Innehåll

Balans nr 12 2005

Debatt: Minoritetsandel i goodwill – eller ej?

Enligt min mening skulle det vara olyckligt om det nya utkastet till reviderad IFRS 3, vad gäller övergången från förvärvad goodwillmetod till full goodwill-metod, fastställes, skriver Lennart Eriksson. Goodwill kan ur värderingssynpunkt inte jämställas med övriga tillgångsposter. Goodwillposten är en del av koncernens totala värde och saknar till skillnad från övriga tillgångsposter (identifierbara tillgångar) separat existens.

Lennart Eriksson:

I slutet av juni 2005 publicerade IASB bland annat utkast till reviderade upplagor av IFRS 3 Rörelseförvärv (Business Combinations) och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Consolidated and Separate Financial Statements). Föreslagna ändringar var avsedda att gälla för rörelseförvärv som inträffade efter den 1 januari 2007. Remissvaren skulle vara IASB tillhanda senast den 28 oktober 2005.

Jag har här främst för avsikt att redogöra för, och diskutera, det framförda förslaget att ersätta den tidigare gällande ”förvärvade goodwill-metoden” (purchased goodwill method) i koncernredovisningen med ”den fulla goodwill-metoden” (full goodwill method). Enligt sistnämnda metod ska inte bara förvärvad goodwill utan också goodwill hänförlig till ett eventuellt minoritetsintresse, i de reviderade upplagorna benämnt ”icke-kontrollerande intresse”, redovisas.

Metodförändringen är ytterst föranledd av att IASB – ännu mera konsekvent än tidigare – vill lägga ett enhetsperspektiv, i stället för ett moderföretagsperspektiv, till grund för koncernbokslutet.

Enligt min uppfattning är – med hänsyn till kopplingen till ett enhetsperspektiv för koncernredovisningen – idén bakom metodförändringen god, men knappast möjlig att tillämpa i praktiken. All information till externa intressenter måste uppfylla kravet på rimlig objektivitet, så blir inte fallet om den nya modellen för goodwillredovisning fastställs.

Med ett moderföretagsperspektiv anses moderföretaget, och dess aktieägare (eller motsvarande), ha kontroll över dotterföretagets nettotillgångar. Därför ska koncernredovisningen anpassas så, att den främst ger moderföretagets aktieägare relevant information. Koncernredovisningen ses som en utvidgad version av moderföretagets redovisning.

ModerföretagsperspektivEnhetsperspektiv
Minoritetsandel i koncernresultaträkningenKostnadEj kostnad
Minoritetsandel i koncernbalansräkningenSkuldEget kapital
Orealiserad internvinstEliminering av ägd andelEliminering av såväl ägd andel som minoritetsandel
Förvärvade över-/
undervärden i identifierbara tillgångar och skulder
Ägd andelSåväl ägd andel som minoritetsandel
GoodwillÄgd andelSåväl ägd andel som minoritetsandel

Med ett enhetsperspektiv uppfattas koncernen som en distinkt ekonomisk ”super-entity” under enhetlig ledning och med två jämställda ägarkategorier, nämligen aktieägarna i moderföretaget och minoritetsaktieägarna i dotterföretaget. Koncernen anses enligt denna syn ha en egen identitet och ett eget liv.

Med ett enhetsperspektiv redovisas i anslutning till ett företagsförvärv all goodwill i koncernbalansräkningen, såväl den goodwill som är knuten till moderföretaget och dess aktieägare, som minoritetsaktieägare. Det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, inklusive goodwill, tas i koncernbalansräkningen in till verkliga värden på förvärvsdagen. Förekomsten av minoritetsintresse eller ej saknar betydelse i sammanhanget.

I min avhandling Koncernredovisningens informationsinnehåll (Hermods-Studentlitteratur 1974) avbildade jag en normativ modell för koncernredovisningen.

Frågorna avseende valet av perspektiv för koncernredovisningen, värderingen av identifierbara tillgångar och skulder samt värderingen av goodwill togs upp i sammanhanget.

Jag citerar:

Med hänsyn till kravet på informativitet utgör enhetsteorin den lämpligaste föreställningsramen för det moderna storföretaget. (s. 278)

Moderföretagets intressenter torde vara betjänta av att dotterföretagets tillgångar och skulder värderas likformigt i koncernbalansräkningen. Det är svårt att motivera, varför identifierbara tillgångar ... samt skulder, samtidigt skulle värderas enligt två konkurrerande redovisningsmetoder. (s. 163)

Fördelarna, som inryms i integrationsgoodwillen anses, till skillnad från dotterföretagsgoodwillen, i regel endast komma moderföretaget till del. Värdet av integrationsgoodwillen i koncernbalansräkningen anses därför vara begränsad till moderföretagets merutgift. Övrig goodwill blir föremål för en fullständig omvärdering.

Det torde emellertid i praktiken vara omöjligt att skilja de två goodwilltyperna från varann. Dotterföretagsgoodwillen bör därför behandlas på samma sätt som integrationsgoodwillen i koncernbokslutet. Övervärdet anses alltså motsvara moderföretagets merutgift. (s. 164)

Det praktiska utfallet av en koncernredovisning enligt ovanstående riktlinjer sammanfaller med motsvarande innehåll i IFRS 3 Business Combinations (2004). Endast goodwill knuten till moderföretaget och dess aktieägare redovisas i koncernredovisningen. Minoritetsintresset anses endast ha andel i de identifierbara nettotillgångarna.

Exempel

M förvärvade 80 % av aktierna i D för 320 Mkr.
Förvärvstidpunkten:
Verkligt värde av D (= D:s totala nettotillgångar)390 Mkr
Verkligt värde av D:s identifierbara tillgångar420 Mkr
Verkligt värde av D:s identifierbara skulder120 Mkr
Med tillämpning av utkastet till reviderad IFRS 3 (2005):
Vilket goodwillbelopp ska tas upp i koncernredovisningen?
Hur påverkas koncernräkenskaperna av förvärvet av D?
Lösning
Verkligt värde av D390
– Verkligt värde av D:s identifierbara nettotillgångar
420 − 120=− 300
= Goodwill90
Anskaffningsvärde320
– Förvärvade identifierbara nettotillgångar (0,80 × 300)− 240
= Goodwill hänförlig till M80
Goodwill hänförlig till icke-kontrollerande intresse i D (resten)
90 - 80=10
Debet Identifierbara tillgångar420
Debet Goodwill90
Kredit Identifierbara skulder120
Kredit Kassa320
Kredit EK. Icke-kontrollerande intresse (0,20 x 300 + 10)70

Lösningen av ovannämnda ”skolexempel” kan vid en ytlig betraktelse förefalla okomplicerad. De centrala problemen i praktiken är emellertid:

Hur manifesterar sig D:s verkliga värde; ett värde som ska vara utgångspunkt för beräkningen av det totala goodwillbeloppet? Ytterst kan det bli fråga om att tillämpa en ”income approach” och bestämma D:s verkliga värde på basis av en diskontering av D:s framtida nettoinbetalnings strömmar.

Hur ska det totala goodwillbeloppet fördelas på M (kontrollerande intresse) och icke-kontrollerande intresse? Fördelningen förutsätter att man kan skilja ut integrationsgoodwill, det vill säga goodwill som avspeglar förekomsten av synergieffekter (vinster) och som helt och hållet anses komma moderföretaget och dess aktieägare till del, från dotterföretagsgoodwill som ska fördelas proportionellt mellan M (kontrollerande intresse) och icke-kontrollerande intresse.

I praktiken är det tänkbart att man, även vid förekomsten av ett icke-kontrollerande intresse, försöker beräkna värdet av det förvärvade dotterföretaget med utgångspunkt från köpeskillingen för aktierna, till och med utan beaktande av förekomsten av eventuell integrationsgoodwill.

Exemplet ovan får i så fall följande lösning:

Anskaffningsvärde320
– Förvärvade identifierbara nettotillgångar (0,80 × 300)− 240
= Goodwill hänförlig till M80
Goodwill hänförlig till icke-kontrollerande intresse i D (80 × 0,20)20
0,80
Debet Identifierbara tillgångar420
Debet Goodwill (80 + 20)100
Kredit Identifierbara skulder120
Kredit Kassa320
Kredit EK. Icke-kontrollerande intresse (0,20×300 + 20)80

En tredje lösning skulle också kunna diskuteras. Lösningen baseras på antagandet, att det inte finns någon integrationsgoodwill som avspeglar förekomsten av synergieffekter.

Verkligt värde av D390
– Verkligt värde av D:s identifierbara nettotillgångar
420 − 120=− 300
= Goodwill90
Goodwill hänförlig till icke-kontrollerande intresse i D (0,20 × 90)18
Anskaffningsvärde320
– Förvärvade identifierbara nettotillgångar (0,80 x 300)− 240
= Goodwill hänförlig till M80
Nedskrivning av goodwill m h t betalt överpris (90 −18 − 80)−    8
= Justerad goodwill hänförlig till M72
Debet Identifierbara tillgångar420
Debet Goodwill90
Debet Förlust8
Kredit Identifierbara skulder120
Kredit Kassa320
Kredit EK. Icke-kontrollerande intresse (0,20 × 300 + 18)78

Förlusten hänförlig till nedskrivningen av goodwill, som kan sägas avspegla förekomsten av ett betalt överpris och därmed en dålig affär, redovisas över koncernresultaträkningen och påverkar därmed i förlängningen M:s andel av koncernens eget kapital.

Det bör påpekas att sistnämnda lösning, baserad på antagandet om ett betalt överpris för aktierna, inte är godtagbar enligt IASB. Sådana antaganden skulle enligt IASB vara omöjliga att verifiera.

Som en jämförelse visas avslutningsvis en lösning med tillämpning av nuvarande regelsystem IFRS 3(2004):

Debet Identifierbara tillgångar420
Debet Goodwill80
Kredit Identifierbara skulder120
Kredit Kassa320
Kredit EK. Minoritetsintresse (0,20x300)60

Det icke-kontrollerande intresset, här kallat minoritetsintresse, anses endast ha en andel i de identifierbara nettotillgångarna.

Enligt min mening skulle det vara olyckligt om det nya utkastet till reviderad IFRS 3, vad gäller övergången från förvärvad goodwillmetod till full goodwill-metod, fastställes.

Goodwill kan ur värderingssynpunkt inte jämställas med övriga tillgångsposter. Goodwillposten är en del av koncernens totala värde och saknar till skillnad från övriga tillgångsposter (identifierbara tillgångar) separat existens. Det är viktigt att finna en metod för värderingen av goodwill, som uppfyller kravet på rimlig objektivitet. En sådan metod är den förvärvade goodwill-metoden. Enligt nämnda metod beräknas goodwillens värde som differensen mellan å ena sidan vederlagets storlek, som i regel går att fastställa utan större svårighet, och å andra sidan värdet av de förvärvade, identifierbara nettotillgångarna.

Den fulla goodwill-metoden förutsätter att man kan skilja ut integrationsgoodwill, som avspeglar förekomsten av synergieffekter (vinster), från övrig goodwill (dotterföretagsgoodwill). Det är extremt svårt att mäta nuvärdet av framtida synergivinster.

Också enligt den fulla goodwill-metoden har goodwillbeloppet karaktär av ett icke närmare definierat restbelopp. Goodwillbeloppet sammanfaller här med differensen mellan å ena sidan det förvärvade företagets verkliga värde (inklusive synergieffekter) och å andra sidan det verkliga värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Restbeloppet innefattar till en del medvetna felvärderingar av vissa identifierbara nettotillgångar, till exempel vad gäller uppskjutna skatteskulder som beräknas utan diskontering.

Enligt den förvärvade goodwill-metoden utgör goodwillbeloppet differensen mellan å ena sidan vederlaget (anskaffningsvärdet) och å andra sidan värdet av de förvärvade, identifierbara nettotillgångarna. Om i sammanhanget all goodwill av praktiska skäl antas ha karaktär av integrationsgoodwill och därmed i sin helhet hänförlig till moderföretaget och dess aktieägare, kan metoden också sägas vara förenlig med ett enhetsperspektiv i koncernredovisningen.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...