Balans nr 12 2005

Specialregler behövs för finansiella bolag

Ny referensgrupp inom FAR reder ut problemen

Våren 2004 tillsatte FAR en referensgrupp för finansiella företag. Det skedde efter att organisationens revisionskommitté fört ämnet på tal. ”Det är så många frågor som är speciella för de cirka 3 000 finansiella företagen, exempelvis att deras verksamhet regleras av Finansinspektionen (FI) samt att lagstiftningen om redovisning och informationskrav är speciell i t.ex. kreditinstitut och försäkringsbolag”. förklarar Sussanne Sundvall, ordförande för referensgruppen och auktoriserad revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPWC).

– Vi är en tvärgrupp, säger Sussanne Sundvall och tillägger att referensgruppens uppgifter skär genom flera andra FAR-kommittéers verksamheter.

Detta betyder att gruppen diskuterar frågor som i huvudsak behandlas av andra FAR-kommittéer, t.ex. oberoende. Det senare eftersom oberoendet i finansiella bolag har en extra knorr:

– Om jag som partner är revisor i exempelvis Handelsbanken så innebär det att ingen i ÖPWC globalt (!) kan fondspara inom Handelsbanken utan att tumma på oberoendet. Samma regler gäller även om jag skulle vara förordnad revisor av Finansinspektionen. Detta är regler som kommit under senare år och som är en utmaning för alla byråer att hantera.

Revision och redovisning

– Hittills har referensgruppen i första hand diskuterat revision och redovisning. I gruppen är vi fem revisorer och en redovisningsspecialist som arbetar inom den finansiella sektorn, berättar Sussanne Sundvall och tillägger att skattefrågor har man inte varit inne på – inte hittills i alla fall.

Samtliga i referensgruppen arbetar på storbyråer. Varför?

– Inte alla, men huvuddelen av revisionen i finansiella bolag görs av de stora byråerna. Revisionen är ju så speciell, med bolag som definieras av Finansinspektionen och föreskrifter som också skrivs av FI. Alla i gruppen arbetar större delen av sin tid med denna typ av bolag.

Många remissvar

Liksom övriga FAR-grupper och kommittéer svarar referensgruppen för finansiella bolag på ett stort antal remisser, från bl.a. Finansinspektionen.

Det gäller i första hand alla de förändringar som krävs i svenska regelverk och lagar med anledning av nya EU-direktiv.

Basel II men även IFRS är regelverk som rör finansiella bolag. Ett exempel: Enligt den förra finns det numera tre olika sätt att beräkna kapitaltäckning – tre olika grader av sofistikering. För att få göra det på den högsta nivån – och i slutändan kunna låna ut mer pengar – krävs att bolagen utarbetar en egen modell och sedan ansöker hos FI att få använda denna. Sju större svenska bolag har nu ansökningar inne hos FI, som för första gången ska ta ställning i frågan.

– Enligt Basel II ska det sedan varje år göras en revision av modellerna (!). Vi i referensgruppen har talat med FI om hur det ska ske. Finansinspektionen ska komma med ett förslag inom kort.

”Laganpassad” IFRS

Sussanne Sundvall menar att frågan om ”laganpassad” IFRS är en annan av de frågor som bör särbehandlas vad gäller finansiella bolag och som diskuterats i referensgruppen.

– För finansiella företag kommer laganpassad IFRS snart att gälla för juridiska personer och i vissa fall även i koncerner. Särkraven för redovisningen utformas av Finansinspektionen. Detta innebär att det finns skillnader mot vad som gäller för ”vanliga” bolag. Hur stora avvikelserna ska vara mot full IFRS är en viktig fråga som diskuteras, säger Sussanne Sundvall.

Samarbete med FI-revisorer

Referensgruppen har arbetat aktivt med aspekter kring rollen som förordnad revisor av Finansinspektionen. En sådan revisor har hand om en form av gemensam revision med rapportering till Finansinspektionen – förutom att avge revisionsberättelse.

– Det här ställer särskilda krav på revisionen. Dels för att uppfylla FI:s krav, dels i samarbetet med den valda revisorn i många av de finansiella bolagen.

– Utifrån FAR:s uttalande om gemensam revision har vi i referensgruppen utformat ett dokument med beskrivning av den gemensamma revisionen och gjort det praktiskt användbart för finansiella bolag. Vi har även tagit fram en revisionsberättelse för fonder som finns med i FAR:s samlingsvolym. Kravet på revisions berättelse kom i och med införandet av ny lag 2004 och det var naturligt för oss att ta fram en mall för de cirka 650 fonderna som revideras i Sverige.

Träffar regelbundet FI

Numera träffar Sussanne Sundvall och hennes kollegor i referensgruppen Finansinspektionen varannan månad. Något som Sussanne Sundvall säger uppskattas av FI. Hon berättar att man även har god kontakt med Fondbolagens förening. Nästa steg är att skapa goda förbindelser med Bankföreningen, Fondförsäkringsförbundet och Fondhandlarföreningen.

– Det är viktigt för oss att ha en dialog med dessa organisationer som ju driver branschfrågor. Som nyinrättad grupp måste vi arbeta med att bli kända i branschen.

Viktigt är också, menar hon, att de som arbetar med finansiella bolag inom de stora byråerna har ett forum där man träffas och diskuterar hur olika frågor bäst löses. En aktuell sådan fråga är internkontroll.

– Det är angeläget att vi gör likadant. Kunderna blir irriterade ifall olika byråer gör på olika sätt.

I ett längre tidsperspektiv har referensgruppen börjat tala om kompetensutveckling. Att informera och utbilda exempelvis valda revisorer i finansiella institut, yngre medarbetare och FI-revisorer. Denna diskussion är dock än så länge bara en tanke. En annan fråga som fortfarande är i sin linda, gäller nya sätt att beräkna solvens-kraven inom försäkringsbranschen. Här kommer det att hända saker inom en snar framtid.

Sussanne Sundvall säger att arbetet i referensgruppen är roligt:

– Vi skrattar mycket på våra sammanträden. Och så är det högt i taket. Alla frågor kan ställas. Och jag hoppas att människor inser att de kan kontakta oss, säger hon och ler – och det märks att hon har nära till skratt.

Elisabeth Precht

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...