Balans nr 2 2006

Med FAR som huvudman: BAS – mer än en kontotabell

”I realiteten en handbok i redovisning och bokföring”

Föreningen för utvecklande av god redovisningssed, BAS-intressenternas förening och Stiftelsen för insamlingskontroll med flera är organisationer som många Balansläsare känner till. Men vet du vad dessa föreningar och stiftelser har för uppgifter och hur de bedriver sitt arbete? Detta är den tredje delen i en serie där Balans presenterar några av de organ för vilka FAR (Föreningen för revisionsbyråbranschen) är huvudman.

Bas-intressenternas förening är en ideell förening som förvaltar och utvecklar BAS-kontoplanen och BAS-relaterade publikationer. Föreningen är även engagerad i andra aktiviteter av betydelse för BAS-kontoplanen. Verksamheten bedrivs genom det helägda dotterbolaget BAS-kontogruppen i Stockholm AB.

BAS-kontoplanen är en generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser och kan användas av företag och organisationer oberoende av storlek, typ av verksamhet och juridisk form. Den är anpassad till årsredovisningslagen, skattelagstiftningen och gällande redovisningsrekommendationer. Kontoplanen innehåller även generella anvisningar för utformningen av den interna informationen för företagsstyrning.

– I grunden handlar BAS om att sortera affärshändelser, säger Sören Karlsson, vd på BAS-kontogruppen.

I Sverige finns inget lagkrav på att företag ska använda en viss kontoplan i sin bokföring. BAS-kontoplanen, som fyller 30 år i år, har dock med åren kommit att bli en svensk ”standardkontoplan” som tillämpas på frivillig basis. Uppskattningsvis använder 90–95 procent av de svenska företagen någon form av BAS-kontoplan. Dessutom ökar andelen myndigheter och organisationer som använder BAS.

Att BAS-kontoplanen blivit så dominerande förklarar Sören Karlsson så här:

– I BAS blir normerna till praktisk väg ledning. Det är inte bara en kontotabell med nummer och namn utan BAS är i realiteten en handbok i redovisning och bokföring. Huvuddelen är konteringsinstruktioner. Till varje konto finns en beskrivning av vad som ska finnas på kontot samt förslag på vilka motkonton man ska använda och vad man ska tänka på vid exempelvis årsbokslut och deklaration. Normstrukturen är väldigt komplicerad och den här kopplingen mellan konto och affärshändelse och vilken norm som är relevant tror jag är anledningen till att BAS är så accepterat, säger Sören Karlsson.

Nya affärshändelser

BAS-kontoplanen kommer ut i en ny upplaga varje år. Löpande uppdateringar publiceras på <www.bas.se>.

– Vi måste följa utvecklingen och det tillkommer hela tiden nya affärshändelser. Senaste exemplet är trängselskatten (Stockholmsförsöket som startade 3 januari 2006), säger Sören Karlsson.

Föreningen har för närvarande 22 medlemmar, vilka företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter (se faktaruta sidan 18).

– Medlemmarna i föreningen ger en unik förankring i svenskt näringsliv, men även i myndigheter och organisationer av olika slag. Det gör att jag kan känna mig säker på att det som ventileras på föreningsmötena verkligen är förankrat hos alla som är berörda av kontoplanen, säger Sören Karlsson.

Det finns två typer av medlemskap – med rösträtt och utan rösträtt. De medlemmar som har rösträtt betalar en högre medlemsavgift och det är upp till varje medlem att själv besluta om typ av medlemskap.

BAS-intressenternas förening har möten två gånger per år.

– Då har medlemmarna möjlighet att framföra sina synpunkter och dra upp rikt linjer för verksamheten, säger Sören Karlsson.

Föreningen finansieras genom medlemsavgifter samt genom royalty från försäljning av BAS-kontoplanen och BAS-relaterade produkter, exempelvis BAS Nyckeltal, nyhetsbrevet BAS-bulletinen och en engelsk version av kontoplanen.

– BAS är i grunden en ideell verksamhet som ska tillgodose medlemmarnas intressen, men har även en kommersiell del. Vi har ett nära samarbete med Norstedts juridik som producerar och marknadsför våra produkter, säger Sören Karlsson.

Övriga projekt

Utöver underhåll och uppdateringar av BAS-kontoplanen driver föreningen en rad andra projekt. Under hösten 2005 har man i exempelvis BAS-bulletinen gett vägledning för bokföring av vinstmarginalbeskattning (vinstmarginalmoms) och ersättningsfonder.

– Detta är ett område som många upplever som krångligt och där det inte har funnits någon egentlig vägledning tidigare, säger Sören Karlsson.

Ett pågående projekt som ska slutföras under året är en ny kontoplan för enskilda näringsidkare, vilka tillsammans med vissa handelsbolag utgör de så kallade K1-företagen. Dessa företag, totalt runt 650 000, kommer att få förenklade skatte- och redovisningsregler från och med 2007.

– BAS driver tillsammans med Skatteverket och Bokföringsnämnden ett projekt som är relaterat till detta. För BAS del handlar det om att ta fram en kontoplan som är baserad på de förenklade reglerna och som ska underlätta för de här företagen att sköta bokföringen och göra bokslutet och deklarationen.

Under 2006 påbörjas även en översyn av den vanliga kontoplanen för att anpassa den mer till de så kallade K2-företagen, det vill säga mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar.

– Det räknar man med kommer att påverka runt 200 000 aktiebolag, vilket är 80 procent av alla aktiebolag, säger Sören Karlsson.

BAS-intressenternas förening bildas

Bas-kontoplanen utvecklades ursprungligen av en arbetsgrupp tillsatt av dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund (nu Svenskt Näringsliv). Den första upplagan, BAS 76, gavs ut i samband med att en ny bokföringslag infördes 1976. Sedan dess har mycket hänt och BAS kan idag närmast betraktas som ett redovisningssystem med olika beståndsdelar.

Ökade krav på BAS-organisationen ledde till att verksamheten under 2000 fick en ny utformning, bland annat genom bildandet av BAS-intressenternas Förening.

BAS-kontoplanen är utformad med sikte på automatiserad framställning av resultat- och balansräkning enligt årsredovisningslagens uppställningsformer samt av uppgifter till Riksskatteverket (standardiserade räkenskapsuppgifter, SRU) och till Statistiska centralbyrån. Kontoplanens struktur gör det möjligt att, med de uppgifter som registreras i redovisningen, automatiskt ta fram rapporter, exempelvis till företagets styrelse och ledning.

– Tanken med en sådan här standard är att få tillförlitliga underlag för kalkylering och ekonomi- och verksamhetsstyrning inom företaget. Dessutom blir redovisningen kostnadseffektiv, eftersom alla talar samma språk. När man byter jobb kan man exempelvis börja jobba direkt utan att behöva lära sig en ny kontoplan och de som kommer från skolan har också lärt sig samma kontoplan.

Sören Karlsson nämner ytterligare en fördel med BAS-konceptet; det ger tillförlitliga jämförelsesiffror.

– När man jämför siffror inom och mellan företag så vet man att de är sorterade på samma sätt. Det som står på en viss rad i balans- eller resultaträkningen är samma i olika företag. Det ger trovärdighet och stabilitet i de här systemen, exempelvis vid jämförelse av nyckeltal, säger Sören Karlsson.

Medlemmar i BAS-intressenternas förening

Medlemmar med rösträtt:

Bokföringsnämnden, FAR, SIE-Gruppen, Svenskt Näringsliv, LRF Konsult, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkans församlingsförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.

Medlemmar utan rösträtt:

Ekonomistyrningsverket, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Fastighetsägarna Sverige, Företagsekonomiska Institut 1888, Föreningen Lärare i Ekonomiska ämnen (FLE), Näringslivets Regelnämnd (NNR), Bolagsverket, SABO AB, Svensk Energi – Swedenergy – AB, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund SBRF, Sveriges Campingvärdars Riksförbund

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...