Balans nr 6–7 2005

Internationellt: IASB – vårt viktigaste projekt!

Vårt viktigaste projekt är IASB sa David Tweedie på det styrelsesammanträde i april som var gemensamt för International Accounting Standards Board (IASB) och Financial Accounting Standards Board (FASB). Det som diskuterades var resultaträkningens utformning, det vill säga det som vanligen kallas för performance reporting. Vad Tweedie också sa var att även om han skulle önska att IASB kunde lägga fram ett utkast till standard så snart som möjligt så skulle utkastet bli en ”real shock for many people”.

I Balans har jag flera gånger återkommit till en beskrivning av de olika turerna i det här projektet. För precis två år sedan var uppfattningen, åtminstone hos den person som då var projektansvarig, att IASB skulle ta ett beslut om att ge ut ett utkast inom några veckor. Så blev det nu inte. Det förslag till utformning av resultaträkning som styrelsen väntades fatta beslut om hade varit föremål för en fältundersökning. När styrelsen fick ta del av intervjupersonernas reaktioner drog den öronen åt sig och beslöt att återremittera förslaget till projektgruppen.

Det var framför allt två delar av förslaget som mötte kritik. Den ena gällde en uppdelning av resultaträkningen i tre kolumner; en totalkolumn, en kolumn för olika typer av värdeförändringar samt en tredje kolumn som utgjorde skillnaden mellan de två första. Avsikten, om än inte klart uttalad, var att den tredje kolumnen skulle spegla en form av ett ”verkligt” resultat, det vill säga ett resultat rensat från till exempel orealiserade värdeförändringar på fastigheter eller finansiella instrument. Jag har hört flera analytiker uttala sig positivt om den tanken.

Den andra delen gällde redovisningen av ett resultat motsvarande förändringen i eget kapital. Det handlar alltså om det som på engelska kallas för comprehensive Income. Jämfört med det nuvarande nettoresultatet ingår i comprehensive income bland annat omräkningsdifferenser och, från och med 2005, värdeförändringar på instrument som säkrar framtida kassaflöden. Det som var kontroversiellt var inte i första hand redovisningen av comprehensive income som sådant utan att det inte längre skulle finnas en resultatrad motsvarande det nuvarande nettoresultatet.

Något som kritiken visat var att IASB inte hade lyckats förklara fördelarna med projektet. Visserligen fanns stöd från vissa. Särskilt de amerikanska finansanalytikerna ansåg att både tredelningen av resultatet och redovisningen av comprehensive income var ett stort steg framåt. I vart fall beslöts under förra året att tillsätta en rådgivande grupp med representanter för olika intressenter. I gruppen ingår bland andra Walter Schuster, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och en av de som för Redovisningsrådets räkning följer projektet.

Gruppen hade sitt första sammanträde i januari. Det gav väl inte några särskilt konkreta resultat. Även om IASB verkar ha släppt tankarna på en tredelning kvarstår uppfattningen att det nuvarande nettoresultatet inte kan försvaras logiskt. Varför ska vissa poster redovisas mot eget kapital som exempelvis omräkningsdifferenser och inte över resultaträkningen? Även om många i gruppen tydligen ansåg att nettoresultatet borde finnas kvar, beräknat på samma sätt som i dag, hade de svårt att ge goda argument som stöd för sin uppfattning.

Ett annat beslut som togs i fjol var att dela upp projektet i två delar och att starta med frågor som förhoppningsvis inte skulle vara så kontroversiella. Det var dessa som behandlades på styrelsemötet i april.

Vad ska ingå i en fullständig uppsättning av finansiella rapporter?

Styrelsen var överens om att samtliga fyra rapporter som för närvarande ingår i en årsredovisning ska finnas kvar. Det som diskussionen kom att handla om gällde om balansräkningen ska innehålla både en ingående och utgående balansräkning. Den frågan hänger nära samman med kravet på jämförande information. Det beslut som togs var att kräva dels ett jämförelseår, dels att balansräkningen skulle innehålla en ingående balans för jämförelseåret, det vill säga tre balansräkningar.

Ett gammalt beslut som styrelsen inte verkar beredd att rucka på är att alla resultatposter ska redovisas i en resultaträkning i vilken slutraden alltså utgörs av comprehensive income. Det frågan nu gällde var om man också i denna resultaträkning skulle redovisa en mellansumma motsvarande det nuvarande nettoresultatet.

Det mest intressanta inlägget i diskussionen kom från Katherine Shipper, amerikansk akademiker. Enligt henne är comprehensive income ett begrepp eller definition (concept) medan nettoresultatet är en konvention. Vad som ingår i nettoresultatet varierar över tiden beroende på vad normgivare väljer att lägga in i det. När hon började sin karriär sammanföll de båda begreppen. En rapport som slutar med den raden ska därför ses som en återgång till vad som tidigare gällt.

Några i IASB:s styrelse höll med henne däribland David Tweedie. En majoritet uttalade sig dock för det som kom att betecknas som en modifierad sammanhållen resultaträkning, alltså en resultaträkning med en delsumma för årets nettoresultat. En av dessa var Jan Engström. Enligt honom drivs företag av att visa vinst. Han var inte övertygad om att analytiker skulle uppskatta om man försöker införa ett nytt resultatbegrepp. För honom var det viktigt att man enades om en tydlig definition av vad resultat (performance) är för något. För honom var det otänkbart att slopa det nuvarande nettoresultatet.

Inlägget torde vara ganska typiskt för personer som jobbat i företag (Jan Engström var tidigare ekonomidirektör i Volvo). Problemet är att under de snart 10 år som diskussionerna om vad som är performance så är comprehensive income det enda man kunnat enas om.

Det beslut som så småningom fattades var att gå vidare med den modifierade sammanhållna resultaträkningen. Den svåra frågan, vad som ska ingå i comprehensive income men inte i nettoresultatet, lämnades till den andra delen av projektet som påbörjas efter det att den första delen är klar.

Behövs diskussionspromemoria?

En diskussionspunkt där det återigen visade sig att det fanns delade meningar gällde nästa steg i arbetet. Ska man gå ut med en diskussionspromemoria först och försöka övertyga omvärlden om fördelarna med en ny resultatrapport. Flera av styrelseledamöterna uttryckte ett starkt stöd för tanken på att skynda långsamt. En av dessa Geoff Whittington som menade att tankarna i projektet är extremt kontroversiella. Tweedie var inne på samma linje. Andra, däribland Jan Engström, ansåg att en diskussionspromemoria bara skulle fördröja processen. Beslutet gick på den linjen. IASB och FASB avser alltså att publicera ett utkast till rekommendation utan att dessförinnan publicera en diskussionspromemoria. När angavs dock inte.

Parallellt med diskussionerna om en ändad utformning av resultaträkningen har IASB diskuterat uppställningen av kassaflödesanalysen. Det som förespeglat styrelsen är en uppställning där resultatposter och betalningar redovisas vid sidan av varandra. För att uppnå detta skulle kassaflödesanalysen behöva ställas upp enligt det som betecknas för den direkta metoden. Detta är ytterligare en punkt som väckt starka invändningar framför allt från företagens sida. Det beslut som styrelserna fattade var att skjuta på frågan och att ta upp den igen i samband med det andra delprojektet.

En fråga som togs upp senare på styrelsemötet gällde fördelningen av årets skattekostnad mellan exempelvis resultat och eget kapital eller kvarvarande och avvecklade verksamheter. Den uppfattning som verkade dominera var att uppdelningen är komplicerad och ibland godtycklig. Samtidigt framhölls att analytiker är intresserade av att förstå vad som påverkat årets skattekostnad. Den dominerande uppfattningen verkade vara att gå inför att, i en kommande sammanhållen resultaträkning, redovisa skatten på en rad utan uppdelning. Information om hur skatten påverkats av till exempel omräkningsdifferenser m.m. ska lämnas i not på det som sätt som sker i dag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%