Balans nr 2 2006

Avskrivning av goodwill

– enligt god svensk redovisningssed

Koncerner som tillämpar IFRS enligt EG-förordningen eller frivilligt, s.k. IFRS-koncerner, har genom sin övergång till IFRS fått in balansposten ”goodwill” med en obestämbar nyttjandeperiod. En tillgång med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuell värdeminskning hanteras genom nedskrivning.

En fråga som ofta uppkommer är om ett svenskt företag som tillämpar svensk god redovisningssed (dvs. ÅRL + BFN:s allmänna råd/Redovisningsrådets rekommendationer) eller (svenskt moderföretag i IFRS-koncern) RR 32 också kan hantera och redovisa goodwill utifrån antagandet om obestämbar nyttjandeperiod. Med goodwill menas såväl koncerngoodwill som inkråmsgoodwill.

God redovisningssed – Årsredovisningslagen (ÅRL)

ÅRL definierar immateriella anläggningstillgångar i 4 kap. 2 §. Av paragrafen framgår att goodwill är en tillgång som uppfyller definitionen av immateriell anläggningstillgång. Av 4 § i samma kapitel framgår att tillgångar som har en begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av. I nästa stycke återfinns huvudregeln att om immateriella anläggningstillgångar skrivs av över längre tid än fem så ska detta motiveras i not.

I 7 kap. 19–22 §§ beskrivs förvärvsmetoden. Enligt lagtexten ska förvärvsanalysen ställas upp på följande sätt:

Koncernens anskaffningsvärde på andelar i dotterföretagetxx
Förvärvad andel av dotterföretags egna kapital− xx
Justering av bokförda värden på tillgångar och skulder i dotterföretaget − xx
Skillnadsbelopp = goodwill   xx

God redovisningssed – Redovisningsrådets RR 1:00

Den enda svenska normen som behandlar förvärvsanalys är RR 1:00 Koncernredovisning. RR 1:00 är en vidareutveckling av det sjunde kapitlet i ÅRL om koncernredovisning och kan därför användas av andra företag än de som tillämpar Redovisningsrådets normer för att söka vägledning vid upprättande av förvärvsanalys (vilket följer av BFNAR 2000:2 p. 6).

Enligt RR 1:00 består förvärvsanalysen av följande poster:

Kontant köpeskillingxx
Verkligt värde på annan köpeskilling + xx
Beräknad/faktisk tilläggsköpeskillingxx
Utgifter direkt hänförliga till förvärvet + xx
Koncernens anskaffningsvärde på andelar i dotterföretagetxx
Förvärvad andel av dotterföretagets egna kapital− xx
Justering av bokförda värden på förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna identifierbara skulder i dotterföretaget− xx
Avsättning för omstruktureringsåtgärder + xx
Skillnadsbelopp = goodwill   xx

Förvärvade identifierbara tillgångar och skulder behöver inte ha återfunnits i dotterföretagets egna balansräkning trots att de existerade vid förvärvstidpunkten. En orsak kan vara att de inte uppfyllde kraven för att vara balansgilla i dotterföretaget. Det kan också vara fråga om en avsättning för omstruktureringsåtgärder som utförs som en del av förvärvet. Sådana åtgärder ska avse det förvärvade företaget för att kunna inkluderas i förvärvsanalysen.

Förvärvade identifierbara tillgångar ska redovisas som tillgång i förvärvsanalysen om det är sannolikt att de representerar framtida ekonomiska fördelar och kan värderas på ett tillförlitligt sätt. På motsvarande sätt ska övertagna skulder tas med om de kommer att regleras av företaget i framtiden och om de kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Sådana tillgångar och skulder benämns ”identifierbara tillgångar och skulder” i RR 1:00. Tillgångar och skulder som inte uppfyller kraven på att vara identifierbara tillgångar och skulder utgör en del av goodwill eller negativ goodwill.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Goodwill ska skrivas av på ett systematiskt sätt över nyttjandeperioden. Om inte annat kan visas antas att nyttjandeperioden inte är längre än 20 år och då som huvudregel med en linjär avskrivningsmetod.

IFRS – IFRS 3

Rörelseförvärv redovisas enligt IFRS 3 som tillämpas av s.k. IFRS-företag från 2004. Enligt IFRS 3 består förvärvsanalysen av följande poster:

Verkligt värde på erlagda tillgångar på transaktionsdagenxx
Verkligt värde på uppkomna eller övertagna skulder på transaktionsdagen+ xx
Verkligt värde på de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet + xx
Beräknad/faktisk tilläggsköpeskillingxx
Alla kostnader direkt hänförliga till förvärvet + xx
Koncernens anskaffningsvärde på andelar i dotterföretagetxx
Förvärvad andel av dotterföretagets egna kapital− xx
Justering av identifierbara tillgångar och övertagna identifierbara skulder i dotterföretaget till verkligt värde− xx
Justering för immateriella tillgångar och eventualförpliktelser som ej upp tagits i dotterföretagets balansräkning− xx
Övriga tillgångar och skulder − xx
Skillnadsbelopp – goodwill   xx

IFRS 3 ställer upp vissa krav på de tillgångar och skulder som ska redovisas separat i ett förvärv, dvs. de uppkommer som separata tillgångar och skulder och inte som en del av goodwill. Immateriella tillgångar och eventualförpliktelser ska särredovisas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillgångar ska särredovisas om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna tillförs förvärvaren och värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Skulder som inte är eventualförpliktelser ska särredovisas om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att krävas av företaget för att reglera förpliktelsen och att värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Immateriella tillgångar som i ett förvärv ska särskiljas från goodwill ska särredovisas om de tillförlitligt kan värderas till verkligt värde. I och med att det går att bestämma ett verkligt värde på ett tillförlitligt sätt anses sannolikskriteriet uppfyllt, dvs. det anses vara sannolikt att tillgångens förväntade framtida kassaflöde kommer att tillfalla företaget. Detta gäller oavsett om tillgången redovisas i balansräkningen hos det förvärvade företaget eller inte. Utvecklingsutgifter avseende utvecklingsprojekt som har värderas till verkligt värde i samband med ett förvärv (och därmed upptagits som tillgång i koncernredovisningen) är inte alltid balansgilla. Kraven i IAS 38 ska alltid beaktas.

Att särredovisa immateriella tillgångar från goodwill ska ses som en skyldighet och inte som en rättighet. Enligt IFRS 3 ska företag för varje förvärv lämna upplysning om och motivera varför det finns immateriella tillgångar som inte särredovisas från goodwill.

Goodwill ska inte skrivas av eftersom goodwill klassificeras som en tillgång med obestämbar nyttjandeperiod. Eventuell värdenedgång hanteras därmed genom nedskrivning. En nedskrivningsprövning ska göras minst en gång per år – oavsett om det finns indikation på värdenedgång eller inte. Genom nedskrivningsprövningen motiveras det värde som ska redovisas i balansräkningen på balansdagen.

God redovisningssed – Redovisningsrådets RR 32

I RR 32 anges framför allt de undantag från IFRS som s.k. IFRS-företag ska beakta i moderföretagets årsredovisning. Enligt RR 32 ska IFRS 3 tillämpas även i juridisk person förutom vad avser bestämmelserna om avskrivning av goodwill. Här ska i stället bestämmelserna i ÅRL tillämpas, dvs. goodwill ska skrivas av.

Sammanfattning

Goodwill enligt svensk god redovisningssed och IFRS heter likadant trots att innehåller skiljer sig åt väsentligt. Goodwill enligt IFRS är mer ”avskalad” eftersom många immateriella tillgångar som inte är balansgilla enligt svensk god redovisningssed, brutits ut och redovisats som en separat tillgång. Dessa immateriella tillgångar har ofta en kort nyttjandeperiod. Kvarvarande goodwill enligt IFRS representerar ofta enbart de synergieffekter som förvärvaren förväntas uppnå.

För en goodwill enligt svensk god redovisningssed gäller dock fortfarande huvudregeln om maximigränsen på 20 år där alla nyttjandeperioder över fem år enligt ÅRL ska motiveras i årsredovisningen.

Eva Törning, redovisningsspecialist Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%