Innehåll

Balans nr 11 2006

Maud Olofsson svarar Balans

Regeringen vill minska de administrativa kostnaderna för statliga regelverk med 25 % fram till 2010. Hur kommer detta att påverka företagande?

– Regeringen har aviserat att stora befintliga regelverk ska göras enklare och bl.a. pekat ut miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) och revisionsplikten för små företag som områden som bör förenklas. Förutom att se över befint liga regelverk har regeringen angett att det är minst lika viktigt att se till att nya dyra regler inte ersätter de gamla.

Revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Varför?

– Inom Regeringskansliet bereds nu direktiv för en utredning som ska se över flera frågor som rör revisorer och revision. Utredningen ska utvärdera behovet av revision i små företag.

Hur ser du på revisorns roll efter att revisionsplikten avskaffats?

– Samtliga ”gamla” EU-länder (medlemsländer före utvidgningen 2004) med undantag för de nordiska länderna har valt att utnyttja möjligheten att undanta små bolag från revisionsplikt. Revisorns roll är något vi kommer att studera. Det är en intressant fråga hur den utvecklats i de andra medlemsländer som avskaffat revisionsplikten.

Hur revisorns roll kommer att utvecklas hänger delvis samman med vad den nämnda utredningen kommer fram till.

3:12-reglerna ska fortsatt reformeras för fåmansföretagen. Vad vill regeringen åstadkomma?

– 3:12-reglerna har nyligen reformerats. Reger ingen anser dock att det är motiverat med ett fortsatt reformarbete i syfte att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera till entreprenörskap och ökad tillväxt. Dessutom bör regel verket göras enklare. I avvaktan på en bredare översyn har regeringen i budgeten 2007 lämnat ett antal förslag för att stimulera nyföre tagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Ett förslag är att nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln höjs. Det föreslås även förbättringar i den s.k. löneunderlagsregeln genom att det lönebaserade utrymmet höjs. Förslagen träder i kraft 1 januari 2007. När det gäller den bre dare översynen så har regeringen i budgeten påpekat att man i översynen även bör titta på neutraliteten i beskattningen av verksamhet som bedrivs av företag som omfattas av 3:12-reglerna respektive verksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare. Skattereglerna för enskilda näringsidkare är också mycket kom plicerade och i behov av att förenklas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%