Innehåll

Balans nr 1 2006

Går revisorn i takt med förväntningarna?

Eva Wallerstedt, Einar Häckner och Sven-Erik Johansson:

I december 2005 utkom boken Uppdrag revision – Revisorsprofessionen i takt med förväntningarna? med bidrag från flera forskare inom företagsekonomi. Ett centralt inslag är ett rundabordsamtal med företrädare för olika intressen i börsbolagen och representanter för FAR. Här kommenterar bokens redaktörer Sven-Erik Johansson, Einar Häckner och Eva Wallerstedt några aktuella frågor. Deras utgångspunkt är att revision är en nödvändig funktion i samhället, vilket innebär att revisorsprofessionen måste leva med att ständigt bli föremål för kritisk prövning och debatt.

Huvudtemat i boken är förväntningsgapet, det gap som finns mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorerna och vad de faktiskt levererar. Detta förväntningsgap har blivit långt tydligare än tidigare i ljuset av bland annat ett antal uppmärksammade redovisnings- och finansskandaler.

Reaktionerna efter redovisningsskandalerna påminner om reaktionerna efter Kreugerkraschen och illustrerar hur kritiska händelser direkt påverkar lagstiftning och reglering. En viktig fråga är om revisorsprofessionen genom kraftigt ökade regleringar egentligen får bättre förutsättningar för ökad kvalitet i revisionen eller om ökade regleringar snarare utgör en hämsko på revisorernas professionella arbete.

Resultat av forskning vid Mittuniversitetet ger anledning att ifrågasätta om revisorernas fokus i arbetet i alltför hög grad ligger på fel saker. I så fall kommer professionen i obalans med intressenternas förväntningar.

Revisorernas arbete innebär i praktiken en ständig balansgång mellan olika intressen. Baserat på en studie i en större revisionsbyrå menar en av författarna i boken att rollen som revisor i hög grad är en fråga om samspel med klienterna och förmågan att hantera relationer. Detta får genomslag inte minst när revisorn tillsammans med klienten ska hantera effekterna av ett stelbent regelverk. Kraven blir stora på den enskilde revisorns omdöme och självständighet i förening med erfarenhet och kunskap.

Det har ofta framförts kritik från olika håll att revisorerna är dåliga på att kommunicera till omvärlden vad man faktiskt uträttar.

En större studie under ledning av professor Jan-Erik Gröjer av revisorernas agerande på börsföretags bolagsstämmor visar på en vedertagen ritual som ger mycket litet utrymme för revisorn att synliggöra och kommentera vad man uträttat i sitt granskningsarbete och vilka överväganden som ligger bakom ”intygsmeningarna” i revisionsberättelsen. Frågan ställs i boken om det inte är tid att göra revisionen mer transparent genom tydligare uttalanden. En väg är att revisorn skriver ett granskningsutlåtande som bilaga till revisionsberättelsen.

Revisionsbranschen domineras idag av fyra, globala revisionsbjässar, som i Sverige liksom i västvärlden i övrigt har hand om i stort sett all revision i både börsföretag och större företag utanför börsen. Dessa företag har steg för steg förändrats från revisionsföretag till globala konsult- och rådgivningsföretag, där intäkterna från konsult- och rådgivningsuppdragen kommit att betyda långt mer för företagens totala intjäning än revisionsuppdragen.

Flera författare i boken, bland andra professor Sten Jönsson, menar att den här utvecklingen har lett till en situation, där det uppstått ett alltför starkt fokus på affärerna på bekostnad av huvuduppgiften revision. Delägare och ledande medarbetare bedöms och belönas mer efter hur man bidrar till det finansiella resultatet än för god revision, hävdar man.

Konkurrensen mellan de stora byråerna om de särskilt attraktiva uppdragen som kan ge betydande arvoden för konsult- och rådgivningsarbete har vissa tider lett till en för omvärlden stötande prisdumpning vid offertgivningen för revision.

När fokus läggs mer på konsult- och rådgivningsuppdragen än på revisionen är risken stor för att det uppstår allvarliga effekter på revisorernas oberoende.

Vilka effekter på oberoendet får den allt tydligare affärskulturen i de stora, globala revisionsföretagen? Leder ett alltmer rigoröst regelverk till mindre utrymme för den enskilde revisorns erfarenhet, känsla och omdöme?

Oberoende är nödvändigtvis inte alltid bättre! Som betonats i revisionslitteraturen liksom av flera författare i boken är absolut oberoende inte möjligt att uppnå och kanske inte heller eftersträvansvärt. Oberoendebegreppet är komplicerat och det hjälper föga att skapa kriterielistor. Opartiskhet och personlig integritet är därför bättre uttryck för de krav som måste ställas på revisorns självständighet i revisorsrollen.

Under rundabordsamtalet var enigheten stor i kritiken mot avarter i upphandling av revision.

Prisdumpning är en företeelse som allvarligt skadar revisorernas anseende. En förklaring till förväntningsgapet kan sökas i omvärldens bristande kunskap om revisorns roll i förhållande till lagstiftning och praxis. Men detta räcker inte som förklaring, hävdade flera av företrädarna för näringslivet. Man menade, att det är de enskilda revisorerna som måste agera kraftfullt och tydligt säga ifrån i svåra situationer, oavsett reaktionerna från styrelse och företagsledning. Behovet är stort av revisorsprofiler med erfarenhet, omdöme och hög integritet. Kanske mest anmärkningsvärt att notera från samtalet med Martin Johansson, SRS, är att enligt hans bedömning har förväntningsgapet långt mindre betydelse för de revisorer som arbetar med de ägarledda företagen än för börsrevisorerna.

Det är stora utmaningar som revisorsprofessionen måste tackla för framtiden, om inte förväntningsgapet ska öka. Det handlar inte minst om förhållningssättet till redovisningsinformationen som allt snabbare blir ”färskvara” och som ger allt mindre vägledning för att bedöma ett företags förmåga att överleva och utvecklas.

En av revisorns huvuduppgifter är att kvalitetssäkra information. Men vad blir denna kvalitetssäkring av den historiska redovisningen värd, när den balansräkning som revisorn granskat och uttalat sig om bara några månader senare är helt förändrad?

Revisorerna kommer inte ifrån att i högre grad än hittills basera sin bedömning och sina uttalanden på information som är framtidsorienterad. Inte minst de nya redovisningsreglerna med kraven på marknadsvärdering i börsbolagens finansiella rapporter ökar trycket på revisorsprofessionen att förändra sin syn på vad som ska läggas in i attestfunktionen.

Är revisorn ett bolagsorgan eller en leverantör av revisionstjänster? Eller både och?

”Vi har sett en utveckling där revisorn mer och mer gått mot att bli en leverant”, sa Dan Brännström under rundabordsamtalet. Uttalandet säger mycket om det dilemma som revisorsprofessionen står inför. Kan de stora revisionsföretagen fortsätta med sin nuvarande strategi att framför allt vara konsult- och rådgivningsföretag eller måste man lägga om strategi?

Boken ska ses som starten på en debatt och dialog mellan revisorsprofessionen och olika intressentgrupper, som ytterst syftar till att stärka revisionens kvalitet för framtiden. Men debatt och kritisk granskning kan inte bedrivas på ett meningsfullt sätt utan tillgång till relevant och kvalitetssäkrad forskning. Revisionsforskningen i Sverige har hittills haft en mycket begränsad omfattning och bedrivits med alltför små resurser. Det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för forskningen, vilket måste lösas i samspel mellan näringslivet, revisorsorganisationerna, den akademiska världen och staten.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%