Innehåll

Balans nr 11 2006

Skatt: En administrativ mardröm!

En del vill sälja dem, andra vill köpa dem. Många har svårt att hålla ordning på dem. De skattemässiga reglerna avseende underskott är omvittnat krångliga. Men ska det verkligen vara så svårt att redovisa underskotten korrekt i deklarationen? Skatteverkets information avseende hur underskott, samt dess begränsningar, ska redovisas i deklarationen är knapphändig och ibland bristfällig. Verkets verkliga syn på detta får den skattskyldige först ta del av i form av ett taxeringsbeslut. Denna informationsobalans kan leda till enkla, administrativa misstag i deklarationen som i sin tur leder till skattetillägg vilket kan vara förödande.

Huvudregeln är att föregående års underskott ska dras av vid taxeringen i den mån det inte finns några begränsningar. I 40 kap. inkomstskattelagen (IL) finns begränsningar som tillämpas vid ägarförändringar samt vid konkurs och ackord i form av beloppsspärr och koncernbidragsspärr. Dessutom finns begränsningar avseende underskott vid fusioner i 37 kap. IL i form av en beloppsspärr och en fusionsspärr. Beloppsspärrarna är definitiva, medan fusionsspärren och koncernbidragsspärren är tidsbegränsade.

Hur ska bolaget då redovisa dessa underskott och begränsningar i deklarationen? Enligt inkomstdeklarationen för aktiebolag (INK2) för tax 2006 ska outnyttjat underskott från tidigare år redovisas vid kod 809. Vid den efterföljande koden 609 ska reduceringar göras med anledning av ägarförändring och ackord. Vidare finns följande information att tillgå i Skatteverkets broschyr ”Dags att deklarera – Näringsverksamhet med årsbokslut”:

”Outnyttjat underskott från tidigare år, dvs. underskott enligt kod 809, kan på grund av ägarförändring under beskattningsåret falla bort eller begränsas.”

”Underskott som faller bort på grund av begränsningar redovisas som tillkommande post under kod 641.”

Skatteverket i Stockholm har under ett par taxeringsår genomfört riktade kontroller avseende begränsningar av underskott, främst med sikte på ägarförändringar. Verket har i dessa beslut under det senaste taxeringsåret lämnat sin syn på hur man anser att underskotten ska redovisas i deklarationen.

”Vid kommande års taxeringar ska alltid det totala outnyttjade underskottet tas upp vid kod 809 på blankett INK 2, dvs. även den del som spärras av den s.k. koncernbidragsspärren eller fusionsspärren. Därefter reduceras underskottet vid kod 641 med så stor del som inte får utnyttjas det året med hänsyn till bestämmelserna i 40 kap. 18–19 §§ IL/37 kap. 24–25 §§ IL. Den del av årets underskott som fallit bort med anledning av beloppsspärren ska inte tas med vid nästa års taxering.”

Detta innebär att ett aktiebolag snart kan ha både ett nytt underskott, fusionsspärrade underskott samt koncernbidragsspärrade underskott som outnyttjat underskott från tidigare år vid kod 809. Att hålla ordning på underskotten är något som har blivit allt mer komplicerat.

Att de skattskyldiga först får informationen om verkets syn på hur underskotten ska redovisas vid ett beslut kan även få en annan intressant konsekvens. Nämligen när Skatteverket ökar den del av ett underskott som omfattas av beloppsspärren med anledning av en ägarförändring. Den som känner till Skatteverkets syn torde ha reducerat outnyttjat underskott från tidigare år, dels med den beloppsspärrade delen, dels med koncernbidragsspärren-delen av underskottet och kommer därför inte att påföras skattetillägg vid en ändrad taxering. Inget avdrag har alltså gjorts för underskott som omfattas av ägarförändringen varför det inte finns något skatteundandragande eller ökat underskott av näringsverksamhet. Medan den som inte känner till verkets syn troligtvis bara reducerar underskottet med beloppsspärren. När Skatteverket sedan reducerar underskottet med en större beloppsspärr kommer underskottet av näringsverksamhet att minska eller så ökar överskottet. En minskning av underskott eller ett skatteundandragande kan föranleda skattetillägg om Skatteverket anser att bolaget lämnat en oriktig uppgift.

För att underlätta för de skattskyldiga att göra rätt från början borde alla få ta del av Skatteverkets information om hur underskotten, och dess begränsningar, ska redovisas innan deklarationen lämnas och inte i form av ett taxeringsbeslut!

Daniel Bruhn är skattejurist och arbetar på BDO Skatt. Han är medlem i FAR SRS skattesektion. Olika medlemmar i skattesektionen skriver under denna vinjett.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%