Balans nr 2 2006

Redovisning & redovisningar: Tio företag har delgivits kritik hittills ...

Övervakningspanelens genomgång av årsredovisningar för 2004 är ännu inte helt avslutad. Ett antal ärenden är fortfarande föremål för utredning. Ett definitivt facit kommer därför inte att föreligga förrän i februari. Hittills har tio företag delgivits kritik. Fyra av dessa har tidigare kommenterats i Balans. Det gäller dels Atlas Copco och Electrolux, dels Kungsleden och Klövern. För de båda förstnämnda företagen handlar det som bekant om redovisningen av goodwill. Båda företagen har valt en avskrivningstid på 40 år trots kritik från Panelen tidigare år. När det gäller Kungsleden och Klövern har båda klassificerat sina fastigheter som lagertillgångar. I årsredovisningen för 2004 aviseras att bolagen för 2005 tänker redovisa fastigheterna som förvaltningsfastigheter, värderade till verkligt värde. Eftersom inget av bolagen anger några sakliga skäl till omklassificeringen tyder det enligt Panelen på att åtminstone vissa av fastigheterna var felklassificerade 2004.

Ledstiernan

Det enligt min uppfattning mest anmärkningsvärda ärendet av de sex som nyligen avgjorts gäller Ledstiernan, ett riskkapitalföretag vars verksamhet går ut på att köpa och sälja företag. I det beslut som Panelen fattat och som kan laddas ner från Övervakningspanelens hemsida <www.redovisningsradet.se> finns ett utdrag från en not i Ledstiernans årsredovisning som innehåller en specifikation av innehavet i intresseföretag. Av noten framgår att anskaffningsvärdet uppgår till 315 Mkr och att en kollektiv nedskrivning på 92 Mkr gjorts.

Av beslutet framgår vidare att kansliet skrivit till företaget i juni och därvid påpekat att en kollektiv nedskrivning inte är förenlig med vare sig årsredovisningslagen (ÅRL) eller RR 13, Intresseföretag. Av ÅRL 5:8 liksom av punkt 26e i RR 13 framgår nämligen att uppgift ska lämnas om redovisat värde för vart och ett av de intresseföretag som ägarföretaget äger.

Det här budskapet kom inte som en nyhet för Ledstiernan. Samma påpekande gjordes 2004 avseende årsredovisningen för 2003. Det företaget då svarade var att en fördelning av nedskrivningen per bolag skulle kunna förorsaka enskilda bolag stor skada. De åberopade alltså den förfångsklausul som finns i ÅRL. Detta behandlades av Övervakningspanelen 2004 som konstaterade att det visserligen är riktigt att ÅRL kan ge dispens från att lämna vissa uppgifter men att detta förutsätter att PRV först ger sitt tillstånd. Något sådant tillstånd har företaget inte åberopat vare sig för 2003 eller 2004. Dessutom är det så att RR 13 inte har något undantag från kravet på redovisning av redovisade värden per bolag. Eftersom Ledstiernan hänvisar till Rådets rekommendationer i inledningen till notapparaten kan man tycka att det inte finns något att tillägga; Ledstiernan har gjort fel och därmed punkt.

Ledstiernan förde emellertid fram ett nytt argument efter att man upplysts om Panelens inställning, nämligen att ”upplysningsskyldighet föreligger inte då ingen enskild tillgång ansetts vara av väsentlig betydelse”. Det är motsägelsefullt att hävda att en upplysning om de redovisade värdena för varje enskilt innehav skulle kunna medföra allvarlig skada (alltså för de enskilda intresseföretagen) samtidigt som vart och ett av Ledstiernans 13 innehav skulle vara oväsentliga (för Ledstiernan). Ledstiernans argument kom aldrig att prövas av Panelen under 2004 eftersom årsskiftet kom emellan. Det man kan notera är dock att punkt 30 i Föreställningsramen anger att: ”Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna”. Det är svårt att komma till en annan slutsats i det här fallet än att informationen var väsentlig, dels på grund av beloppens storlek, 92 av 315 Mkr, dels eftersom den påstods kunnat orsaka stor skada.

När det gäller korrespondensen under 2005 framkommer inget nytt. Ledstiernan upprepar att en uppgift om att ”nedskrivning av de enskilda investeringarna kraftigt kan försvåra för dessa bolag att hitta externa finansiärer på för bolagen rimliga nivåer och därmed kunna orsaka enskilda bolag allvarlig skada”. Argumentet är ett kraftigt underbetyg till hur de finansiella marknaderna fungerar. Jag kan inte förstå att möjligheten för ett av intresseföretagen att emittera aktier eller låna pengar skulle påverkas av till vilket värde aktierna redovisas i Ledstiernan. Och är det så att aktierna skrivits ner i ägarföretaget vore det konstigt om inte en motsvarande nedskrivning också varit erforderlig i intresseföretagens egen redovisning. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att Panelen konstaterar att Ledstiernan bryter mot såväl ÅRL som Rådets rekommendationer och därför ska kritiseras.

Panelen kritiserar också företaget på en annan punkt. Det gäller en kvittning mellan vissa kostnader som ägarföretaget debiterat intresseföretagen avseende olika tjänster och aktieägartillskott. Det Ledstiernan anför är att man inte vill belasta intresseföretagen finansiellt och därför kompenserar debiteringen med lika stora aktieägartillskott. ”Dessa transaktioner är förbundna med varandra varför den tillämpade redovisningen ger den bästa bilden av bolagets verksamhet. En annan redovisning skulle vara direkt vilseledande.” Även här konstaterar Panelen att Ledstiernan bryter mot såväl ÅRL som Rådets rekommendationer. Kvittning accepteras nämligen bara i sällsynta undantagsfall, till exempel när det gäller rörelserelaterade valutakursvinster och -förluster eller när det föreligger en legal rätt att kvitta en fordran mot en skuld.

Att jag tycker det här ärendet är anmärkningsvärt är att grunden för kritiken fördes fram redan 2004. Visserligen kom aldrig kritiken att formaliseras på grund av att Panelen valde att inte fullfölja ett antal ärenden som drog ut över årsskiftet 2004–2005. Trots att både företagsledning och revisorer måste ha varit medvetna om att redovisningen var behäftad med avvikelser från både ÅRL och Rådets rekommendationer ignoreras detta. Företaget fortsätter att i årsredovisningen för 2005 skriva att ”Ledstiernans bokslut är upprättat enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer”. Revisorerna verkar inte heller ha reagerat utan intygar att redovisningsprinciperna följts och att årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Affärsstrategerna

Kritiken mot Affärsstrategerna gäller en enda punkt, nämligen bristande information om skillnaden mellan effektiv och nominell skatt. Det är ett beslut som i vart fall förvånar mig. Det är visserligen viktigt för förståelsen av företagets skattesituation att en sådan avstämning som RR 9:69c kräver lämnas. Det man med besvikelse kunnat konstatera är dock att den information som många företag lämnar är ganska ointressant. Många gånger förklaras stora skillnadsposter med orden ”icke avdragsgilla kostnader” eller något liknande. Det bidrar till att det är tveksamt om Panelens bedömning att avsaknaden av information i Affärsstrategerna om skillnaden mellan effektiv och nominell skatt är så väsentlig att den motiverar kritik.

Värt att notera är att det framgår av beslutet att skälet till att ärendet fördes upp till Panelen var ett annat, nämligen tveksamhet om den information som lämnats som motiv för aktivering av ett underskottsavdrag uppfyllde kraven i RR 9. Här gjorde dock Panelen en annan bedömning än kansliet. Som förklaring skriver Panelen att viss information lämnats i årsredovisningen. Därtill kommer att ”bolaget förefaller ha en process för att bedöma vilka årliga skattemässiga överskott som förväntas inom koncernen”, ett argument som framkommit genom skriftväxlingen. Sammantaget finner därför Panelen inte att skäl föreligger att rikta kritik mot Affärsstrategerna beträffande den fråga som har förts till Panelen för prövning.

Panelens ställningstagande är viktigt. En av de vanligaste punkterna som lyfts fram av kansliet i samband med genomgången av årsredovisningar är just den otillräckliga motiveringen av uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag. Den slutsats som kan dras av ovanstående är att det endast är i undantagsfall som en otillräcklig motivering i framtiden kan bli föremål för kritik av Panelen.

Duroc

Det beslut som omfattar flest punkter gäller Duroc. Av beslutet framgår att det rör sig om en provkarta på de vanligaste problem som dyker upp i samband med genomgången av årsredovisningar, nämligen

  1. utebliven specifikation av dels skillnaden mellan effektiv och nominell skatt, dels av de temporära differenserna
  2. avsaknad av information om sekundära (geografiska) segment trots att bolaget redovisar ett antal utländska dotterföretag som beskrivs som självständiga
  3. avsaknad av information om företagets pensionsplaner som i årsredovisningen anges vara förmånsbestämda
  4. avsaknad av information om företagets finansiella riskpolicy samt om verkliga värden för samtliga finansiella instrument
  5. avsaknad av information om ackumulerade omräkningsdifferenser samt
  6. avsaknad av information om framtida leasingavgifter.

Panelen har att beakta ”väsentlighet och risk” när den tar ställning till om kritik ska utdelas. Det är troligt att var och en av de punkter som anges ovan inte kan uppfattas som väsentliga. Det förhållandet att företaget avvikt från regelverket på så många punkter har dock uppenbarligen bedömts som allvarligt av Panelen.

Borås Wäfveri

Borås Wäfveri kritiseras också på ett antal punkter, nämligen

  1. avveckling av en verksamhet som inte redovisats i enlighet med RR 19
  2. utebliven specifikation i anslutning till kassaflödesanalysen av de tillgångar som avyttrats
  3. otillräcklig motivering av en uppskjuten skattefordran samt
  4. avsaknad av information om företagets finansiella riskpolicy samt om verkliga värden för samtliga finansiella instrument.

Varför Borås Wäfveri till skillnad från Affärs strategerna fått kritik för otillräcklig motivering av den uppskjutna skattefordran är oklart.

Elektronikgruppen

Elektronikgruppen kritiseras på två punkter, nämligen

  1. för att inte ha redovisat en rapport över förändringen av eget kapital samt
  2. för att ha underlåtit att lämna information om sekundära seg ment.

Fingerprint Cards

Utformningen av kritiken mot Fingerprint är också intressant. Vid genomgången av årsredovisningen har kansliet pekat på brister i informationen om leasing, rörelsegrenar samt finansiella instrument. Det som Panelen kritiserat är dock inte dessa brister i sig utan det förhållandet att företaget angivit att man tillämpar Rådets rekommendationer utan inskränkningar. Det innebär enligt Panelen att företaget inte följer RR 22, punkterna 9 och 11 enligt vilka de finansiella rapporterna måste uppfylla alla krav i alla rekommendationer respektive att undantag endast är tillåtna i sällsynta undantagsfall. Jag har svårt att förstå varför man valt att formulera sig på detta sätt. Avvikelserna från RR 22 gäller ju alla de företag som blivit föremål för kritik. Mer konkret blir kritiken när den tar sikte på enskildheterna, det vill säga exempelvis frånvaron av upplysningar om leasingavtal.

Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolfrundfelt@telia.com

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...