Balans nr 10 2006

En vardag i branschen: ”Revisorn måste tänka med både hjärta och hjärna”

En dag med Sten Eriksson – revisor i ägarledda företag

En revisor måste vara eftertänksam och ansvarsfull. Han eller hon måste sträva efter att lagar följs utan att mista helhetssynen och bör även vara intresserad av människor och siffror, svarar Sten Eriksson på frågan om vilka egenskaper en bra revisor ska ha. Han förklarar att det ställs speciella krav på den som arbetar med mindre ägarledda företag. Revisorn – som också fungerar som rådgivare – måste bl.a. vara medveten om att mycket står och faller med företagsledaren som ofta är samma person som ägaren.

Sten Eriksson är hälftenägare i revisionsbyrån Folkesson Råd & Revision i Uppsala. Företaget har drygt 20 anställda med ett andra mindre kontor i Tierp. Av de anställda är åtta revisorer. Ytterligare tre kommer att skriva revisorsexamen under hösten.

Den långa vägen

Själv har Sten Eriksson gått den långa vägen för att bli godkänd revisor. Efter ekonomisk linje på gymnasiet sökte han jobb på bank och på revisionsbyrå. Han ville jobba med siffror och människor. En god vän berättade att Gunnar Folkesson sökte folk och Sten Eriksson kom för en intervju. Och det sa ”klick”.

– Vi hade samma värderingar och sätt att tänka, säger han.

Sedan dess är Sten Eriksson kvar hos Folkesson. För att bli godkänd revisor studerade han ekonomi på kvällstid på Uppsala universitet och jobbade som revisorsassistent på dagarna.

– Dessutom spelade jag pingis. Tävlade och var lagledare. Och så hade jag träffat min blivande fru. Det blev väl mycket, så jag bestämde mig för att ta tjänstledigt och läsa på heltid under ett år.

Det gjorde han 1992 och kunde sedan, enligt de gamla reglerna, arbeta som godkänd revisor.

Vad lockade med revisorsyrket?

– Problemlösning och utvecklingsmöjligheter – för företag och personligen. Jag är bra på siffror men enbart siffror är torrt. Intressant är att analysera och förstå vad siffrorna betyder. Sätta in dem i ett sammanhang. Använda dem för att tydliggöra problem och möjligheter, säger Sten Eriksson och tillägger:

– Revisorsyrket är ett serviceyrke. Vi ska medverka till trygghet, effektivitet och ärlighet i näringslivet. Det är så vi revisorer tillför samhället något. Näringslivet är ju motorn i samhället.

Roligt med entreprenörer

Han tycker att det är roligt att arbeta med entreprenörer. Det är korta beslutsvägar och revisorn är ofta uppskattad både som revisor och som rådgivare.

– Gemensamt för alla kunder jag har är att företagen är ägarledda. Det är allt från enmansbolag till firmor med 160 anställda.

– Dessa företag är mer känsliga för ägarens personliga situation, säger Sten Eriksson.

Han förklarar att två företag kan se likadana ut på papperet. Siffrorna stämmer överens. Men i det ena företaget jobbar ägaren 75 % och tar ut marknadsmässig lön. I det andra företaget arbetar ägaren 175 % och får för detta en låg timpenning.

– Som revisor kan jag, förutom vad som krävs rent formellt, skriva ett revisions-pm med vissa ledande frågor, exempelvis vilket resultet egentligen är med hänsyn tagen till marknadsmässig lön för ägarens insats. Jag kan också fråga om företaget överlever ifall ägaren inte orkar arbeta lika mycket.

Det viktiga, menar han, är att företagarna själva inser eventuella problem. Som revisor har han den insyn som krävs för att ställa de rätta frågorna.

– I arbetet med ägarledda företag görs mycket utifrån ett verksamhets- och resul taträkningsfokus. Det är inte lika mycket frågan om balansräkning som i traditionell revision.

Lediga helger

Sten Erikssons arbetsdag börjar någon gång kring klockan 8. Han bor på landet utanför Uppsala, med både skog och vatten strax inpå husknuten. Han åker bil till och från arbetet i centrala Uppsala.

Någon kväll per vecka och så på söndagar skjutsar han sina döttrar till gymnastikträning. Annars lyser flitens lampa ofta på hans kontor ända till bortåt klockan 21.

– Men jag jobbar nästan aldrig helger och åker hem lite tidigare på fredagar.

Den dag Balans är med i Uppsala besöker Sten Eriksson glasmästeriföretaget Glasklart, som har 20-talet anställda.

Mötet var beräknat att ta drygt en timme men drar ut på tiden. När han slutligen skakar hand med företagets vd Thomas Jakobsson och styrelseordförande Lars Jansson så har klockan hunnit bli 11 på förmiddagen.

– Det tog längre tid än vi först tänkt. Det bara blev så eftersom vi fick mer tid att diskutera framtidstankar. Det möte jag skulle haft på en bank klockan 10 blev ju inställt eftersom banktjänstemannen var sjuk.

Sten Eriksson är nöjd med mötet. Relationen och samspelet mellan företagsledning och revisor är positiv och utvecklande, anser han. På vägen tillbaka till kontoret lämnar han in dokument till banken.

En bra revisor

Vilka egenskaper bör en person ha för att passa för revisorsyrket?

– En förutsättning för att vara en bra revisor är att man har de rätta grundvärderingarna. Att man tror på etik och moral och vill att saker och ting ska vara rätt.

– Men det fungerar inte med ”peträttning”, tillägger han.

Ärlighet och prestigelöshet är andra epitet som Sten Eriksson menar att en bra revisor måste stå för.

– En person som har behov av att all tid ha rätt kanske gissar sig till ett svar i en pressad situation. Det får revisorn ald rig göra.

Skarpsynhet och vidsynthet är viktiga egenskaper. En framgångsrik revisor måste kunna se helheten samt blanda sunt förnuft och känsla för situationer med gedigen kunskap. Ha förståelse för människor utan att förlora yrkesmässigheten.

– Dessutom, säger Sten Eriksson, är nog förmåga till kreativt tänkande vikti gare än man kan tro.

Intresset för människor löper som en röd tråd genom hela samtalet med Sten Eriksson. Han intresserar sig för sin familj (sina barn), sina medarbetare och sina kunder. Han menar att en revisor som är ute och möter så många olika människor måste ha ett intresse för olikheter. Han eller hon får aldrig tycka att människor har olika värde.

När klockan blivit 14 är det dags för ett möte med kollegan Linda Andersson.

– Vi har som princip på byrån att alltid diskutera frågan med en kollega ifall man funderar på att skriva en oren revisions berättelse, förklarar båda med en mun.

Den här gången är det extra känsligt eftersom Linda – som revisor – eventuellt kan komma att vittna i domstol. Det gäller oaktsamhet, icke protokollförda möten och mycket mer. Båda slår i FAR:s Samlingsvolym och läser lagtexter. De diskuterar fram och tillbaka.

Dagen fortsätter med telefonsamtal och fakturering. Sten Eriksson ger råd och får information. Han får tid mot dagens slut att förbereda en kurs där han ska tala om revision i praktiken.

Ut ur skuggan

Utbildning och samhällsfrågor är också något som Sten Eriksson brinner för. Han är aktiv i FAR SRS bl.a. som ledamot i revisionskommittén. Och han vill att revisorerna som gör mycket osynlig nytta i samhället, säger han, ska tydliggöra sina roller:

– Varför vet folk i allmänhet vad en läkare eller pilot gör men inte vad en revisor gör för nytta? För att få bättre status i samhället måste vi grå revisorer ha mod att kliva fram ur skuggan!

Sten Eriksson

Yrke/arbetsplats: Godkänd revisor och delägare i Folkesson Råd & Revision AB i Uppsala.

Viktigaste arbetsredskap: Huvudet. Datorer och annan teknik hjälper inte om man inte kan se problem, möjligheter och risker i företagen.

Om jag inte var revisor: Jag skulle nog jobba som controller. Eller kanske syssla med utbildning.

För- och nackdelar med yrket: Man lär sig många branscher och är aldrig fullärd. Det är utvecklande. Eftersom vi arbetar med människor måste man utveckla både hjärna och hjärta. Flexibiliteten och att det alltid ”händer något” är andra fördelar. En nackdel med jobbet är att de ökade dokumentationskraven till viss del hämmar tanke och helhetssyn. Meningsfullheten i arbetsuppgifterna kan gå förlorade.

Fritidsintressen: Hela min familj är mycket idrottsintresserad. Själv spelar jag golf. Och passar på att styrketräna när jag skjutsar mina döttrar till gymnastikträning. Familjen var i Tyskland och tittade på fotboll VM. Jag såg bl.a. finalen i Berlin.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%