Balans nr 12 2005

Finansiella institut ska följa IFRS från 2007

Redovisning för icke noterade kreditinstitut och värdepappersbolag

Senast 2007 ska al la finansiella institut ha anpassat sin redovisning till de internationella redovisningsreglerna, IFRS (International Financial Reporting Standards). I denna artikel kommenterar Johan Månsson förändringarna, de olika regelverken och hur dessa skiljer sig från varandra för icke noterade kreditinstitut och värdepappersbolag.

Generellt gäller att redovisningen i snabb takt utvecklas i riktning mot IFRS. Noterade bolag måste i sin koncernredovisning tillämpa IFRS redan fr.o.m. i år. För icke noterade bolag är förändringen något långsammare. Finansinspektionen ställer dock högre krav på icke noterade kreditinstitut och värdepappersbolag än vad som gäller för andra företag. [1]

Frist fram till 2007

Senast 2007 ska alla kreditinstitut och värdepappersbolag ha anpassat sin redovisning till de nya internationella redovisningsreglerna. För 2005 och 2006 finns dock möjlighet att fortsätta tillämpa äldre redovisningsregler. Denna successiva övergång är givetvis positiv eftersom den ger instituten tid att förbereda sig. Men samtidigt får vi under två år en situation med flera parallella regelverk.

Alla finansiella institut behöver analysera vad förändringen betyder för dem. Ska institutet avvakta till 2007 med att byta redovisningsprinciper? Vilka positiva effekter kan finnas av att börja tillämpa de nya reglerna redan 2005 eller 2006? Aspekter som behöver beaktas i dessa avvägningar är exempelvis påverkan på redovisat resultat och kapitaltäckningsgrad, eventuell goodwill av att tidigt tillämpa ”best practice” samt komplexiteten och graden av beredskap hos det enskilda institutet med att byta regelverk.

Olika redovisningsregelverk

De olika regelverken kan beskrivas i bilden ovan.

ÅRKL (lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag) är ett relativt brett ramverk som tillåter flera olika alternativ i många frågor.

Finansinspektionens föreskrift och allmänna råd FFFS 2002:22 är den äldre anvisningen för hur finansiella institut ska upprätta sina årsredovisningar. Dessa regler är snävare än ÅRKL och därför markeras de på bilden med en mindre oval som ligger helt inom ramen för ÅRKL.

IFRS (International Financial Reporting Standards) är de nya internationella redovisningsreglerna. Dessa regler är mer omfattande och mer detaljerade än t.ex. FFFS 2002:22, och på bilden illustreras de därför med en snävare oval. I huvudsak ryms IFRS inom ramen för ÅRKL och till viss del överensstämmer dessutom IFRS med FFFS 2002:22. Avvikelser finns dock, dels finns betydande skillnader mellan IFRS och FFFS 2002:22 (ytorna A och B på bilden), dels är vissa regler i IFRS inte i överensstämmelse med ÅRKL (yta A på bilden).

FFFS 2004:20 är finansinspektionens nya regelverk. Dessa regler ansluter i största möjliga mån till IFRS men inom ramen för svensk lag, och kallas därför för ”lagbegränsad IFRS”. De skillnader som finns mellan lagbegränsad IFRS och full IFRS illustreras med yta A på bilden. Arbete pågår med uppdatering av FFFS 2004:20. FFFS 2004:20 är ganska kortfattad och hänvisar i huvudsak till IFRS.

Vilka valmöjligheter finns mellan olika regelverk?

Juridisk enhetKoncern
Full IFRSEj tillåtet alternativHuvudregel
FFFS 2004:20 (lagbegränsad IFRS)Huvudregel (Krav fr.o.m. 2007)Alternativ till huvudregel
FFFS 2002:22Tillåtet alternativ t.o.m. 2006 (även i moderbolag där full IFRS tillämpas i koncernen)Tillåtet alternativ t.o.m. 2006 (bör tillämpas endast om motsvarande val görs även för moderbolaget)

Både i juridiska enheter och i koncernredovisningar får äldre regler (FFFS 2002:22) tillämpas 2005 och 2006. En gissning är att många institut kommer utnyttja denna övergångsregel.

Från och med 2007 är det obligatoriskt för enskilda bolag (juridisk enhet), att tillämpa lagbegränsad IFRS, och för koncernredovisningen kommer det sannolikt [2] vara möjligt att välja mellan full anpassning till IFRS eller lagbegränsad IFRS.

Väsentligaste skillnaderna mellan lagbegränsad IFRS och FFFS 2002:22?

Några konkreta och väsentliga skillnader mellan lagbegränsad IFRS och äldre regler enligt FFFS 2002:22 är:

  1. Klassificering och värdering av finansiella instrument. Lagbegränsad IFRS ger bl.a. större möjligheter att värdera finansiella instrument till verkligt värde. Dessutom införs en ny klass av finansiella instrument som värderas till verkligt värde men där värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital tills tillgången säljs.
  2. Nya striktare regler för säkringsredovisning. Bl.a. är säkringsredovisning till anskaffningsvärden (deferral hedge accounting) inte tillåtet enligt lagbegränsad IFRS.

Förutom konkreta skillnader, som i exemplen ovan, så är en generell kommentar att IFRS är mer utförligt och detaljerat än traditionella regler. Detta innebär att för flera områden är de grundläggande principerna i huvudsak oförändrade men traditionell tillämpning av dessa principer måste ändå ändras p.g.a. de mer detaljerade kraven i IFRS. Exempel på sådana områden är:

  1. Klassificering av finansiella tillgångar som anläggningstillgångar
  2. Reserv för osäkra fordringar
  3. Beräkning av verkliga värden på finansiella instrument
  4. Nettoredovisning i balans- och resultaträkningen
  5. Värdepapperiseringar

Exemplen ovan avser samtliga redovisningen av finansiella instrument. För många, särskilt mindre institut, kan dock de väsentligaste skillnaderna och nyheterna komma att bero på att enligt lagbegränsad IFRS är IFRS det kompletterande regelverket för alla områden som inte direkt behandlas i FFFS 2004:20. Enligt äldre regler (FFFS 2002:22) är Redovisningsrådets eller, för de minsta instituten, Bokföringsnämndens anvisningar kompletterande regelverk. För ett institut som följt BFN som kompletterande regelverk, kan detta innebära stora förändringar beträffande värderingar och tilläggsupplysningar avseende områden som:

  1. Pensioner
  2. Intäkter
  3. Immateriella tillgångar
  4. Avsättningar
  5. Inkomstskatter

Största skillnaderna mellan full IFRS och lagbegränsad IFRS?

De enda skillnader som ska förekomma är när svensk lag (i första hand ÅRKL eller ABL) avviker från IFRS. De situationer där detta gäller beskrivs antingen i FFFS 2004:20 eller i Redovisningsrådets rekommendation nr 32.

Exempel på områden med skillnader är:

  1. Uppställningsformer för balans- och resultaträkningarna. Enligt lagbegränsad IFRS ska de traditionella uppställningsformerna tillämpas medan anvisningarna i IFRS är mindre detaljerade.
  2. IFRS har striktare regler för gränsdragningen mellan eget kapital och skuld. Kan innebära att tidigare eget kapital ska redovisas som skuld enligt IFRS.

Beträffande tillämpningen av fair value option [3] i IFRS är situationen något oklar. Finansinspektionen har publicerat en förslagspromemoria som innebär att fair value option, åtminstone delvis kan tillämpas även inom ramen för lagbegränsad IFRS.

Ett annat område där viss osäkerhet föreligger är avskrivning på goodwill. Enligt IFRS görs inte avskrivningar på goodwill. Vad som gäller enligt lagbegränsad IFRS är föremål för diskussion.

För många institut är skillnaderna i praktiken inte särskilt omfattande, och det är dessutom lagstiftarens avsikt att genom ytterligare anpassningar av ÅRKL fortsätta minska dessa skillnader.

Slutsats

Alla institut behöver fundera på när övergången till lagbegränsad IFRS ska ske, och oavsett om detta är 2007 eller tidigare, så är det viktigt att analysera vilka effekter detta får och vilka förberedelser som behöver vidtas. Även institut som väljer att byta principer 2007 ska redovisa jämförelsesiffror för 2006. Om säkringsredovisning ska tillämpas är det dessutom ytterligare aspekter att beakta redan fr.o.m. januari 2006.

Johan Månsson är auktoriserad revisor och verksam vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet för Financial Services.

  • [1]

    Finansinspektionen har motsvarande regler även för försäkringsföretag, men denna artikel behandlar främst situationen för icke noterade kreditinstitut och värdepappersbolag.

  • [2]

    Enligt FFFS 2004:20 bör inte lagbegränsad IFRS tillämpas i koncernredovisningen. Denna begränsning har dock tagits bort i det aktuella utkastet till uppdatering av FFFS 2004:20.

  • [3]

    ”Fair value option” är en regel i IAS 39 som innebär att finansiella instrument under vissa förutsättningar får redovisas till verkligt värde. Detta kan även gälla för finansiella instrument där den ordinarie regeln är redovisning till upplupet anskaffningsvärde.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%