Innehåll

Balans nr 11 2005

”Revision kan alltid göras på ett enkelt sätt i företag med enkel redovisning”

Inför begreppet ”frivilligrevision”. Det är ett sätt att säga att vi vill att revisionen när det gäller små företag ska kunna vara marknadsstyrd, dvs. att företaget självt istället för lagstiftaren eller någon annan myndighet talar om att nu är det bra för mitt företag att få revision, sa Carl-Gustaf Burén, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv, i sitt inledningsanförande på Stockholmskretsens debatt om revisionsplikten.

– Det är en bredare fråga än enbart revisionsfrågan, och det illustreras väldigt bra i utredningen (”Revisionsplikten i små aktiebolag” av Per Thorell och Claes Norberg, se Balans nr 3/2005). Det är naturligt att man börjar med kategorin mikroföretag, men att man har inriktningen på att successivt höja gränsen och då är det fortfarande England som framstår som den tankemodell som man skulle vilja arbeta efter. Dvs. införa, utvärdera, höja ett nytt steg, utvärdera, och höja ytterligare ett steg ...

– På det sättet är det en process där man är medveten om de olika avvägningarna som behöver göras, men att det sker på basis av ett fullgott beslutsunderlag.

FAR:s generalsekreterare Dan Brännström refererade i sitt inledningsanförande till ett samtal med en granne som varit ekonomichef i många år men som nu arbetar som redovisningskonsult i små företag.

– När jag berättade att jag under veckan skulle debattera revisionsplikten undrade han: ”Varför ska ni diskutera revisionsplikten? Revisorn är ju viktigast i de små företagen som behöver allt stöd de kan få för att överleva”.

Grannen undrade vidare: Vad tycker revisorerna och vad säger FAR?

– Det finns olika uppfattningar. FAR är dock för revision i alla AB. Revisionen höjer kvaliteten på redovisningen i företagen och det vinner alla på.

Därefter släpptes ordet fritt. Och många i auditoriet ville delta i debatten.

– Är inte den här diskussionen onödig, tyckte någon. Har vi inte redan företagsformer utan revision för de minsta bolagen handelsbolag och enskild firma?

En annan deltagare förvånades över slutsatserna i utredningen:

– Man skriver att man inte kan påvisa nyttan av revisionen och därmed får man en känsla av att vi inte tillför något. Det är inte samma känsla vi får ute i företagen.

Företagen är i behov av kvalificerad råd givning. Det är uppenbart. Men är det inte bättre med en tjänst som företagen efterfrågar själva, menade Carl-Gustaf Burén.

Flera av deltagarna påpekade att revisionen är en billig tjänst, någon uttryckte att den kanske till och med är för billig.

– Jag tror det finns andra lösningar än att slopa revisionsplikten som gör att vi både kan hålla nere kostnaderna för företagen och behålla kvalitén.

Ett alternativ är att om det exempelvis är någon som inte står under tillsyn som gör årsredovisningen så ska det vara revision, men om det är en revisor/revisionsbyrå som har gjort årsredovisningen och bekräftar att man har deltagit i upprättandet behövs ingen.

– Fråga till exempel en bank om detta räcker? Jag tror de säger ja.

– Visst finns det anledning att pröva alter nativa lösningar. Men då måste man verkligen lyssna på vad marknaden vill ha. Vi kom mer vara beredda på en sådan dialog, försäkrade Dan Brännström.

Carl-Gustaf Burén fick frågan varför man valt revisionsplikten och inte redovisningsplikten.

– Det ligger nära till hands att invänta förenklingsarbetet på redovisningssidan innan man fortsätter.

Carl-Gustaf Burén fick också med sig en annan önskan:

– Driv bra övergångsregler till enskild firma i stället för att slopa revisionsplikten.

Stockholmskretsens ordförande Helena Dale tackade Dan Brännström och åhörarna för alla bra inlägg. Till Carl-Gustaf Burén sa hon:

– Tack för att du kom. Jag tycker du var jättemodig. Och jag hoppas att du har fått en del synpunkter som du kan ta med dig till Svenskt Näringsliv.

Åsa Ehlin

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...