Balans nr 8–9 2006

Rörelseförvärv enligt IFRS 3

Hur gick det med identifieringen av immateriella tillgångar?

Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för 2005 var de första som upprättades helt enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Den mest uppmärksammade nyheten var att avskrivning av koncerngoodwill upphörde. Den direkta effekten blev att resultatet inte längre belastas av dessa avskrivningar. De nya reglerna innebär dock mycket mer. Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson redogör i denna artikel för en studie över koncernredovisningar i börsnoterade företag.

Goodwillavskrivningarnas upphörande följde av den nya standarden för redovisning av koncernbildningar, IFRS 3 Rörelseförvärv. Mindre uppmärksammat, men på sikt kanske av större betydelse, är ändrade eller utvecklade regler i den nya standarden för identifiering av immateriella tillgångar, Medan avskrivningarna upphörde även för den goodwill som fanns vid ingången av 2004 är reglerna för identifiering av immateriella tillgångar tvingande endast för förvärv fr.o.m. ingången av 2004.

”Har börsbolag som köpt en rörelse också köpt regelverket i IFRS 3” frågade sig Bo Lagerström och Cecilia Nicander i en artikel nyligen (Balans nr 6–7/2006). De agnar sig huvudsakligen åt de väsentligaste skillnaderna i upplysningskrav mellan IFRS 3 och den svenska rekommendationen, RR 1:00 Koncernredovisning. Det första upplysningskrav med stor skillnad som de nämner är: ”Immateriella tillgångar som enligt RR 1:00 redovisats som del av goodwill ska, enligt IFRS 3, i så stor utsträckning som möjligt redovisas som separata tillgångar.” Vid sin genomgång av 51 koncernredovisningar från bolag på A-listan och O-listan med minst ett förvärv 2005 iakttog de bl.a., att i förvärv där "justeringar" kunnat iakttas hade i ca 80 % av fallen värdet på immateriella tillgångar justerats.

Vi har undersökt koncernredovisningar för 2005 från samtliga noterade företag på Stockholmsbörsen. De utökade upplysningarna har vi utnyttjat till att studera hur anskaffningsvärdena för alla rörelseförvärven fördelades. Förebild för vår undersökning har till viss del varit två studier i USA, där de nya reglerna funnits sedan sommaren 2001. Ena studien, av Tony Hadjiloucas och Richard Walter [1] , gjordes av förvärv under 2003 och avsåg bl.a. värdet på immateriella tillgångar i förhållande till förvärvens anskaffningsvärden. Den andra, av Mantos Associates [2] , utvisar bland annat vilka olika typer av immateriella tillgångar, såsom varumärken, kundrelationer, patent och pågående forskning och utveckling, som identifierades av företag i USA.

Faktaruta

Exempel på poster i ett företagsförvärv som uppfyller definitionen på immateriell tillgång, och därför ska redovisas för sig, ges i en bilaga till IFRS 3 Rörelseförvärv:

  1. Marknadsrelaterade: varumärken, domännamn på internet och konkurrensklausuler
  2. Kundrelaterade: kundlistor, orderstock, kundavtal och kundrelationer som inte bygger på avtal
  3. Upphovsrelaterade: skådespel, böcker, kompositioner, bilder och fotografier samt filmer
  4. Kontraktsbaserade: licensavtal, franchiseavtal, byggnadslov, sändningsrätter och prospekteringsrätter

De ändrade eller utvecklade reglerna

Redan i den svenska rekommendationen krävs att förvärvade identifierbara tillgångar redovisas i koncernbalansräkningen, och det påpekas att dessa tillgångar kan omfatta poster som inte inkluderas i det förvärvade företagets balansräkning (RR 1:00 p. 41f). Enda exemplet på en sådan post som ges är emellertid en uppskjuten skattefordran, och ämnet identifierbara immateriella tillgångar utvecklas inte. Rekommendationen bygger i detta avseende på föregångaren till IFRS 3, IAS 22 (revised 1998) Business Combinations (p. 26–28).

I övervägandena till grund för IFRS 3 står det emellertid att den allmänna principen för redovisning av förvärvade identifierbara tillgångar, och övertagna skulder, fördes över från IAS 22 p. 19 och 26–28 med undantag för upptagandet för sig av det förvärvade företagets immateriella tillgångar (IFRS 3 BC74). Ämnet immateriella tillgångar utvecklas i övervägandena, och bl.a. konstateras att förvärvade immateriella tillgångar ofta ingick i goodwillbeloppet trots kraven i IAS 22, tillsammans med IAS 38, på att de skulle tas upp skilda från goodwill (BC89). Sammanfattningsvis sägs det att den nya standarden skulle ge en avgörande eller uttrycklig grund för att identifiera och ta upp förvärvade immateriella tillgångar skilda från goodwill.

Av stor praktisk betydelse i sammanhanget är de belysande exempel som åtföljer IFRS 3 på förvärvade poster som uppfyller definitionen på en immateriell tillgång, med tillägget att de ganska många exemplen inte är en uttömmande lista.

Syftet med vår studie

Vi har undersökt koncernredovisningar för 2005 från samtliga 261 noterade företag [3] på Stockholmsbörsen. Av dem genomförde 98 företag minst ett rörelseförvärv under 2005 enligt vad som kan utläsas av koncernredovisningarna. De utökade upplysningarna enligt IFRS 3 har vi utnyttjat till att studera vilka belopp varje företag åsatt de olika tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna i sina rörelseförvärv.

Vi har velat få svar på ett antal frågor. Först och främst självklart hur anskaffningsvärdet fördelas på netto materiella tillgångar (med detta uttryck avses: samtliga materiella och finansiella tillgångar minus samtliga skulder och eventualförpliktelser), immateriella tillgångar samt hur mycket av anskaffningsvärdet som inte kan fördelas utan kvarstår som förvärvsgoodwill. Dessutom har vi velat se huruvida några skillnader mellan fördelningarna i USA och Sverige finns, enligt studien av Hadjiloucas och Winter. Vidare vilka immateriella tillgångar som identifieras i Sverige, där vi också relaterar till studien av Mantos Associates som bl.a. utvisar vilka olika typer av immateriella tillgångar som redovisats av företag i USA.

Det finns även andra intressanta frågor, t.ex. om den utökade informationen verkligen ger en analytiker ett bättre beslutsunderlag än tidigare. De tas inte upp i denna artikel men vi anser att även den diskussionen är ytterst relevant.

Fördelning av anskaffningsvärdena på netto materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill

I de 98 koncernredovisningarna med rörelseförvärv har vi koncentrerat oss på de tre ställen där fördelning av anskaffningsvärden redovisas, i förvaltningsberättelsen, i not om rörelseförvärv samt i not om immateriella tillgångar. Eftersom det inte finns några direkta regler eller enhetlig praxis för var denna redovisning ska lämnas har olikheter inneburit såväl svårigheter att finna informationen som att förstå varför belopp i vissa fall är olika på de olika ställena.

I studiens första steg har vi beräknat följande delbelopp för varje förvärvande företag:

  1. Nettot av verkliga värdet på samtliga materiella och finansiella tillgångar och samtliga skulder, inkl. eventualförpliktelser,
  2. Immateriella tillgångar, dvs. samtliga identifierade immateriella tillgångar enligt IFRS 3, värderade till verkliga värden.
  3. Goodwill, dvs. den del av köpeskillingen som överstiger netto materiella tillgångar och immateriella tillgångar, samtliga till verkliga värden.

    Studien som utgör en förebild för vår undersökning genomfördes av förvärv 2003 i USA och visar bland annat;

  4. Netto materiella tillgångar (se tidigare definition) utgjorde 26 % av den genomsnittliga köpeskillingen.
  5. Immateriella tillgångar, såsom varumärken, kundrelationer, patent, pågående forskning och utveckling, utgjorde 22 % av den genomsnittliga köpeskillingen.
  6. Goodwill utgjorde resterande del, i genomsnitt 52 %, av köpeskillingen.

    Vår studie av de 98 förvärvande svenska företagen 2005 visar [4] :

  7. Netto materiella tillgångar utgjorde 25 % av den genomsnittliga [5] köpeskillingen.
  8. Immateriella tillgångar, såsom varumärken, kundrelationer, patent, pågående forskning och utveckling, utgjorde 23 % av den genomsnittliga köpeskillingen.
  9. Goodwill utgjorde resterande del, i genomsnitt 52 %, av köpeskillingen.

Några stora förvärv förra året innehöll mycket stora immateriella tillgångar, speciellt Eniros förvärv av Findexa, Capios förvärv av Grupo Sanitario IDC och Medas förvärv av Viatris. Analyserna av dessa förvärv gav negativa värden på netto materiella tillgångar (enligt tidigare definition).

Några av de största förvärvarna 2005 återfinns i nedanstående sammanställning vilken även innehåller fördelningen av deras totala köpeskillingar under året:

Förvärvande bolagKöpeskilling
(miljarder SEK)
Netto materiella
tillgångar
Fördelning:*)
Immateriella
Goodwill
FöreningsSparbanken16,032 %5 %63 %
Hexagon8,814 %35 %51 %
Eniro7,9− 35 %33 %102 %
Skandinaviska Enskilda Banken5,888 %1 %11 %
Meda5,5− 16 %23 %93 %
Tele 25,04 %32 %63 %
Capio3,25 %31 %64 %
Stora Enso3,146 %19 %35 %
TeliaSonera2,3−  4 %11 %93 %
WM-data1,818 %18 %59 %
Elekta1,821 %20 %58 %
OMX1,521 %17 %62 %
*) I vissa fall uppskattningar utifrån svårtolkade uppgifter:

Vår studie ger vid handen att de köpeskillingar som svenska företag betalar har samma relation till netto materiella tillgångar i förvärvade företag som för företagen i USA. Vidare ger en jämförelse med studien i USA en indikation på att företagen i Sverige identifierar lika stor andel immateriella tillgångar i relation till köpeskillingarna. Goodwill i relation till köpeskillingarna blir därmed lika stor. För att dra någon fullständig slutsats avseende eventuella skillnader mellan Sverige och USA krävs dock ett större underlag och att jämförelsemetoderna är fullständigt jämförbara, Man kan t.ex. fråga sig huruvida förhållandet att fördelningarna granskas mer noggrant i USA (av SEC) än i Sverige påverkar dem.

Ett annat sätt att analysera de genomförda förvärven är relationen mellan å ena sidan goodwill och totalt värde av identifierade immateriella tillgångar och å den andra goodwill. Vi har nedan grupperat 92 av de förvärvande företagen i respektive tioprocentenhetsintervall. Fem företag som endast förvärvat netto materiella tillgångar återfinns ej i sammanställningen. Ett företag redovisade negativ skillnad.

Det fanns alltså 19 förvärvare som redovisade goodwill men ej några identifierade immateriella tillgångar (dvs. 100 % goodwill). Dessutom fanns det 8 företag som hade netton av förvärvade tillgångar (materiella, finansiella och immateriella) och övertagna skulder som precis motsvarade köpeskillingarna, alltså inte fick någon goodwill alls.

Identifierade immateriella tillgångar

I studiens andra steg har vi sammanställt vilka immateriella tillgångar som förvärvarna identifierade och värderade. Såväl i vår studie som i den nämnda studien i USA är de mest förekommande identifierade immateriella tillgångarna:

  1. Kundavtal/relationer
  2. System/Teknologi (dock under många olika benämningar)
  3. Varumärken

Vi kan notera att det är mycket svårt att bedöma identifieringen av immateriella tillgångar. För drygt hälften av de förvärvande företagen saknas denna information helt i förvärvsnoten, i vissa fall kan slutsatser dras från noten immateriella tillgångar, men ej alltid. Av de 98 förvärvande företagen har vi endast kunna få fram användbar fördelning hos 48. Utöver dessa anger 8 företag åtminstone övergripande vad immateriella tillgångar innehåller, t.ex. som Capio: ”Vårdkontrakt, hyresrättighet samt övriga immateriella anläggningstillgångar”. De 50 företag som ej möjliggör någon fördelning är dock i huvudsak de med mindre förvärv.

I många fall ”klumpas” immateriella tillgångar ihop, i vissa fall så mycket att information i stort sett bortfaller, t.ex. ”Programvara och kundrelationer” eller ”Marknadsrelaterade immateriella tillgångar” – t.o.m. i vissa fall enbart ”Immateriella tillgångar”.

Vi har dessutom funnit över 40 olika begrepp för immateriella tillgångar vilket försvårar analysen avsevärt [6] . Några av de vanligaste:

Varumärken/Varumärke/Varumärkesrättigheter

Kundrelationer

Kundkontrakt/Kundavtal

Patent

Distributionsavtal/Distributionsrätt

Programvara/Datorprogram

Produkträttigheter

Av de 48 företag där vi kunnat identifiera fördelningen anger 25 kundrelationer/avtal separat eller som en del av ett större begrepp, och 27 anger varumärken separat eller som en del av ett större begrepp. Detta innebär att 23 av de 48 inte har identifierat en kundrelation som varit så väsentlig att den har åsatts något värde, och att 21 av dem inte har identifierat ett varumärke som varit så väsentligt att det har åsatts något varde. – Detta verkar något märkligt eftersom i normalfallet torde väl förvärvade företag både ha någon typ av varumärke (åtminstone bolagsnamnet) och någon typ av kundrelation/avtal.

I IFRS 3, p. 67 h) krävs bl.a. en beskrivning av de faktorer som bidrog till en så hög köpeskilling att förvärvsanalysen slutade med goodwill. Informationen avseende vad som kvarstår som goodwill är dock mycket bristfällig i många företag. Ett exempel på kommentar som återkommer i ett antal koncernredovisningar är: ”Goodwillen är hänförlig till den höga lönsamheten i det förvärvade bolaget samt synergieffekter som förväntas uppstå på grund av förvärvet.” Kommentaren är svårtolkad om vad som ej har identifierats och värderats men som ändå uppenbarligen bidrar till att skapa denna lönsamhet.

Sammanfattning

  1. Jämförelsen med studien i USA ger en indikation på att svenska förvärvare tenderar att identifiera lika mycket som immateriella tillgångar separat från goodwill som företagen i USA gjorde 2003.
  2. Det finns dock många förvärvande företag som enligt koncernredovisningen ej redovisar några som helst identifierade immateriella tillgångar.
  3. Många av de 48 företag där vi kunnat utläsa fördelningen på immateriella tillgångar redovisar ej några identifierade kundrelationer eller varumärken.
  4. De mer än 40 olika begreppen för immateriella tillgångar i de 48 företagen, där vi kunnat utläsa fördelningen, försvårar även jämförelsen mellan företagen.
  5. Beskrivningen av de faktorer som bidrog till vad som sedan kvarstår som goodwill är mycket bristfällig i många företag.
  6. Det saknas enhetlig praxis avseende såväl informationsmängd som utformning och placering av informationen i koncernredovisningarna vilket försvårar jämförbarheten och analysen av fördelningen av köpeskillingar.

Totalt sett ger vår studie dock vid handen att de flesta företag har (trots ovanstående brister) gjort ett relativt gott jobb, de har kommit långt på väg redan första året med IFRS 3. Rapporteringen kommer säkerligen att förbättras ytterligare för årets förvärv i koncernredovisningarna för 2006.

Björn Gauffin, Director valuations, och Sven-Arne Nilsson, redovisningsspecialist, är verksamma vid Deloitte. Sven-Arne Nilsson är dessutom verksam vid Ekonomihögskolan i Lund.

  • [1]

    Hadjiloucas, T., & Winter, R. (2005). Reporting the value of acquired intangible assets. PricewaterhouseCoopers LLP

  • [2]

    Report on the Feasibility of a Pan-European Enterprise Data Repository on Intangible Assets: Volume IV Appendices to fact book, November 2004, Mantos Associates in association with The International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF), London and Athena Alliance, Washington, D.C., s. 15–16

  • [3]

    Samtliga bolag noterade på Stockholmsbörsen (A-listan och O-listan) exklusive bolag noterade med svenska depåbevis (enligt kursnotering över samtliga aktier på http://www.se.omxgroup.com per 2006-07-29).

  • [4]

    Vid våra beräkningar har vi dock exkluderat några extremvärden: två förvärvande företag med mindre förvärv, t.ex. där ytterligare delförvärv genomförts samt ett företag där analysen uppvisat en negativ skillnad.

  • [5]

    Detta avser ett ovägt genomsnitt.

  • [6]

    Samma problem noterades i den tidigare nämnda rapporten ”Report on the Feasibility of a Pan-European Enterprise Data Repository on Intangible Assets”, s. 16–17.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%