Balans nr 11 2005

”Det krävs aktivt arbete för att uppnå en förändring”

Tufft för kvinnor i minoritetssituation

Den tydliga mansdominansen på högre positioner inom revisionsbyråbranschen tyder på att det inte råder lika villkor för kvinnor och män. Det menar Charlotte Holgersson, forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Att kvinnliga, nyauktoriserade revisorer inte upplever sig som diskriminerade, trots att de inte uppnår samma positioner som sina manliga kollegor (se föregående artikel [red.anm.]), tror Charlotte Holgersson kan ha flera orsaker.

– I andra studier, med exempelvis civil ekonomer och civilingenjörer, har man kunnat se att upp till en viss ålder så har kvinnorna ofta vad man kallar för könsneutral inställning, det vill säga att man inte anser att kön spelar roll. En förklaring kan vara att de nyligen kommer från universitetsutbildningen där könsaspekten inte är lika påtaglig, särskilt inte idag när över hälften av studenterna på ekonomutbildningarna är kvinnor. Man har också sett att ju fler kvinnor det finns på en arbetsplats, desto mindre är kvinnornas upplevelse av diskriminering, säger Charlotte Holgersson.

Kvinnornas inställning ändras dock i takt med antalet år i yrkeslivet.

– Det finns studier som visar att efter några år i karriären så byter många kvinnor förhållningssätt och inser att kön spelar roll. De upptäcker att de inte får lika fina uppdrag eller inte blir befordrade i samma utsträckning som de manliga kollegorna, säger Charlotte Holgersson.

Hur denna insikt hanteras varierar mellan olika individer. Charlotte Holgersson skiljer mellan två strategier; den positiva strategin och omvärldsstrategin.

– Den positiva strategin tar fasta på det positiva med att vara kvinna och framhåller att kvinnors annorlunda egenskaper är värdefulla i arbetet. Omvärldsstrategin handlar om ett förhållningssätt där man ser att det finns ett slags maktförhållande mellan män och kvinnor i organisationer. Att kvinnor inte gör samma karriär som män har inget med någon enskild person att göra utan beror på att det ser ut som det gör i samhället, säger Charlotte Holgersson.

En intressant fråga är hur man som kvinna påverkas av att vara i minoritet i toppskiktet. Enligt Charlotte Holgersson visar forskningen att kvinnor i minoritetssituation har det tufft. Möjligheten att ha en avvikande åsikt gentemot majoritetsgruppen är ofta begränsad och det krävs mycket mod för att en kvinna i minoritet ska tycka annorlunda.

Begränsat handlingsutrymme

– En kvinna som sticker ut har strålkastarna på sig hela tiden, vilket begränsar handlingsutrymmet. Exempelvis är man kanske inte beredd att ta samma risker som annars, säger Charlotte Holgersson.

Hon tillägger att en konsekvens av detta kan vara att kvinnliga chefer blir så kallade paragrafryttare och inte vågar ge sig utanför givna ramar. Man anser sig inte ”ha råd” med några misstag och vill därför ha minutiös kontroll.

Är det rimligt att förvänta sig att revisionsbyråbranschen och andra liknande branscher blir helt jämställda?

– Det beror mycket på kulturen i organisationen. Är det en organisation som faktiskt vill få in fler kvinnor som chefer och partners och jobbar aktivt med detta så kanske det inte behöver ta så lång tid att rekrytera fler kompetenta kvinnor, säger Charlotte Holgersson.

Hon påpekar också att kompetens inte är något man bara har, utan något man skaffar sig. Men för att skaffa sig kompetens krävs att man får möjlighet att utvecklas.

Identifiera sig som chef

– Kvinnor måste identifieras som potentiella chefer så att de får uppdrag där de kan visa att de är duktiga, annars får de inte tillgång till den uppåtgående karriärspiral som existerar inom de flesta organisationer, säger Charlotte Holgersson.

En del menar att jämställdhetsfrågan kommer att lösa sig av sig själv i och med att nya generationer kommer ut på arbetsmarknaden. Det tror inte Charlotte Holgersson.

– Det är en vanlig föreställning att det ska förändras per automatik. Och visst kan nya generationer ha en annan uppfattning om hur man ska leva sitt liv, både privat och i arbetet, men det krävs också människor som aktivt arbetar för att uppnå en förändring.

Lär av pappaledigheten

Som exempel på en jämställdhetsfråga som har drivits aktivt tar hon upp pappaledighet.

– Att vi idag har fäder som tar på sig ett aktivt föräldraskap och är hemma med sina barn är ju ett resultat av att frågan om föräldraskap och jämställdhet har debatterats och att man har skapat strukturer som till exempel en föräldraförsäkring som omfattar fäder. Vi har ett slags jämställdhetsideologi i Sverige och vill gärna tro att det är jämställt. Men för att göra något åt problemen så måste man ju påtala att de finns, annars sker ingen förändring.

Pernilla Halling

Första kvinnliga revisorn var med från starten

När far startade 1923 fanns det en kvinnlig ledamot: Thyra Svensson, som drev egen byrå sedan 1910 och var auktoriserad revisor sedan 1914. Men annars var kvinnliga auktoriserade revisorer i princip något otänkbart under många år.

Ännu mot slutet av 60-talet kunde kvinnorna i FAR räknas på ena handens fingrar. 1987 var kvinnorna elva procent av FAR.

Idag har FAR totalt 2 615 medlemmar och av dessa är 770 kvinnor, det vill säga knappt 30 procent.

Ser man till åldersgrupper så är 17 procent kvinnor av alla medlemmar som är äldre än 51 är. Motsvarande siffra för de yngre grupperna är 37 procent kvinnor Av de specialister som blivit medlemmar i FAR är drygt 35 procent kvinnor.

Nämnas kan även att i exempelvis Stockholmskretsen ålderskategori 26–30 år är 25 kvinnor av totalt 33 medlemmar, det vill säga drygt 75 procent.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%