Balans nr 2 2006

Internationellt: Två nya utkast från Akutgruppen

Akutgruppen publicerade i december två nya utkast, ett som gäller redovisningen av eget kapital i koncerner och ett som behandlar redovisningen av sociala avgifter i företag som redovisar aktuariella vinster och förluster på visst sätt. Remisstiden gick ut den 20 januari. Utkasten finns att hämta på Redovisningsrådets hemsida <www.redovisningsradet.se>.

Redovisning av eget kapital i koncern

Det första uttalandet har sin grund i en ändring av aktiebolagslagen som trädde i kraft den 1 januari 2006. Ändringen innebär att det inte längre uppställs några krav på hur det egna kapitalet specificeras i en koncernbalansräkning. En uppdelning i bundet och fritt eget kapital på det sätt som föreskrivs i punkt 14 i RR 1:00 behöver därför inte längre göras i koncernen. Ändringen medför att det är möjligt för svenska företag att redovisa det egna kapitalet i enlighet med IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Den fråga som ställts till Akutgruppen är vad detta innebär i praktiken. Hur ska till exempel sådana särsvenska företeelser som obeskattade reserver hanteras enligt IAS?

IAS 1 innehåller anvisningar för redovisning av eget kapital i punkterna 68–101. Därav framgår att eget kapital ska redovisas dels i balansräkningen, dels i en redogörelse för förändringen i eget kapital. Den senare kan ställas upp på två olika sätt som framgår av punkt 101. När det gäller balansräkningen är det enda kravet att en uppdelning görs mellan majoritetens och minoritetens andelar av det egna kapital som framgår av punkt 68. Av punkterna 69 och 74 framgår dock att en underindelning ska göras så att det kapital som tillskjutits av aktieägarna redovisas skiljt från annat eget kapital. Detta kan göras antingen i balansräkningen eller i not.

Hur redogörelsen för förändringen i eget kapital ska utformas är mer detaljerat beskriven i punkterna 96 ff. Här framgår bland annat att en åtskillnad ska göras mellan de intäkter och kostnader som redovisats över resultaträkningen och de som redovisats direkt mot eget kapital.

Den bedömning som Akutgruppen gjort är att det egna kapitalet i balansräkningen, utöver uppdelningen mellan majoritet och minoritet, bör specificeras på minst fyra poster, aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver samt balanserad vinst. Motivet är att man på det sättet får en naturlig koppling till den rapport som beskriver förändringen i eget kapital. När det gäller tillskjutet kapital kan man diskutera om det ska inkludera fondemissioner genom uppskrivning eller överföring av balanserade vinstmedel. Frågan kommenteras inte i utkastet men det enda rimliga är att låta dem ingå. Fondemissioner jämställs alltså med kontantemissioner när det tillskjutna kapitalet anges.

IAS 1 anger att en av de poster som ingår i eget kapital utgörs av reserver, dock utan att begreppet definieras. Utkastet till uttalande utgår från att det som ska redovisas som reserver utgörs av de intäkter och kostnader (med ett undantag) som redovisas direkt mot eget kapital. Det handlar om fyra poster, uppskrivningar av materiella och immateriella tillgångar, omräkningsdifferenser, värdeförändringar på derivat som säkrar framtida kassaflöden samt värdeförändringar på aktier som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Det finns ett femte slag av intäkter och kostnader som redovisas mot eget kapital, nämligen aktuariella vinster och förluster. Detta gäller dock bara de företag som valt att avstå från att fördela dessa vinster och förluster över kommande år (se punkt 93D i IAS 19, Ersättningar till anställda). Trots att dessa vinster och förluster redovisas mot eget kapital ingår de i balanserad vinst.

Företag ska också redogöra för förändringen i eget kapital under perioden. Här ger IAS 1 två alternativ. Alternativ 1 motsvaras av den rapport som sedan 2003 redovisas av svenska företag, Förändring i eget kapital, det vill säga den rapport som innehåller en avstämning mellan in- och utgående balans fördelat på olika delposter. Alternativ 2 är en rapport som på engelska betecknas Statement of recognized income and expense (se punkt 96). Begreppet finns inte översatt i den svenska texten Internationell redovisningsstandard i Sverige. Begreppet ”Förändring i eget kapital” lämpar sig inte eftersom det som ska ingå i rapporten enligt alternativ 2 endast är en delmängd av posterna i alternativ 1, nämligen endast intäkter och kostnader oavsett om de redovisats i resultaträkningen eller mot eget kapital. Ett tänkbart förslag till beteckning är ”Sammanställning av samtliga redovisade intäkter och kostnader”.

Det mest troliga är väl att svenska företag kommer att hålla fast vid uppställningen enligt alternativ 1. De företag som valt att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital måste dock använda uppställningen enligt alternativ 2.

En redovisning av eget kapital enligt utkastet till uttalande kommer att leda till att nästan alla svenska företag redovisar betydligt mindre reserver och större balanserade vinstmedel i koncernen än tidigare. Bundna och fria reserver försvinner sålunda och ersätts av en reserv som omfattar de fyra poster som angetts ovan och obeskattade reserver blir en del av balanserad vinst.

Redovisning av aktuariella vinster och förluster

IASB har gjort ett tillägg till IAS 19, Ersättningar till anställda, som gör det möjligt för företag att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital. Akutgruppen har fått en fråga om redovisningen mot eget kapital också gäller de sociala avgifter som är hänförliga till dessa aktuariella vinster och förluster.

Bakgrunden till förändringen av IAS 19 är att Storbritannien inte tillåtit en fördelning av aktuariella vinster och förluster på kommande år. Det brittiska redovisningsrådet ASB anser att en sådan fördelning strider mot Föreställningsramen och har i stället föreskrivit att brittiska företag ska redovisa sådana vinster och förluster mot eget kapital, ett alternativ som inte finns i IAS 19. I och med att Storbritannien gick över till IAS år 2005 måste IAS 19 tillämpas. Storbritannien stod därför inför tvånget att byta en redovisningsprincip mot en, i deras tycke, väsentligt sämre. IASB delade uppfattningen att det vore olyckligt att tvinga de brittiska företagen att byta princip, särskilt mot bakgrund av de diskussioner som sannolikt inom kort kommer att medföra att fördelningen av aktuariella vinster och förluster på kommande år inte längre blir tillåtna.

Ändringen av IAS 19 gäller också svenska företag. Det är inte osannolikt att några av dem kommer att välja att tillämpa den nya regeln. En bidragande orsak är att företagen under 2005 fått inte obetydliga aktuariella förluster på grund av att diskonteringsräntan fortsatt att sjunka. Hellre än att redovisa dessa förluster i resultaträkningen, om än fördelade på upp till 20 år, kan företag föredra att redovisa dem mot eget kapital. Huruvida intresset kommer att minska nu när det framstår som sannolikt att vi står inför en period med räntehöjningar och aktuariella vinster återstår att se.

När det gäller frågan om de sociala avgifter som är hänförliga till de aktuariella vinsterna och förlusterna också kan redovisas mot eget kapital är svaret enligt Akutgruppens bedömning nej. Förklaringen är att IAS 1 uttryckligen anger att de enda intäkter och kostnader som får redovisas mot eget kapital är de som anges i en IAS. Eftersom aktuariella vinster och förluster inte inkluderar sociala avgifter måste dessa redovisas över resultaträkningen.

Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolf.rundfelt@telia.com

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...