Balans nr 1 2005

Revision: IAASB föreslår omgjord standard för revisionsdokumentationen och diskuterar standardernas tydlighet

Som förutskickades i septembernumret av Balans (se ”Revision” Balans nr 8–9/2004) har IAASB enligt beslut vid sitt sammanträde i september 2004 publicerat synpunkter på

  • dels ett policyuttalande som ska klargöra de professionella krav på en revisor som ställs i de standarder som IAASB ger ut (”Clarifying Professional Requirements in International Standards Issued by the IAASB”),

  • dels ett rådfrågande dokument som diskuterar hur standardernas klarhet och struktur skulle kunna förbättras innefattande även överväganden om IAASB:s uttalanden (”Improving the Clarity and Structure of IAASB Standards and Related Considerations for Practice Statements”). Remissvar senast den 31 december 2004.

Vid septembersammanträdet beslutades också om att ge ut en remissversion av en omgjord ISA om revisionsdokumentation (ISA 230 (revised) ”Audit Documentation”). Remissvar senast den 31 januari 2005.

Som vanligt finns de aktuella dokumenten tillgängliga på IAASB:s hemsida www.iaasb.org

Policyuttalandet kommenterades i oktobernumret av Balans (se ”Revision” Balans nr 10/2004). Nedan kommenteras innehållet i det rådfrågande dokumentet och den omgjorda standarden om revisionsdokumentation.

Rådfrågande dokument om standardernas klarhet och struktur

Bakgrund och upplevda problem

Behovet under senare år att öka kvalitet och konsekvens i revisorns arbete globalt har lett till olika krav på IAASB från olika intressenter som svarat på remisser. Å ena sidan har många menat att de standarder som ges ut ska vara mer specifika när det gäller den granskning som en revisor förväntas göra. De måste ge mer vägledning om hur granskningsåtgärderna faktiskt skulle kunna utföras. Å andra sidan har denna utveckling lett till reaktioner från andra remissinstanser. Synpunkterna har gällt de nya och omgjorda ISA:ernas ökade längd. De upplevs även som mer komplexa och föreskrivande och de anses ha blivit mer regelbaserade än, som tidigare, principbaserade. Frågan om att grunda de professionella kraven i en revisionsstandard på identifierade principer för en revision har också kommit upp i dessa sammanhang. Det är dessa frågor som IAASB diskuterar i sitt rådfrågande dokument.

Omstrukturering av IAASB:s standarder

Två alternativa vägar för ökad klarhet i och förbättrad förståelse av standarderna diskuteras i det rådfrågande dokumentet. Avsikten med det som föreslås är att tydligare skilja på å ena sidan den text i en standard som innehåller de professionella kraven och å andra sidan den text som innehåller förklaringar till och annan vägledning om hur dessa krav tillämpas. Någon ändring i sig av de professionella kraven är däremot inte avsikten med förändringen.

Omstrukturering alternativ A

Detta förslag innebär att den nuvarande strukturen i en ISA behålls. Det betyder att alla professionella krav behålls i ISA:n liksom viss vägledande text om tillämpningen. Men en stor del av materialet om hur de professionella kraven tillämpas flyttas till ett separat uttalande (IAPS) som hör till standarden. Text med fet stil respektive vanlig stil behålls i detta alternativ.

Omstrukturering alternativ B

Detta alternativ innebär att ISA:n förblir ett enda dokument men att den separeras i två tydliga delar, en standarddel och en tillämpningsdel. Standarddelen innehåller alla professionella krav medan tillämpningsdelen innehåller vägledning till stöd för hur standarderna tillämpas. I detta alternativ har uppdelningen av text fet stil respektive vanlig stil ingen funktion och den skulle därför inte behövas längre.

I en bilaga åskådliggör IAASB hur alternativ B skulle kunna se ut med utgångspunkt i den nya riskstandarden ISA 315. Åskådningsexemplet innefattar också den nya uppdelningen av de professionella kraven enligt policydokumentet (se ”Revision” Balans nr 10/2004).

Sammanfattningsvis: Behöver ISA tydliggöras?

Som framgått ovan är meningarna bland revisionens utövare och intressenter delade om hur en ISA ska förmedla revisionsmetodiken. IAASB:s policydokument föreslår en tudelning av de professionella kraven med olika grad av krav. Det rådfrågande dokumentet diskuterar ytterligare åtgärder för att förbättra klarheten i standardsättningen. IAASB säger tydligt att remissinstansernas syn på förslagen är avgörande för om och hur man går vidare i dessa frågor.

Remissversion av omgjord ISA om revisionsdokumentation

I sin kommentar till remissversionen av den omgjorda standarden ISA 230 ”Audit Documentation” (Revisions-dokumentation) konstaterar IAASB att revisionsdokumentation har en avgörande betydelse

  • när en revision planeras och utförs,

  • för att visa grunden för revisionsberättelsen och

  • vid kvalitetskontrollgenomgångar och -inspektioner.

IAASB menar att den omgjorda ISA:n kommer att öka den omsorg och konsekvens som en revisor visar när han eller hon dokumenterar sitt arbete.

De viktigaste förändringarna i den omgjorda ISA:n jämfört med nuvarande ISA (och RS 230) är följande:

  • Den lägger fast den grundläggande principen om dokumentationens tillräcklighet och ändamålsenlighet för att ge grunden för ställningstagandena i revisionsberättelsen och visa att revisionen har utförts enligt ISA och de krav som kan finnas i lagar och föreskrifter.

  • Den anger en erfaren revisor som referenspunkt för förståelsen av den utförda revision som dokumentationen ska visa.

  • Den lägger fast kraven på dokumentationen av eventuella ändringar av revisionsdokumentationen efter revisionsberättelsens datering och när dokumentationen senast ska vara fullständig (enligt remissförslaget är det inte senare än 60 dagar efter revisionsberättelsens datum).

  • Den kräver dokumentation av

    • betydelsefulla frågor (”significant matters”; vilka sådana frågor är diskuteras närmare i standarden),

    • revisionsbevis som motsäger eller inte är förenliga med revisorns slutliga ställningstaganden och hur revisorn har hanterat motsägelsen eller oförenligheten,

    • vem det är som har upprättat respektive gått igenom revisionsdokumentation, samt av

    • de kännetecken som specifika poster som har granskats under revisionen har så att de kan identifieras.

  • Den ger ytterligare vägledningen om arkiveringen av revisionsdokumentation.

Auktor revisor Lars-Gunnar Larsson är teknisk sekreterare på FAR.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...