Balans nr 10 2005

Revision: Vad händer med RS när ISA nu stöps om?

De revisionsstandarder i Sverige (RS) som trädde i kraft den 1 januari 2004 som ett resultat av den s.k. ISA-projektet baseras på översättningar av de ISA som var publicerade i IFAC Handbook år 2000. Det innebär bl.a. att den under 1999 omgjorda ISA 570 om fortsatt drift ingår i RS medan den under år 2000 omgjorda ISA 240 om oegentligheter och fel, som publicerades i 2001 år upplaga av handboken, inte ingår i nuvarande RS (ISA 240 har därefter publicerats i ytterligare två omgjorda versioner, varav den senaste trädde i kraft internationellt för räkenskapsår som börjar den 15 december 2004 och senare). Efter avslutningen av ISA-projektet har RS 700, RS 800, SÖG 2400 och SNT 4400 publicerats av FAR baserade på översättningar av respektive internationell förlaga. Slutligen kommer översättningen av ramverket för bestyrkandeuppdrag, som varit föremål för remissbehandling före sommaren 2005, att ges ut i höst.

Nya eller omgjorda ISA

Översättningar av nya eller omgjorda ISA har pågått sedan en tid i revisionskommitténs regi. I detta arbete har de nya riskstandarderna ISA 315 och 330 samt de omgjorda standarderna som följer av dem, ISA 240 och ISA 500, prioriterats.

I föregående nummer av Balans redovisades IAASB:s s.k. Clarity-projekt och den tidsplan för de omstöpta ISA som följer av detta. Beslutet innebär att nya eller omgjorda ISA, som getts ut av IAASB efter slutförandet av FAR:s ISA-projekt och som därför ännu inte kommit till uttryck i RS, med början inom mindre än ett år kommer att stöpas om internationellt och få en ny tydligare utformning.

När uppdateras RS?

FAR:s revisionskommitté har nu beslutat att tills vidare avbryta de pågående översättningarna av nya eller omgjorda ISA. I stället ska översättningarna av dessa ISA anpassas till den tidsplan som IAASB slutligt fastställer i september eller oktober 2005 att gälla för omstöpningen av ISA inom ramen för Clarity-projektet.

Skälet till kommitténs beslut är följande: Den nya revisionsstandarden RS baserad på ISA trädde i kraft vid revisionen av räkenskapsår som börjar den 1 januari 2004 och senare, dvs. den har i huvudsak tillämpats endast vid revisionen av ett räkenskapsår så här långt. Det är viktigt att svenska revisorer får möjlighet att använda RS, som ju är en svensk revisionsstandard, utan att det görs onödiga ändringar i RS. Att fortsätta och slutföra nu pågående översättningar, ge ut remissversioner och slutligt besluta om nya RS medveten om att de inom en mycket kort tid skulle komma att behöva ersättas med omstöpta versioner är inte rimligt. Att göra så måste anses vara en sådan onödig ändring som endast skulle störa den process som svenska revisorer nu är inne i att ta till sig och använda nya RS.

Standard för översiktlig granskning (SÖG)

Standard om närliggande tjänster (SNT)

International Auditing Assurance Standards Board (IAASB)

International Standard on Review Engagements (ISRE)

Den nya internationella standarden för översiktlig granskning av delårsrapporter översätts nu av FAR

I juli 2005 gav IAASB ut standarden ISRE 2410 om översiktlig granskning av finansiell information för en del av ett räkenskapsår (delårsrapporter) utförd av företagets valda revisor. Standarden träder i kraft internationellt för räkenskapsår som börjar den 15 december 2006 eller senare. Tidigare användning är tillåten. Standarden finns tillgänglig i originalversion på IAASB:s hemsida.

ISRE 2410 kommer nu att översättas av FAR med hög prioritet.

Gällande rekommendation från FAR om granskning av delårsrapporter är RevR 3 Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter.

Mera om dialogen med kreditupplysningsföretagen om revisionsberättelsen

I tidigare nummer av Balans (se ”Revision” Balans nr 6–7/2004 och ”RS utmanar revisorns beteende” i Balans nr 11/2004) har dialogen med kreditupplysningsföretagen om revisionsberättelsens innehåll berörts.

Syftet med de pågående samtalen mellan FAR och kreditupplysningsföretagen är att kreditupplysningarnas information om resultatet av revisionen på ett riktigt sätt ska återge innehållet i den offentliga revisionsberättelsen med dess olika valörer.

FAR har presenterat RS 709 och då särskilt innehållet i bilaga 1 om revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Kreditupplysningsföretagen å sin sida har redovisat hur de kodifierar revisionsberättelsen för kreditupplysningen. Vi har vidare tillsammans tittat på ett antal verkliga, lämnade revisionsberättelser som avviker från standardutformningen och som kreditupplysningsföretagen har haft att kodifiera. Vi har diskuterat innehållet i dessa revisionsberättelser jämfört med dels strukturerna enligt RS 709 bilaga 1 dels kreditupplysningsföretagens kodifiering.

Där är vi nu. Båda parter anser att samtalen är mycket nyttiga och är överens om deras syfte. En fortsättning följer i oktober 2005.

Kommentar

Genomgången av de ovan nämnda revisionsberättelserna har varit mycket värdefull. Den har bl.a. visat att verklighetens revisionsberättelser som avviker från standardutformningen inte alltid följer givna strukturer med följden att det inte alltid är lätt att förstå budskapet i en sådan revisionsberättelse. Detta kan i sin tur leda till funderingar huruvida

  1. befintliga strukturer enligt bilaga 1 till RS 709 är ändamålsenliga för att spegla de situationer i verkligheten som en revisor ställs inför och/eller
  2. pedagogiken i bilaga 1 kunde vara bättre och/eller
  3. det finns behov av erfarenhetsutbyte och utbildning vad gäller att utforma revisionsberättelser som avviker från standardutformningen?

Synpunkter från Balans läsare om detta är varmt välkomna!

Mera om tillämpningen av RS 570 om fortsatt drift

Frågor rörande tillämpningen av RS 570 om fortsatt drift har redovisats i tidigare nummer av Balans (se ”RS 510 Fortsatt drift – några reflektioner” i Balans nr W/2004 och ”RS utmanar revisorns beteende” i Balans nr 11/2004). En ny artikel av ledamöter i revisionskommittén med tillämpningsfrågor kring fortsatt drift planeras till början på nästa år.

Valmöjligheten enligt punkt 33

Nedan redovisas några synpunkter på en fråga som kommit och som primärt gällde om det finns något exempel på situationer som belyser det val som revisorn har enligt punkt 33 i RS 570, nämligen att lämna en särskild upplysning eller att avstå från att uttala sig. Det omedelbara svaret är att originalet ISA 570 inte innehåller något exempel som belyser dessa alternativa situationer och att inte heller FAR har tagit fram något sådant exempel.

I avsaknad av ett klargörande exempel följer här ett försök att bena ut frågan. Först och främst handlar punkt 33 i RS 570 mycket om där en revisor inte sällan til syvende og sidst hamnar i en revision: bedömning och tillämpning av det professionella omdömet i en komplicerad situation. Valet mellan huruvida ”särskild upplysning” eller att ”avstå från att uttala sig” är den riktiga slutsatsen för revisionsberättelsen är i slutändan den känsla som revisorn har i det enskilda konkreta fallet. Det finns sällan en absolut sanning. Punkt 33 förmedlar denna situation och ger revisorn en valmöjlighet.

RS 570 ger en hel del vägledning till stöd för revisorns bedömning: Till skillnad från det första stycket i punkt 33 talar det tredje stycket om ”extrema” fall, dvs. särskild upplysning är normalregeln. Vidare står det ”flera eller komplicerade” osäkerhetsfaktorer i det tredje stycket till skillnad från ”en” väsentlig osäkerhetsfaktor i det första stycket. När det gäller ”osäkerhetsfaktor” ger punkterna 7 och 8 i RS 570 vägledning om vad det kan handla om; så även det som sägs i t.ex. punkterna 28 och 29. Frågan om ”en” eller ”flera” skulle möjligen kunna vara en relativt enkel räkneövning, men inte heller det är säkert eftersom faktorer många gånger går i varandra. Frågan om vad som är en ”komplicerad” osäkerhetsfaktor är mindre enkel att besvara. Den frågan är nog i högsta grad knuten till det enskilda fallet och därför måste man pröva och bedöma detta just från fall till fall, men utifrån den vägledning som RS 570 i sin helhet ger. Det tredje stycket talar om ”kan revisorn anse det riktigt” vilket understryker karaktären av bedömning för att avgöra om att avstå är rätt handlingsväg.

Senaste nytt om det åttonde EG-direktivet

Den senaste (=mitten av september 2005) informationen om tidsplanen för beslut om det nya åttonde direktivet om lagstadgad revision inom EU är att EU-parlamentet nu förväntas behandla frågan den 26 oktober 2005. Därmed är bedömningen att det nya direktivet skulle kunna publiceras officiellt på alla språk någon gång i maj eller juni 2006. Direktivets bestämmelser ska vara införda i den nationella lagstiftningen inom 24 månader därefter, vilket alltså skulle innebära att det införlivats i svensk lag senast någon gång i maj eller juni 2008.

Enligt uppgift är alla kvarstående tvistiga sakfrågor, t.ex. vad direktivet säger om rotation, revisionsutskott och revisorns skadeståndsansvar, nu lösta genom olika kompromisser. Det som enligt uppgift ännu återstår är en i och för sig viktig procedurfråga och tillika kompetensfråga mellan parlament, kommission och råd. Nämligen skrivningen av bestämmelsen i artikel 49 i det nya direktivet om ”kommittologi”, jämfört med det system för ett sådant förfarande som man kom överens om inom EU 1999. Kommittologi handlar om proceduren att införa bestämmelser inom EU utan att gå vägen över direkt lagstiftning (direkt lagstiftning är t.ex. via ett direktiv eller en förordning). Kommittologin innefattar ett eller flera lager av kommittéer. Det nya åttonde direktivet anvisar kommittologiförfarandet som medlet att införa själva ISA som revisionsstandarder i EU. Detta till skillnad mot redovisningsstandarderna IFRS som ju införts i EU genom direkt lagstiftning (förordning).

Auktor revisor Lars-Gunnar Larsson är teknisk sekreterare på FAR.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...