Balans nr 12 2005

Finforum 2005: Internationella standarder

Förändringstakten blir långsammare

Det är bra att vi får ett gemensamt regelverk i Europa. Samtidigt är det mindre lyckat att IFRS håller på att utvecklas till en kokbok à la US GAAP. Detta förklarade Lars Träff, FAR:s ordförande då han öppnade Finforum den 8 november i Stockholm. Ägarstyrning, bolagskoden och de bästa årsredovisningarna 2004 var några av de ämnen som avhandlades under dagen som arrangerats av Sveriges Finansanalytikers förening, FAR, Stockholmsbörsen/OMX, Irev och Veckans Affärer.

International Accounting Standards Board (IASB) och det internationella arbetet med att skapa globala standarder i allmänhet och International Financial Reporting Standards (IFRS) i synnerhet var ämnet för Jan Engströms anförande på Finforum.

Vilket är alternativet till de principbaserade gemensamma internationella standarderna som IASB arbetar fram, undrade Jan Engström som tidigare var finanschef i Volvokoncernen och numera är styrelsemedlem i IASB.

Han svarade själv på frågan: Det skulle vara att anpassa sig till ett detaljerat regelverk à la USA – ett land som svarar för hälften av världens kapitalmarknad.

Amerikanerna är av tradition vana vid att vara detaljerade, förklarade Jan Engström och menade att även amerikanerna börjat inse fördelarna med IFRS. ”De flesta inser att vi är på rätt väg”. Han nämnde år 2008 som en rimlig tidsram för när USA kan tänkas acceptera redovisningar gjorda i enlighet med internationella standarder.

Jan Engström medgav att visst kan kritik som riktas mot IASB:s arbete vara befogad. I alla fall i vissa avseenden, exempelvis att organisationen inte alltid förstår sig på Europa och att den är för teoretisk. Dessa svagheter ska dock avhjälpas, menar IASB, bl.a. med transparens i organisationen och att styrelseledamöternas oberoende garanteras.

– Vi vill skapa diskussion i olika frågor och har därför rådsgrupper och rundabordssamtal, sa Jan Engström.

Han förklarade ingående processen från ide till färdig standard. Ett arbete som oftast tar bortåt tre år och som i alla skeden är publikt. Samtliga dokument finns utlagda på IASB:s hemsida. Jan Engström uppmanade alla intresserade att höra av sig med synpunkter om blivande standarder. ”Vi tar hänsyn till alla värdefulla argument.”

Några ämnen där IASB hoppas få höra bl.a. revisorernas åsikter: Ett utkast har just kommit i frågan om företagssammanslagningar. Nästa år kommer förmodligen en diskussion att inledas om försäkringsredovisning. Redovisningsstandarder för små- och medelstora företag står också på agendan, liksom performace reporting – förändringar i utformningen av finansiella rapporter som är ett hett ämne för den europeiska industrin förklarade Jan Engström och som enligt honom är en ”jättekonflikt”.

Förändringstakten har varit och är hög, men efter 2006 kommer IASB bara att ändra i en till två standarder per år, berättade Jan Engström.

Han förklarade att vissa standarder kommer att bli tjockare och vissa tunnare, och påpekade att krav på detaljering ofta kommer från medlemmar, inte minst från revisorer.

– Vad gäller finansiella instrument så kommer vi inte att peta i dessa standarder utan arbeta långsiktigt med att om kanske fyra till sju år ta fram nya och bättre saker.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%