Balans nr 4 2006

Bara varannan klarar examen

Ny statistik från Revisorsnämnden

Revisorsnämnden (RN) har nyligen lämnat sin årsredovisning för år 2005 och sitt budgetunderlag för år 2006 [1] till regeringen. I likhet med föregående år kommenterar här RN:s direktör Peter Strömberg några statistiska uppgifter om verksamheten som redovisas i årsredovisningen. Han tar även upp några andra frågor av allmänt intresse.

Revisorsnämndens verksamhet genererade under 2005 ett överskott om 1 754 tkr. Det är högre än år 2004 då det stannade vid cirka 300 tkr, men lägre än år 2003 då det uppgick till 1 905 tkr. Avgiftsfinansierade myndigheters verksamhet ska i princip inte generera överskott. Att detta ändå är fallet med RN beror främst på att det inte är lätt att i förväg beräkna antalet deltagare i examensproven. Utgiftssidan håller vi i princip under kontroll på alla verksamhetsområden, men intäkterna från främst provverksamheten har blivit högre än beräknat. Man kan då fråga sig varför vi inte helt enkelt sänker avgifterna.

Det finns två svar på den frågan. Det viktigaste är att eftersom proven är så dyra och de flesta kostnaderna i princip är fasta, så krävs det inte en särskilt stor avvikelse mellan beräknat och verkligt antal tentander för att det ska ge ett stort genomslag. Det andra svaret är att provverksamheten under ett stort antal år har gått med kraftiga underskott till förfång för bl.a. tillsynen.

RN:s målsättning under året var att utöka personalstyrkan, vilket har skett. Som vi skriver i årsredovisningen har vi härigenom ökat slagkraften både i tillsynen och i den internationella verksamheten. Vi har nu en personalsammansättning som jag tycker är bra. Trots detta är vi just nu inne i en nyrekryteringsfas, pga. förestående pensionsavgångar och att våra medarbetare är attraktiva på arbetsmarknaden.

Examination, godkännande och auktorisation

Proven för revisorsexamen och högre revisorsexamen genomfördes år 2005 i Stockholm, Göteborg och ett av dem även i Malmö. Antalet tentander och godkända framgår av tabell 1 (se nedan).

200520042003
Revisors­examenHögre revisors­examenRevisors­examenHögre revisors­examenRevisors­examenHögre revisors­examen
Totalt35714033910837461
Med godkänt resultat 179631705114430

Tabell 1. Antal tentander 2003–2005 med godkänt resultat.

Vi hade ett femtiotal fler tentander år 2005 än under de två tidigare åren. Den största delen av ökningen kunde hänföras till högre revisorsexamen. Om denna nivå håller i sig i framtiden är inte möjligt att förutse. Årets provresultat ligger någonstans i mitten med en godkännandefrekvens på i genomsnitt cirka 49 procent (50,2 % för revisorsexamen och 45,5 % för högre revisorsexamen).

Jag skulle dock gärna se en något högre godkännandefrekvens, helst runt 60 %, i framtida prov. Detta måste emellertid åstadkommas utan att vare sig göra de enskilda frågorna eller proven generellt lättare. Dit kan man nog bara komma genom en rad samverkande faktorer och samverkan mellan flera olika aktörer. Kanske behöver coachningen av de blivande tentanderna göras ännu bättre. Kanske kan man när nya ämnesområden tas upp i proven ställa frågorna på ett lite mer översiktligt och mer kunskapsorienterat sätt den första gången. Kanske kan man vara ännu tydligare i formuleringen av enskilda frågor så att risken för missförstånd elimineras. Eller kanske bör den som misslyckats flera gånger fråga sig och sin coach om det är lämpligt att gå upp ytterligare en gång. Den här typen av frågor kommer att behöva sysselsätta både examensrådet och RN i övrigt i framtiden. Ett lämpligt forum för den här typen av diskussioner är naturligtvis också de regelbundet återkommande mötena mellan revisionsbyråernas coacher, examensrådet och andra företrädare för RN.

Revisorskårens storlek minskade en aning även under år 2005. Vid årets utgång var antalet kvalificerade revisorer 4 182, vilket innebär en nettominskning med 38 personer under året. Även föregående år skedde en nettominskning av antalet kvalificerade revisorer, då med 25 personer.

Tillsyn

RN bedriver sin tillsyn genom att handlägga s.k. disciplinärenden som kan initieras genom anmälningar, genom uppsökande verksamhet – främst den systematiska uppsökande tillsynen (SUT) – och genom att RN tar andra tillsynsinitiativ som kan leda till disciplinärenden. RN bedriver vidare tillsyn genom kvalitetskontrollverksamheten och genom att lämna förhandsbesked i frågor om revisorers oberoende. Tillsynsverksamheten är precis som tidigare år den dominerande arbetsuppgiften. Under året har nästan 82 procent av den totala arbetstiden och 65 procent av de totala kostnaderna lagts ned på tillsynen.

Kvalitetskontroll

Arbetet med att kvalitetssäkra den kvalitetskontroll som bedrivs av FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS i förhållande till sina ledamöter har fortsatt under år 2005. Organisationerna har under året inom respektive kvalitetsnämnd behandlat 305 kontrollprojekt vilka har omfattat 1145 revisorer. RN har slutfört sin egen granskning av 10 projekt som behandlades i kvalitetsnämnderna år 2004 och har funnit alla utom ett fullt godtagbart. Det som brast i det sistnämnda var att kvalitetskontrollantens dokumentation inte var tillräcklig. RN återrapporterar naturligtvis detta till organisationerna vilka har ett från RN:s synpunkt bra system för att utveckla och förbättra kontrollerna med anledning av påpekanden av detta slag.

2006 kommer RN att gå igenom ett antal av de projekt som organisationerna rapporterade under år 2005, däribland ett par större systemgranskningar avseende stora revisionsbyråer.

Av tabell 2, framgår hur många revisorer som under år 2004 och 2005 har anmälts till RN efter att ha underkänts i kvalitetskontrollen och hur RN har behandlat ärendena.

20052004
Antal anmälningar från FAR och SRS127
Godkännande/auktorisation har upphävts
  – på revisorns egen begäran32
  – av RN22
Revisorn har meddelats varning03
Utredning pågår70

Tabell 2. Kvalitetskontroll

Antalet anmälningar från revisorsorganisationerna, på grund av att man vid kvalitetskontrollen har uppdagat mycket allvarliga brister, är något större än vad RN hade väntat sig när systemet byggdes upp tillsammans med FAR och SRS. Detta är samtidigt både oroande och betryggande.

Det är oroande eftersom kvaliteten har visat sig vara något sämre än vad åtminstone RN hade väntat sig. Det är betryggande eftersom det visar att systemet både upptäcker och åtgärdar undermålig kvalitet. I detta sammanhang vill jag gärna redogöra för hur RN går till väga när en anmälan av detta slag kommer in från någon av organisationerna.

RN öppnar då ett disciplinärende med ledning av rapporten från kvalitetskontrollstyrelsen. Som ett led i utredningen gör RN en egen bedömning av kvaliteten i de revisioner som kvalitetskontrollanten har granskat och utlåtit sig om. RN stannar dock inte vid detta utan tar in och bedömer kvaliteten i ytterligare några uppdrag. RN skapar sig härigenom en bredare bild av den berörde revisorns arbete, vilket är nödvändigt för att kunna avgöra om de kvalitetsbrister som kontrollanten upptäckt är av engångskaraktär eller tyder på en genomgående dålig kvalitet i revisionsarbetet. I de fall RN kan konstatera att dessa inte speglar en genomgående dålig revisionskvalitet har RN låtit den disciplinära åtgärden stanna vid varning. I annat fall har RN sett sig nödsakad att upphäva godkännandet eller auktorisationen. Man bör då komma ihåg att organisationerna enligt avtalet med RN bara anmäler revisorn när bristerna bedöms som mycket allvarliga.

Under 2006 kommer för första gången de revisorer som står utanför både FAR och SRS att kvalitetskontrolleras genom RN:s försorg, med användande av samma metod och samma kvalitetskontrollanter som organisationerna. Eftersom de flesta revisorer som står utanför organisationerna redan tidigare har varit föremål för SUT återstår inte mer än ett ganska litet antal att kontrollera innan systemet är nollställt och en ny femårscykel med kvalitetskontroll kan inledas för dem som inte är ledamöter av någon av revisorsorganisationerna.

Disciplinärenden

Jag brukar alltid i dessa sammanhang uppehålla mig lite vid hur många disciplinärenden som öppnats och avgjorts, hur dessa har startats och hur besluten har utfallit i form av olika disciplinära åtgärder. Av tabell 3 framgår hur många disciplinärenden som öppnats och avslutats under de senaste åren.

200520042003
Öppnade150164117
Avgjorda164130145

Tabell 3. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2003–2005.

Jag konstaterar att under år 2005 avgjordes återigen ett större antal disciplinärenden än vad som öppnades under året. Detta bör naturligtvis vara normaltillståndet för att balanserna inte ska växa. Det visar också att 2004 var ett speciellt år med en särskild ärendesammansättning där verksamheten behövde koncentreras på ett antal stora och komplicerade ärenden.

Nästa intressanta fråga är naturligtvis varifrån ärendena kommer eller vem som tar initiativet till att ett disciplinärende sätts igång. Tabell 4 visar hur det förhåller sig med den frågan de tre senaste åren.

Vid en blick på tabell 4 ser man att de egeninitierade ärendena håller sig på samma nivå även om det totala antalet öppnade ärenden går ned. Det är enligt min mening en riktig utveckling. RN eftersträvar en relativt stor del egeninitierade ärenden. Om man vidare ser på hur anmälningsärendena fördelar sig på olika anmälare ser man att minskningen av antalet anmälningar hänför sig till Skatteverkets och klienternas anmälningar under det att kategorin övriga anmälare har ökat. Det sistnämnda är en från min synvinkel tillfredsställande utveckling eftersom den stämmer väl med RN:s ambition att bredda underlaget för tillsynen.

Tabell 3. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2003–2005.

Anmälare200520042003
Egeninitierade383926
  (varav SUT(14)(13)(15)
  resp. kvalitetskontroll)(7)(8)
Skatteverket425232
Klient334535
Övriga (Ekobrottsmyndigheten, kronofogde m.fl.)372824
Summa150164117

Tabell 4. Öppnade disciplinärenden 2003–2005.

Precis som föregående år skrivs nästan 65 procent av disciplinärendena av. Som framgått ovan har RN avgjort 164 disciplinärenden men bara meddelat 59 disciplinära åtgärder. RN har alltså inte blivit ”strängare” trots att antalet disciplinbeslut har ökat rätt kraftigt i förhållande till tidigare år.

I min artikel förra året (se Balans nr 3/2005) redogjorde jag för hur disciplinärendena handläggs och hur det kan komma sig att så många leder till avskrivningsbeslut. Förhållandena var, föga förvånande, oförändrade under år 2005. Hur antalet disciplinbeslut fördelar sig på de olika åtgärderna de senaste åren framgår av tabell 5 (se nedan).

Disciplinär åtgärd200520042003
Upphävande1285
Varning samt straffavgift146
Varning282129
Erinran181310
Totalt594650

Tabell 5. Disciplinära åtgärder 2003–2005.

Av tabellen kan utläsas att varning i kombination med straffavgift används i minskad utsträckning av Revisorsnämnden. Detta är ett medvetet ställningstagande som syftar till att göra disciplinförfarandet mindre straffrättslikt. Mycket tyder på att straffavgift inte kommer att användas alls i fortsättningen. I årsredovisningen finns mer detaljerade uppgifter om hur de disciplinära åtgärderna fördelar sig mellan olika kategorier av revisorer och registrerade revisionsbolag till vilken den intresserade läsaren hänvisas.

Under år 2005 överklagades 11 beslut om disciplinär åtgärd, vilket utgör drygt 18 procent av det totala antalet sådana beslut.

Systematisk och uppsökande tillsyn, SUT

Under året har 42 SUT-ärenden öppnats och 35 har avslutats. SUT-verksamheten har återigen kommit igång med normal styrka när det gäller antalet igångsatta ärenden. Antalet avslutade ärenden har också ökat i förhållande till år 2004, vilket är positivt. Ett nytt projekt har startats under år 2005. Det rör sig om de fall där en organisationsansluten revisor har vägrat att underkasta sig organisationens kvalitetskontroll. RN öppnar i sådana fall genast en undersökning med tillämpning av RN:s normala rutiner för SUT, något som för den enskilde revisorn knappast är mindre ingripande än den föreningsadministrerade kvalitetskontrollen.

Ett annat samband mellan SUT och den löpande kvalitetskontrollen är att RN under årens lopp redan har handlagt SUT-ärenden för nästan alla revisorer som inte varit ledamöter av FAR eller SRS eller varit anställda på sådana revisionsbyråer att de omfattats av organisationernas kvalitetskontroll.

Detta speciella SUT-projekt har dominerat verksamheten under flera år. Som tidigare nämnts är det ett mindre antal revisorer som i år måste genomgå löpande kvalitetskontroll för att kunna ”nollställa” systemet så att alla utanför organisationerna under den senaste femårsperioden antingen har genomgått en vanlig SUT eller RN:s löpande kvalitetskontroll. När RN sedan börjar om med nästa omgång kommer dessa revisorer att underkastas den löpande kvalitetskontrollen i stället för en SUT-utredning. SUT-resurserna kan då, förutom att följa upp dem som inte godkänns av kvalitetskontrollanterna, användas till andra ändamål.

Hösten 2004 inleddes ett SUT-projekt med inriktning mot stora revisionsbyråer. Projektet har i ett inledande skede omfattat de fyra största byråerna och har pågått under hela år 2005. Det främsta syftet har varit att undersöka kvaliteten i revisioner av företag som är noterade på en marknadsplats. RN har inledningsvis inriktat sig på byråernas organisation för att säkerställa kvaliteten i revisionen av sådana företag. Ett inslag i projektet har varit att översiktligt undersöka hur byråernas revisionsmetodik tillämpas i praktiken. Tre revisionsuppdrag avseende noterade bolag har studerats hos varje byrå.

Genom undersökningen har RN skaffat sig ökad kunskap om hur RS (Revisionsstandard i Sverige) har genomförts i byråernas revisionsmetodik, hur byråerna löpande kontrollerar revisionskvaliteten i uppdragen och hur prövningen sker vid antagande och förnyelse av revisionsuppdrag med tillämpning av RS 220, samt hur byråernas rutiner för att säkerställa revisorns oberoende enligt revisorslagen fungerar praktiskt.

RN:s iakttagelser kommer under de närmaste veckorna rapporteras till de berörda revisionsbyråerna. Utfallet av detta arbete kommer vi att återkomma till. Redan nu kan dock avslöjas att vi framför synpunkter på hur byråerna har tillämpat RN:s särskilda uttalande från den 11 juni 2003 om dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Projektet kommer att gå vidare med bl.a. revisionsbyråer som storleksmässigt ligger närmast under de allra största.

Handläggningstider

Som framgått har antalet avgjorda ärenden ökat under 2005 och den siffran överstiger antalet öppnade ärenden. Utvecklingen var väntad med hänsyn till den resursförstärkning och de nyrekryteringar som skett under slutet av år 2004 och början av år 2005. Även handläggningstiderna har ur ett statistiskt perspektiv kortats ned. Det finns fortfarande ärenden som av olika skäl har dragit ut på tiden, vilket naturligtvis orsakar besvär och irritation för den enskilde speciellt när tidsutdräkten inte är hänförlig till dennes eget agerande.

Av de ärenden som avgjordes år 2005 hade 91,5 % en handläggningstid som var kortare än 18 månader. Motsvarande värde för år 2004 var 71,5 % och för år 2003 var det 79 %. Om man ser till de ärenden som var yngre än 12 månader vid avgörandet så har andelen sådana också ökat markant under år 2005. Den siffran är dock inte lika intressant eftersom däri ligger majoriteten av avskrivna ärenden.

Vad som däremot är intressantare att studera är hur stor andel av de avgjorda ärendena som var äldre än 18 månader vid beslutet. 2005 var den andelen 7,9 procent, 2004 var den så hög som 28,5 procent och 2003 var den 20,7 procent. Allt detta tyder på att RN:s ärenden blir yngre vid avgörandet och att handläggnings tiderna har kortats ned. Som jag skrev i förra årets artikel var detta en målsättning för verksamheten under 2005. Jag hoppas att vi under 2006 kan hålla ställningarna och att handläggningstiderna förblir korta. Personalsituationen kommer dock under 2006 att vara lite mer ansträngd bland handläggarna till följd av föräldraledigheter och nyrekryteringar.

Internationella frågor

Den internationella verksamheten har varit ett märkbart inslag i RN:s arbete under 2005. Det nya 8:e bolagsrättsliga direktivet som innehåller grundläggande EU-regler om revisorer och revision har antagits och RN:s personal har deltagit aktivt i förhandlingsarbetet. RN:s personal deltar också aktivt i arbetet med att genomföra direktivet. Kommissionen har bl.a. tillsatt en arbetsgrupp (European Group of Auditors’ Oversight Bodies’ – förkortat EGAOB) vars uppgift är att fungera som ett rådgivande organ till Kommissionen i frågor som hänger samman med införlivandet av direktivet och systemet för tillsynssamarbete mellan medlemsländerna. Sverige representeras i gruppen av RN.

På det internationella området sker också ett avsevärt arbete som riktar sig utanför EU. RN vill få till stånd ett samarbete med det amerikanska tillsynsorganet för revisorer, PCAOB, och har påbörjat processen för att åstadkomma detta. Denna fråga kommer enligt min gissning att dominera det internationella arbetet under det kommande året. Vi har i detta god nytta av vårt väl fungerande samarbete med de andra nordiska ländernas tillsynsmyndigheter vilket har tagit fart under år 2005.

Peter Strömberg, direktör, Revisorsnämnden

  • [1]

    Båda dokumenten, liksom det s.k. regleringsbrevet för år 2006, finns på RN:s hemsida www.rn.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%