Innehåll

Balans nr 12 2005

Finforum 2005: Hur blev det med IFRS?

Införandet av International Financial Reporting Standards (IFRS) i alla europeiska börsföretag diskuteras flitigt. Men vilka blev effekterna av införandet av IFRS i Sverige? Ämnet diskuterades på Finforum av Jan Buisman, auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Peter Malmqvist, analyschef, Nordnet Securities Bank och bl.a. utredare i Övervakningspanelen.

– Egentligen vet vi ännu inte riktigt hur det har gått, svaren kommer först när vi har sett alla årsredovisningar för 2005, inledde Jan Buisman.

Diskussionen grundar sig på uppgifterna i bolagens kvartalsrapporter för 2005.

Enligt Peter Malmqvist och Jan Buisman kommer den största effekten av övergången till IFRS av slopade goodwillavskrivningar.

– Den huvudsakliga resultateffekten kommer från slopade avskrivningar på tillgången goodwill. Slopade goodwillavskrivningar ökade eget kapital med ca 1,9 procent. För populationen som helhet blev det en rätt rejäl vinstökning, sa Peter Malmqvist.

Den totala effekten kan tyckas stor, men egentligen innebär förändringarna endast en anpassning till de justeringar som de större finanshusen gjort sedan flera år tillbaka.

Andra effekter av övergången till IFRS som har märkts är att i en del bolag har redovisningen av företagsförvärv förändrats och att nya slag av immateriella tillgångar har skapats, i stället för den tidigare goodwillposten. Det gör att de goodwillavskrivningar som tidigare belastat bolagens resultat delvis kan komma att dyka upp under annat namn ”avskrivningar på immateriella tillgångar”.

Peter Malmqvist menade att företagen inte ska bli förvånade om de får många frågor från analytiker om just avskrivning av övriga immateriella tillgångar.

Förklaringen till att detta plötsligt blivit en viktig fråga för en analytiker är att företagen måste ta denna kostnad snabbare med de nya reglerna.

Det samlade omdömet av övergången till IFRS kan sammanfattas som att Sverige har tagit sina första steg – i rätt riktning.

– Vi har kommit en bra bit på vägen, men har en bit kvar till mål. Vi är inte bäst i klassen, men inte heller sämst. Mitt budskap till dem som ska göra årsredovisningarna för 2005 är att det behövs mer tid så man bör se över planeringen, sa Jan Buisman.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%