antal tentander 2002–2004 med godkänt resultat.

Det totala antalet personer som gick upp i proven var ungefär lika stort som året innan, medan antalet prov för högre revisorsexamen har ökat markant i förhållande till tidigare år. Detta har lett till att år 2004 har även prov för högre revisorsexamen genomförts både i maj och i november. Om man vill bryta ner statistiken lite mer än vad som följer av årsredovisningen finner man att vårprovet år 2004 samlade 101 tentander i revisorsexamen och av dessa godkändes 61 (60 %). Vid samma tillfälle skrev 32 tentander provet för högre revisorsexamen och av dessa godkändes 23 (72 %). Om man vänder blicken mot höstens provomgång så deltog 238 tentander i provet för revisorsexamen, varav 111 klarade sig (47 %) och 76 gick upp i provet för högre revisorsexamen, av dessa klarade sig 28 tentander (37 %). Resultatet går emot erfarenheterna från de föregående åren då höstproven i regel har varit de som haft den större andelen godkända tentander jämfört med vårproven samma år. Den enda slutsats man kan dra av detta är att det är svårt att dra några säkra slutsatser eller utläsa några tydliga tendenser.

RN räknar med att antalet tentander kommer att stå sig även under de närmaste två åren. RN följer också utvecklingen av provresultaten noga genom examensrådet. Professor Jan-Erik Gröjer har analyserat provresultaten [1] och inom företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, där han är verksam, bedrivs en del intressanta projekt med denna inriktning. Bl.a. har i dagarna en uppsats färdigställts som analyserar utfallet av proven för den högre revisorsexamen [2] . RN arrangerade den 4 oktober 2004 ett möte mellan examensrådet, provkonstruktören och företrädare för revisionsbyråerna och branschorganisationerna för att utbyta erfarenheter av de senaste proven. Den synpunkt som då framfördes allra tydligast, och som uttalats i flera olika andra sammanhang, var att tentanderna tyckte att provtiden var alltför snålt tilltagen. Vi har därefter beslutat att fr.o.m. vårproven år 2005 förlänga provtiden med en timme både för revisorsexamen och för högre revisorsexamen. Det var däremot ingen som uttryckte att proven på något annat sätt var för svåra eller inte speglade relevanta områden. Den synpunkten uttalas inte heller annars i någon nämnvärd omfattning. Mot bakgrund av detta känner jag ingen större oro för att resultaten varierar så mycket som de gör. Med fler provtillfällen genomförda och därmed ett större och tillförlitligare statistiskt material kan RN och de forskare och studenter som engagerar sig i frågan göra säkrare analyser för att se vad som beror på tillfälligheter och vad som eventuellt kan vara fel inbyggda i systemet. Ingenting ger idag anledning att tro att några allvarligare sådana finns.

Slutligen vill jag nämna att RN under året externt har upphandlat tjänsten med provkonstruktion, rättning och omrättning. Avtalet, som omfattar proven för både revisorsexamen och högre revisorsexamen, löper på en fyraårsperiod över tiden 2005–2008. Det är Ernst & Young i Göteborg som har fått uppdraget.

Godkännande och auktorisation

Antalet revisorer har vid årets utgång 2004 minskat något i förhållande till samma tidpunkt år 2003. Vid årets utgång 2004 var antalet revisorer 4 220. Av dessa var 1 778 godkända och 2 442 auktoriserade. Cirka 29 procent var kvinnor.

Ett år tidigare var det totala antalet 4 245, alltså har det skett en nettominskning med 25 revisorer. Den nettoökning av antalet kvalificerade revisorer som skedde under år 2002 och 2003 har således inte fortsatt. Jag tror dock inte att man kan dra några andra slutsatser av de relativt små fluktuationer som skett under senare år när det gäller antalet revisorer än att kårens storlek i stora drag konstant ligger en bit över 4 000. Det ska bli intressant att se vad de nyrekryteringar till revisionsbyråerna som inletts det senaste året leder till i fråga om den totala revisorskårens storlek på 5–10 års sikt.

Tillsyn

Precis som föregående år är tillsynsverksamheten den verksamhetsgren som tar den största delen av både arbetstidsresurserna och de totala kostnaderna hos RN. Det är också den prioritering som regeringen vill att RN ska göra.

Kvalitetskontroll

En nyhet i tillsynsverksamheten är att som ett led i denna ingår numera också RN:s verksamhet med att kvalitetssäkra den kvalitetskontroll som FAR och SRS bedriver i förhållande till sina ledamöter. Hur systemet är tänkt att fungera är utförligt beskrivet i Balans vid olika tillfällen [3] . Jag tar inte läsarens tid i anspråk med att nu upprepa detta.

Under år 2004 fick RN in 9 anmälningar (5 från FAR och 4 från SRS) om grova brister hos revisorer som uppdagats i kvalitetskontrollen. RN har öppnat disciplinärenden i dessa fall. En av revisorerna har i det sammanhanget avsagt sig sin auktorisation och en annan har meddelat att han kommer att göra det. Utredningen pågår i de övriga ärendena. Organisationerna har under år 2004 kvalitetskontrollerat totalt ca 300 revisorer. RN har som ett led i sin kvalitetssäkring valt ut 10 av dessa för närmare granskning av hur kvalitetskontrollen fungerat. Den granskningen är ännu inte avslutad. När den är klar kommer RN:s bedömningar att delges organisationerna för att eventuella förändringar i systemet ska kunna vidtas.

Antal disciplinärenden

Hur antalet öppnade och avgjorda disciplinärenden fördelar sig över de senaste tre åren framgår av tabell 2.

200420032002
Öppnade164117138
Avgjorda130145147

Tabell 2. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2002–2004.

Av tabellen kan man översiktligt konstatera att antalet inkomna ärenden har ökat samtidigt som antalet avgjorda ärenden markant har minskat år 2004 i förhållande till tidigare år. Intrycket består också om man ser tillbaka ytterligare ett år. Under år 2001 öppnades nämligen 148 disciplinärenden och det avgjordes 141 stycken. En fråga man då måste ställa sig är vad som har skett med RN:s produktivitet under år 2004. Det är klart att det ser märkligt ut med ”all time high” för öppnade ärenden och samtidigt ”all time low” för de avgjorda. Den frågan förtjänar att vridas och vändas lite.

Öppnade ärenden

Om man då först vill se hur de öppnade disciplinärendena fördelar sig på olika anmälare och RN:s egna initiativ så framgår detta av tabell 3.

200420032002
Egeninitierade392634
(varav SUT)(13)(15)(14)
Skatteverket523240
Klient453535
Övriga*282429
Summa164117138

Tabell 3. Öppnade disciplinärenden 2002–2004.

* Ekobrottsmyndigheter, kronofogde m.fl.

Den ökade inströmningen av ärenden har, jämfört med år 2003, fördelat sig jämnt på alla kategorier. De egeninitierade ärendena börjar återhämta sig antalsmässigt. Om man ser tillbaka till år 2001 så öppnades då 52 ärenden på eget initiativ. Min uppfattning är att det är bra om RN har en rätt så hög andel egna initiativärenden eftersom detta ger oss åtminstone en viss möjlighet att rikta in tillsynsverksamheten mot områden som vi finner intressanta och viktiga. En tydlig ökning har skett av anmälningar från Skatteverket och från klienterna medan kategorin övriga anmälare ligger kvar på ungefär den nivå som den gruppen haft under de senaste åren.

SUT-ärenden

Den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT) är en viktig del av tillsynsverksamheten. Antalet disciplinärenden som öppnats efter att ha inletts som ett s.k. SUT-ärende är oförändrat över den tid som behandlas i årsredovisningen. Under året öppnades 30 ärenden och avslutades 25 (varav 13 blev till disciplinärenden). Motsvarande siffror för 2003 var 42 öppnade och 49 avslutade (varav 15 till disciplinärenden). År 2004 ser därför ut som ett mellanår för SUT-verksamheten. Skälet till detta är främst att vi under året har tvingats ta revisorsresurser från SUT-arbetet för att handlägga stora och komplicerade tillsynsärenden av annat slag. RN har ändå under hösten 2004 påbörjat ett SUT-projekt om stora revisionsuppdrag och stora revisionsbyråer. Här ska RN ta in information från de stora revisionsbyråerna om principer och system för revisionsprocessen som byrån tillämpar och därefter granska och bedöma revisionskvaliteten i ett antal revisioner av noterade bolag eller bolag som av annat skäl är av publikt intresse.

Som jag skrev vid samma tid förra året är ambitionen att bredda underlaget för tillsynen. Detta bör ske dels genom fler egeninitierade ärenden och dels genom fler anmälningar; främst från kategorier som inte är så vanligt förekommande som anmälare. Målsättningen har åtminstone delvis uppfyllts. Att antalet inledda SUT-ärenden har minskat under år 2004 beror som nyss sagts på att RN:s revisorsresurser till stor del har fått tas i anspråk till annat. SUT-verksamheten kommer att ta fart igen nästa år, bl.a. beroende på att RN nu har fler revisorer.

Avgjorda ärenden

Om man övergår till att betrakta siffrorna för avgjorda disciplinärenden under året så ska man kanske börja med att se på hur de ärenden som resulterade i att en disciplinpåföljd meddelades fördelar sig mellan olika disciplinära åtgärder och mellan godkända och auktoriserade revisorer. Svaret på den frågan ges i tabell 4.

Disciplinär åtgärdGodkända revisorerAuktoriserade revisorerRevisions­bolagTotalt
2004
Upphävande 6 20 8
Varning samt straffavgift 4 00 4
Varning14 7021
Erinran 8 5013
Totalt3214046
2003
Upphävande 3 20 5
Varning samt straffavgift 2 40 6
Varning 919129
Erinran 3 7010
Totalt1732150
2002
Upphävande 7 20 9
Varning samt straffavgift 0 00 0
Varning1615031
Erinran 6 21 9
Totalt2919149

Tabell 4. Disciplinära åtgärder 2002–2004

Det första som slår en läsare är att antalet disciplinåtgärder har varit i stort sett konstant under de senaste tre åren, dvs. mellan 46–50. En annan intressant observation som kan göras är att praxis med varning som normalreaktionen på förhållanden som kan utlösa en disciplinär åtgärd har befästs. Åtgärderna erinran å ena sidan och upphävande eller varning med straffavgift å den andra, är jämt fördelade på varsin sida om varning. Antalsmässigt bildas en nästan perfekt Gauss-kurva om man slår samman de allvarligare disciplinära åtgärderna. Som konstaterats flera gånger förut så är det en mycket liten andel av alla revisorer som över huvud taget blir föremål för en disciplinär åtgärd. Det rör sig totalt om cirka en procent av kåren [4] .

Vidare kan man se att år 2004 liksom föregående år är andelen meddelade disciplinära åtgärder konstant i relation till hur många disciplinärenden som har öppnats. Alltså är det så att den helt övervägande delen av alla disciplinärenden, ca 65 procent, skrivs av utan att revisorn meddelas någon disciplinär åtgärd. Detta är inte förvånande. Alla anmälningsärenden läggs upp som disciplinärenden genast när de kommer in. Ett fåtal skrivs av direkt eftersom de redan efter en hastig blick kan avfärdas som grundlösa. Resten leder däremot till att revisorn föreläggs att yttra sig och ge in dokumentation. När RN sålunda får även den andra sidan av saken belyst leder det alltså ofta till att man genast ser att ärendet inte föranleder någon kritik. Denna situation brukar normalt inte uppkomma i ett ärende som RN har öppnat på eget initiativ. Rutinen i sådana ärenden är att om man på RN t.ex. i en tidningsartikel ser något som kan tyda på att någon har åsidosatt sina skyldigheter som revisor så ställs en öppen fråga till denne. Först om svaret på denna fråga gör att antagandet inte kan avfärdas öppnas ett disciplinärende, och en grundligare utredning sätts igång. Naturligtvis kan slutbedömningen ändå bli att grund för disciplinåtgärd saknas och att även det ärendet skrivs av.

Man kan fråga sig varför RN har avgjort färre disciplinärenden år 2004 än tidigare år. Nedgången handlar om ett femtontal ärenden om man jämför med de två föregående åren. (År 2001 avgjorde RN 141 disciplinärenden.) Ett skäl är naturligtvis att ett antal stora och utredningskrävande ärenden har tagit plats på bekostnad av andra mindre omfattande utredningar. Ett annat skäl är att antalet öppnade ärenden minskade de två föregående åren. I ett resonemang om produktivitet som detta måste man också se på de inkommande ärendena och hur de ser ut. År 2004 har antalet egeninitierade ärenden ökat, trots att SUT-verksamheten har fått stå tillbaka till förmån för annat. I de egeninitierade ärendena måste alltid en viss arbetsinsats göras redan innan ärendet upprättas. Detta behöver inte göras när ärenden öppnas efter en anmälan. Även detta kan förklara en del av nedgången i antalet avgjorda ärenden. Men förklaringar är ju inget annat än förklaringar och innehåller väldigt lite av framåtblickande. Det är åtgärder för att snabba upp ärendegenomströmningen som är det intressanta för framtiden. RN har under de senare åren haft en viss brist på revisorer. Detta har genom nyrekryteringar åtgärdats och därigenom bör vi under nästa år både kunna öka antalet egeninitierade ärenden, återföra SUT-verksamheten till sin tidigare omfattning och öka antalet avgjorda ärenden. Vi diskuterar också internt hur själva ärendehandläggningen ska kunna effektiviseras och ett antal åtgärder genomförs nu.

Överklaganden

RN:s beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andelen överklagade beslut i ärenden där RN meddelat en disciplinär åtgärd uppgick år 2004 till 28 procent. Året innan överklagades bara 18 procent av besluten. Var besluten bättre det året? Var besluten avsevärt sämre året dessförinnan när överklagandefrekvensen var hela 37 procent? Överklagandefrekvensen är ett trubbigt och otillförlitligt instrument för kvalitetsmätning, särskilt på ett så här litet underlag där varje överklagat beslut representerar två procentenheter. Det är dock fortfarande en mycket liten del av de överklagade disciplinåtgärderna som ändras i domstolarna.

Framtiden

För ett år sedan kommenterade jag vissa delar av RN:s årsredovisning för år 2003 i Balans. [5] Jag skrev då att rekrytering av fler revisorer var en viktig uppgift för myndigheten under 2004. Detta har skett, se ovan i inledningsavsnittet. Jag skrev också att RN vill öppna fler ärenden, både efter anmälningar och på eget initiativ, såväl utanför som inom ramen för SUT-verksamheten. Jag talade också om önskan att bredda tillsynsverksamheten. Dessa föresatser har till största delen förverkligats. Vad som inte blivit verklighet i de delarna är att SUT-verksamheten inte har kunnat gå för full maskin och att anmälningar och frågor från andra kategorier än Skatteverket och revisionsklienter inte har ökat i den omfattning vi önskade.

Under 2005 ska genomströmningshastigheten i ärendena öka. Vi ska korta handläggningstiderna genom att bli mer effektiva i ärendehanteringen. Vi har nu personalresurser för att göra detta. Och jag tycker dessutom att höjningen av årsavgiften som regeringen beslutat fr.o.m. den 1 januari 2005 bör komma revisorerna till del genom kortare väntetider i ärendena. Man måste dock ha klart för sig att ärenden hos RN mycket ofta är komplexa och svåra. Det kan därför aldrig bli fråga om någon revolutionerande förkortning av handläggningstiderna, men vi bör knappa in överallt där det är praktiskt möjligt.

Peter Strömberg är direktör och myndighetschef på Revisorsnämnden. Han medverkade senast i Balans nr 3/2004.

Fotnoter

Revisorsnämndens årsredovisning för 2004 och budgetunderlag för 2006, liksom det s.k. regleringsbrevet för 2005, finns på RN:s hemsida <www.rn.se>

  • [1]

    Se Flöstrand P. & Gröjer J-E, Balans nr 4/2004.

  • [2]

    Lanner M. & Nyberg M, Vad påverkar provresultatet på högre revisorsexamen? Magisteruppsats vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

  • [3]

    Se Andersson, Malmeby, Strömberg i Balans 11/2003 och Precht 1 Balans nr 11/2004

  • [4]

    I den förra Balansartikeln i detta ämne kom denna siffra genom ett skrivfel att anges till cirka två procent, vilket alltså är dubbelt så mycket som den verkliga siffran. (Balans nr 3/2004)

  • [5]

    Balans nr 3/2004

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...