Innehåll

Balans nr 8–9 2006

Revision: ”Intet nytt under solen” – Perspektiv på granskning och oberoende

Dagens diskussionsämnen är sällan unika för samtiden. Det visar nedanstående text som är citerad, inklusive fotnoter, ur Gunnar Wetterbergs bok "Kanslern Axel Oxenstierna i sin tid del 2" (Atlantis 2002) (sid. 716 f.). Boken är i två delar och den ger, som all historia, bl.a. nyttiga och ibland roande perspektiv på den tid vi lever i nu!

För en mer detaljerad och återkommande granskning inrättades i början av förmyndartiden en revisionskammare under ledning av Tönnes Henriksson. [1] Henriksson utnämndes till revisionskommissarie och fick 1635 biträde av två kammarassessorer (ibland kallade revisorer), adelsmännen Erik Gyllenstierna och Karl Mörner. De fick sällskap av en av kammarens veteraner, kamreraren Peder Nilsson. [2]

Men granskningen brast. De omfattande godsförsäljningarna – så småningom närmade sig beloppet en miljon riksdaler – öppnade vägen för rena skumraskaffärer. På nyåret 1642 började Konrad Falkenberg ställa frågor om kamreraren Jost Hanssons hantering. Det visade sig att Hansson under tio års tid hade ägnat sig åt omfattande bedrägerier och förskingringar mot kronan, många av dem förknippade med godsförsäljningarna. Om honom hade hans kollega Karl Mörner redan vid godsförsäljningarnas början skrivit till pfalzgreven att Hansson var beredd att skjuta till 30 000 riksdaler, om han jämte godsen också adlades. Hansson blev Falkenstierna 1640 men introducerades aldrig på Riddarhuset.

Efter en mycket uppmärksammad rättegång dömdes han till döden. ’Jost Hansson Camererare blev i går dömd till en otrogen tjänare och menedare att mista tu fingrar, livet och alle undfångne beneficia’, skrev Axel till sonen Johan. ’Är till beklaga att en så kvalificerad karl skulle så vida låta transportera sig och gå ad devia [avvika, gå snett]’. Kanslern skar själv sönder kamrerarens sköldebrev, antecknade köpmannen Herman Campenhausen i sin dagbok (Granqvist, 1923). Jost Hansson avrättades på Norrmalm den 21 juni 1642.

Några dagar efter rättegången i mars 1642 tog Oxenstierna i kammarkollegiet upp frågan hur en upprepning skulle kunna förhindras. Kammarråden erkände att det var omöjligt att avslöja om en kamrerare gjorde fel. Det tog lång tid innan huvudböckerna stängdes. Kammarråden skyllde detta på att generalkamreraren – som var ansvarig – hade ont om folk. Men Oxenstierna visste bättre. ’Mårten Pedersson [3] är mycket försumlig i sin tjänst, kunde väl mere göra om han ville och icke droge så mycket i gästabud.’

Då inkallades just Peder Nilsson, som numera var assessor i kammarrevisionen och hade adlats Gyllenax. Han ansåg att bokhållarna skulle tillhållas att insända sina räkenskaper tidigare på året, så att det blev bättre tid för granskning. I diskussionen föreslog man att kamrerarna skulle lämna arbetet med att själva föra räkenskaper och helt inrikta sig på att granska andras bokföring. Det var sammanblandningen av bokförande och granskande uppgifter som hade gett Jost Hansson möjligheten att manipulera.

Som sagt: ”Intet nytt under solen”. Dagens högaktuella frågor har ofta sin historia. Det är lätt att vi tappar bort den och frestas ta för givet att vi och vår samtid får privilegiet att lösa granskningens och oberoendets gordiska knut.

Auktor revisor Lars-Gunnar Larsson är teknisk sekreterare på FAR SRS. lars-gunnar.larsson@farsrs.se

  • [1]

    Tönnes Henriksson Langk (1601–1656), adlad Langman, började som skrivare i räkningekammaren 1622, blev kamrerare 1629 och följde Gustav Adolf som fältkamrerare. År 1648 blev han landshövding över Värmland och Dal.

  • [2]

    Men han var motsträvig. År 1636, när han ombads fortsätta sin tjänst, ursäktade han sig med att han var 63 år gammal och hade tjänat kronan i 42; ögonen och minnet var svagt, och han kunde inte alltid hålla i pennan. ’Däruppå replikerades att ehuru gammal en är, så kräver likväl ens plikt att tjäna kronan uti det en förmår. Över förmågo fordrades intet av honom, ej heller stort skrivande, utan att han är med, ser uppå och skärskådar posterna, och säger sin mening i saken, androm till rättelse.’

  • [3]

    Landskamreraren i Västernorrland Peder Månsson Blix (1532–1628) hann få sexton söner, varav flera sökte sig till kammaren. Trots kanslerns skrapa blev Mårten Pedersson (1596–1667) så småningom direktor för kammarrevisionen. Han adlades 1646 med namnet Blixencron.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%