Balans nr 8–9 2005

Klädd för jobbet – idag och igår: Se på dina kläder – andra gör det

Enligt Nationalencyclopedin är klädsel en ”uppsättning kläder som någon bär; ofta med tanke på helhetsintrycket”. Som exempelvis revisor är det viktigt att utstråla ordning och reda och inge förtroende. Men sitter dessa värden enbart i dräkt eller kostym? Nej, säger varumärkeskonsulten Marie Sammeli, som med hjälp avfyra yrkesverksamma inom revisionsbyråbranschen, visar hur man kan klä sig för att utstråla både stadga och framtidsvision. Och ska man ha kostym, förklarar hon, kan man med hjälp av färg och accessoarer ge klädseln en mer personlig touch.

Som revisor är du en del av din byrås varumärke, säger Marie Sammeli och tillägger att de kläder du bär hjälper dig att uppfattas på det sätt du vill bli uppfattad.

Marie Sammeli är varumärkeskonsult med eget företag sedan fem år tillbaka. Hon förklarar att hon hjälper människor med deras framtoning. Klädsel är en viktig del av denna. Men allt som andas kommunikation mellan människor kan Marie Sammeli ta sig an. Hon har själv erfarenhet från mode- och reklambranschen samt har bott flera år i USA – där hon fick idén till att bli varumärkeskonsult.

De som kontaktar Marie Sammeli och vill ha hjälp är oftast företagsledare och andra som är företagens ansikte utåt. Politiker har hon också arbetat med.

– Konkurrensen har ökat – på arbetsmarknaden och i produktsortimentet. Detta innebär att människor behöver bli tydligare. Det hjälper jag dem med, säger Marie Sammeli.

De som jobbar i revisionsbranschen är ofta konsulter – som ständigt ”säljer sig själva”.

– Många utnyttjar inte kläderna till att ge det ena eller andra intrycket. Samtidigt vet vi att klädsel många gånger är en del av hur människor ser på dig som yrkesman/-kvinna.

Men inte sitter kompetensen i kläderna?

– Nej, givetvis inte. Hur man klär sig har ofta med förväntningar att göra. Hur människor i den närmaste omgivningen klär sig. Men alla behöver ju inte vara likadant klädda.

Marie Sammeli menar att en revisor inte ska vara allt för trendigt klädd men att kläderna för den saken skull inte behöver vara trista. Hon förklarar att för den som är äldre, mer erfaren och mer känd för sin målgrupp är klädseln inte lika viktig som för den som är ung och oerfaren.

– Men kom ihåg att alla mår bättre när kläderna framhäver deras bästa sidor. Och den som klär sig illa har en längre startsträcka att bevisa sig, än den som är välklädd.

Viktigt att anpassa sin klädsel

Hon är noga med att påpeka att man måste anpassa klädseln efter person, tillfälle och omgivning. Detta är inte något nytt för den som är verksam i revisionsbyråbranschen. Exempel: För närmare 15 år sedan kunde Balans rapportera om revisorn Olle Blomén som berättade om en gång när han kom till en klient klädd i jeans och t-shirt. Det var 30 grader varmt och han hade inga strumpor i seglarskorna heller. Men klienten utbrast: ”Ja, nu ser jag att jag har valt rätt revisor”.

– Den som håller sig uppdaterad i modetrenderna och klär sig modernt, framstår som någon som hänger med i tiden och som är framåtsträvande. Den som klär sig gammaldags kan lätt kännas mossig, förklarar Marie Sammeli.

Detta är särskilt intressant i tider då lagar och regler för revisorns sätt att arbeta är under ständig förändring och revisorn därmed behöver inhämta stora kunskapsmassor för att hänga med i utvecklingen. Fler och fler av revisorns klienter blir dessutom medvetna om vilka förändringar som sker, vilket medför att det är än viktigare att förmedla en känsla av att man följer med i tiden.

Färger påverkar intrycket

Marie Sammeli berättar om en undersökning där fyra personer deltog i en debatt. Tre var klädda i mörk kostym/dräkt medan den fjärde personen hade en grön tröja. Inte någon skrikig grön färg men inte heller mörkt neutral. Alla fyra deltagarna talade precis lika länge och efteråt tillfrågades åhörarna hur länge de talat. Svaret var entydigt: man trodde att personen som stack av, nämligen kvinnan i grön tröja, talat längre än övriga deltagare.

Så vilka färger kan då en anställd inom revisionsbyråbranschen bära och fortfarande utstråla tillförlitlighet och kompetens?

– Han eller hon ska nog inte bära enbart orange eller röda kläder. Men egentligen sitter det inte i färgerna utan i hur man sätter ihop dessa. Det samma gäller mönster.

Marie Sammeli berättar om en debatt mellan statsminister Göran Persson och tidigare moderatledaren Bo Lundgren. Den senare hade på sig rutig skjorta och prickig slips. Dagen efter debatten skrev tidningarna mest om slipsen:

– Kombinationen gjorde att det flimra de för ögonen. Dessutom blev det helt fel eftersom man talade om klädseln istället för vad han sa. Det är inte frågan om bra eller dålig smak utan budskapet man vill förmedla. I arbetslivet kan det på samma sätt röra sig om exempelvis skramlande armband eller allt för korta kjolar som drar intresset från det som skulle vara huvudsaken, säger Marie Sammeli.

Vad ska man ha på sig?

Så vad ska den som är verksam i revisionsbranschen tänka på?

– En revisor säljer trygghet, förtroende och noggrannhet. Klädseln ska utstråla detta. Rätt knäppta knappar, välborstade skor och inga hängande trådar tyder på att man har koll på klädseln och hjälper till att ge känslan av att man även har koll på siffrorna.

Hon tillägger att accessoarerna ger signaler till den man träffar. Hon anser att man exempelvis bör välja almanacka utifrån det företag man representerar. Är det ett IT-företag ska man helst ha en elektronisk almanacka, medan den som arbetar för en pappershandel ska ha en traditionell kalender. Detta är bara ett av många exempel på hur man skapar förtroende.

– Men, säger Marie Sammeli, man behöver inte sälja tråkighet. Det finns andra kläder än mörk kostym som inger för troende.

Många är rädda för färg

– Generellt sett är människor rädda för färg. Och utomstående anser ofta att revisorer är lite trist klädda. När jag för något år sedan tittade på en ny kollektion herrkläder fanns det med en färg som kallades för revisorsgrått, säger Marie Sammeli och skrattar.

Hon menar att de flesta vinner på lite mer färg och att klädseln på detta sätt blir mer personlig. Dessutom visar man att man vågar sticka av. Detta är något som ger positiva signaler till flertalet. Under förutsättning att ”avstickandet” sker med måtta.

– Klär man sig allt för trendigt kan det verka flashigt och skrytsamt, säger Marie Sammeli som exempelvis inte skulle välja större smycken i guld.

– Det är lättare att bära större silver smycken utan att det känns pråligt.

Det här med flashiga kläder bör de som bor i storstäderna och åker ut till landsorten särskilt tänka på, menar Marie Sammeli. Det är givetvis frågan om förutfattade meningar om hur exempelvis stockholmare är, men faktum är också att klädkoderna är olika i olika delar av landet.

– På landsbygden har man exempelvis sällan stora smycken till vardags, säger hon och tillägger att den som är välklädd signalerar framgång och därmed kan ta bättre betalt för sina tjänster.

– Vi betalar bättre för det som är bra förpackat.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%