Balans nr 6–7 2006

Riksdagen enig om skärpt jävsregel för revisorer

Men lagutskottets ordförande tror på självreglering i branschen

Onsdagen den 3 maj antog riksdagen regeringens förslag ”Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m.” Samtliga riksdagspartier var överens om beslutet. Lagutskotetts ordförande Inger René (m) anser att den skärpta jävsregeln är vettig ur allmänhetens synvinkel.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Utskottet å sin sida – med tio riksdagsledamöter från det socialistiska blocket och sju borgerliga representanter – tillstyrkte förslaget och skrev: ”Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens bedömningar”. Detta innebär att jävsregeln för revisorer skärps från 1 januari 2007 (se text nedan och nästa sida).

– Kärnan i beslutet är att se till att revisorn har hög moralisk standard, säger lagutskottets ordförande Inger René (m).

Hon förklarar att detta i praktiken innebär att den som hjälper företaget med räkenskaperna inte ska tillåtas granska samma räkenskaper – en ordning som hon menar är vettig ur allmänhetens synvinkel.

Inger René säger att hon som utskottsordförande fått färre samtal om och kritik av förslaget att skärpa jävsregeln än vad som annars är vanligt i olika ärenden som behandlas i riksdagen.

– Antagligen tycker de flesta att detta är en riktig väg att gå.

Hur kommer det sig att revisionsbranschen regleras hårdare just nu?

Inger René påminner om EU-beslut, exempelvis det åttonde bolagsdirektivet.

– Det var bl.a. Enron-skandalen som satte igång funderingarna kring regelverket, fortsätter hon.

Hennes kollega och partikamrat från lagutskottet, Bertil Kjellberg (som är med under intervjun) fyller i:

– Det viktiga är hur regelverket ska se ut. Båda hänvisar till regeringens förslag ” Förenklade redovisningsregler, m.m.”. Enligt detta så förblir bokföringsskyldigheten i princip den samma. En nyhet är att alla som är bokförings skyldiga ska avsluta med årsredovisning eller årsbokslut. Dock i förenklad form för de mindre företagen – nettoomsättning om högst 3 miljoner kronor.

Till regeringsförslaget om förenklade redovisningsregler finns det borgerliga reservationer i lagutskottet. Allians för Sverige vänder sig bl.a. mot att även mindre företag måste redovisa sjukfrånvaro samt könsfördelning i företagens ledningar. Man föreslår även att gränsen, under vilken företag ska räknas som mindre, höjs från 25 miljoner i balansomslutning (som regeringen föreslagit) till 40 miljoner kronor. Detta är i princip den övre gräns som EU anger i sitt regelverk.

– En sådan förändring innebär att färre företag omfattas av de krångligare reglerna. Det rör sig om cirka 1 600 företag, säger Inger René.

Tillbaka till revisorns oberoende...

Den amerikanska lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act, som tillkom i bakvattnet av de stora företags skandalerna i USA A, har blivit kostsam för många företag. När man p.g.a. jävsregler tvingats anlita både två och tre olika revisionsbyråer har priset skjutit i höjden. Är detta något som lagutskottet diskuterat ur ett svenskt perspektiv?

– Enligt regeringens förslag så kommer företagens kostnader att öka, svarar Inger René och fortsätter:

– Men samtidigt vill ju vi i den borgerliga alliansen förenkla regelverket för företagen.

I alliansens program ”En rivstart för Sverige – för nya företag och jobb” föreslås enklare regler för små företag. Detta innebär enligt alliansen bl.a. slopad revisionsplikt för små företag. Partierna argumenterar: ”Det innebär inte att vi öppnar för oseriös bokföring i mindre företag. Vi anser dock inte att det är rimligt att de skärpta krav på redovisning som ställs på större börsnoterade företag ... även ska gälla små familjeföretag.”

– Den här frågan måste utredas närmare, säger Bertil Kjellberg – något som är i linje med regeringens förslag att tillsätta en utredning i frågan. Han fortsätter:

– Även om revision blir frivillig för mindre företag så måste de ju upprätta bokslut för Skatteverket.

Bertil Kjellberg tror med andra ord inte att Sveriges revisorer skulle bli arbetslösa ifall revisionsplikten delvis avskaffades. Han får medhåll av Inger René som påpekar att med en politik som stimulerar företagande så behövs revisionsbyråbranschens tjänster i ökad utsträckning.

– Den borgerliga alliansen pushar för ökad företagsamhet. Med fler företag kommer det att behövas fler revisorer.

Flertalet av de nya svenska regler som införs på revisionens område är resultat av beslut inom EU. Hur fungerar information och vilka möjligheter finns att påverka?

– Det är svårt att få grepp om EU-parlamentet, erkänner Inger René.

Hon hoppas på bättre möjligheter i framtiden för riksdagens fackutskott att sätta sig in i olika ärenden under beslutsprocessen inom EU. Pengar har nyligen avsatts i riksdagen för detta ändamål. I dagsläget får utskotten information via departementen sex, sju gånger per år.

– Det är bra att vi får internationella regelverk – svenska bokföringsregler som bara gäller i Sverige är ett handelshinder. Men problemet är hur vi får dessa att fungera i praktiken, säger Bertil Kjellman.

– Det gäller att skaffa sig kontakter inom EU och det kan vara lite knöligt, anser Inger René. Hon tror på personlig kontakt medolika EU-parlamentariker som en effektiv väg att sätta sig in i EU-processen.

Hur ser revisorns roll ut i framtiden?

– Jag tror på självreglering inom olika professioner och branscher. Att dessa tar moraliskt ansvar för vad de gör, svarar Inger René.

Hon tror inte att ett regelverk å la kokbok är bra:

– Man kan jämföra med en domstol som skulle döma utan att ta hänsyn till personerna. Och det skulle inte vara riktigt – det tycker nog de flesta. Det måste finnas utrymme för sunt förnuft och tolkning av regler.

Elisabeth Precht

Enligt nuvarande lagstiftning får inte den vara revisor som: ”Är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver”.

(ABL 9 kap. 17 §, p 4)

Enligt de skärpta reglerna som träder i kraft 1 januari 2007 gäller att revisor får inte den vara som:

”...är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver.”

(Prop. 2005/06:97; beslut fattat i riksdagen 3 maj 2006)

Från 1 januari 2007 gäller skärpt jävsregel i aktiebolag som enligt ABL (2005:551) ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Enligt förslaget ska en sådan revisor inte kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen. Detsamma föreslås gälla för revisorn i flertalet finansiella företag samt sådana bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer som enligt lagen om ekonomiska föreningar (1987:667), stiftelselagen (1994:1220) eller revisionslagen (1999:1079) ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Motsvarande bestämmelser föreslås även gälla för lekmannarevisorer...

(Lagutskottets betänkande 2005/06 LU25)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%