Styrelsen ska motiver vissa förslag om värdeförändring

Det har i den nya aktiebolagslagen (2005:551) införts en ny struktur beträffande regleringen av värdeöverföringar (vinstutdelning m.m.) vilket bl.a. innebär att styrelsen i ett yttrande ska motivera vissa förslag om värdeöverföringar beträffande förslagets förenlighet med den s.k. försiktighetsregeln. Enligt den senare måste en värdeöverföring vara försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag ska prövningen innefatta koncernen.

Syftet med denna artikel är att belysa några frågor som uppkommit med anledning av ovanstående nyhet, vilket vi gör genom att beskriva den nya regleringen av värdeöverföringar. Frågorna avser främst värdeöverföring genom koncernbidrag men vår artikel avhandlar förtäckta värdeöverföringar ur ett generellt perspektiv utan att vara begränsad till just koncernbidrag. Artikeln utgår från värdeöverföringar från helägt dotterbolag till moderbolag. Avslutningsvis diskuterar vi hur revisionsberättelsen påverkas om styrelsen inte uppfyller sin skyldighet att vid vissa typer av värdeöverföringar motivera sitt vinstutdelningsförslag i ett yttrande.

Den nya aktiebolagslagen (nya ABL) innebär i princip inga förändringar av de grundläggande principer som uppbär svensk aktiebolagsrätt. Således gäller exempelvis alltjämt att sådana regler som syftar till att skydda borgenärernas intressen aldrig kan åsidosättas samt att sådana regler som syftar till att skydda aktieägarnas intressen kan åsidosättas under förutsättning att samtliga aktieägare samtycker till detta. Så t.ex. kan bolagsstämma i helägt dotterbolag alltjämt hållas per capsulam utan att exempelvis kallelsereglerna iakttagits. Dessa grundläggande principer är också gällande för värdeöverföringar enligt nya ABL.

Värdeöverföringar och nya ABL

Viktiga nyheter i nya ABL är införandet av begreppet ”värdeöverföring” och den nya strukturen för värdeöverföringar. Den nya strukturen innebär att alla typer av värdeöverföringar behandlas i ett inledande kapitel (17 kap.) medan olika typer av formaliserade värdeöverföringar behandlas i därpå följande kapitel, närmare bestämt vinstutdelning (18 kap.), förvärv av egna aktier (19 kap.) och minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna (20 kap.). 17 kap. gäller för alla typer av värdeöverföringar, såväl öppna som förtäckta. Med ”förtäckta värdeöverföringar” avses i denna artikel värdeöverföringar som beslutas i annan ordning än vad som framgår av regleringen i kap. 18–20 ABL. I 17 kap. ABL återfinns bl.a. regler som syftar till att skydda borgenärernas intressen vid värdeöverföring, dvs. beloppsspärren och försiktighetsregeln, samt regleringen av rättsföljden vid olaglig värdeöverföring, återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar. 17 kap. innehåller däremot inte några bestämmelser om upprättande av förslag avseende värdeöverföring, inte heller något krav på yttrande från styrelsen och revisor eller någon bestämmelse om att värdeöverföringar ska beslutas av bolagsstämma.

Nya ABL:s bestämmelser avseende beslutsunderlag, yttrande från styrelsen och revisorn samt beslutande bolagsorgan är därmed knutna till vissa formaliserade typer av värdeöverföringar, närmare bestämt vinstutdelning, förvärv av egna aktier och minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. Således gäller att styrelsen ska upprätta ett utdelningsförslag, avge ett yttrande över förslagets förenlighet med försiktighetsregeln och underställa förslaget bolagsstämman för beslut om värdeöverföringen sker genom vinstutdelning, nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna eller förvärv av egna aktier. Med ”vinstutdelning” avses uteslutande sådana värdeöverföringar som beslutas i den ordning som stadgas i 18 kap. ABL; begreppet ”vinstutdelning” kan inte användas som en samlingsbeteckning på samtliga vederlagsfria överföringar från ett aktiebolag, utan betecknar istället enbart den formaliserade typ av värdeöverföring som genomförs via tillämpning av bestämmelserna i 18 kap. ABL.

Nya ABL uppställer inte något krav på att sådan ”formalia” ska iakttas vid andra typer av värdeöverföringar, dvs. förtäckta värdeöverföringar i form av exempelvis koncernbidrag. Styrelsen behöver således inte kalla till bolagsstämma, upprätta beslutsförslag, avge yttrande över förslagets förenlighet med försiktighetsregeln eller inhämta ett yttrande från revisorn beträffande värdeöverföringen. För tydlighetens skull vill vi dock framhålla att borgenärsskyddsreglerna, innefattande bl.a. försiktighetsregeln, alltjämt är tillämpliga på samtliga typer av värdeöverföringar. Däremot varierar kraven på ”formalia” för värdeöverföringen beroende på om den sker i öppen eller förtäckt form. Härutöver är vår bedömning att allmänna principer om ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen bör innebära att det är bolagsstämman som beslutar om värdeöverföring. Detta beslut behöver dock inte nödvändigtvis fattas av formenlig bolagsstämma (prop. 2004/05:85 sid. 760). Sådana värdeöverföringar, dvs. förtäckta värdeöverföringar, blir civilrättsligt giltiga under förutsättning att värdeöverföringen inte inneburit överträdelse av beloppsspärren eller försiktighetsregeln.

Det framgår av 17:2 ABL att värdeöverföring endast får ske genom vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet/reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller gåva. Denna formulering överensstämmer med motsvarande bestämmelse i 1975 års ABL och det kan konstateras att ordet ”endast” inte ska tolkas motsatsvis; nya ABL förhindrar lika litet som 1975 års ABL förtäckta utdelningar. Värdeöverföringar kan, med samtliga aktieägares samtycke, alltjämt ske i förtäckta former och eventuella sanktioner mot olagliga värdeöverföringar får prövas mot beloppsspärren och försiktighetsregeln i enlighet med de för varje värdeöverföring tillämpliga reglerna i 17 kap. Ordet ”endast” får betydelse i de fall beslut om värdeöverföringar inte kan fattas med samtliga aktieägares samtycke. 17:2 ABL är således ägnad att tillgodose minoritetsaktieägarnas intressen (prop. 2004/05:85 s 749).

Som framgått ovan finns det inget som hindrar att förtäckta värdeöverföringar beslutas och verkställs så länge detta sker med beaktande av de regler som uppställts till skydd för borgenärer och aktieägare. Av detta följer att fria medel kan överföras till aktieägarna så länge överföringen inte innebär överträdelse av beloppsspärren eller försiktighetsregeln. Lagligheten i värdeöverföringen ska prövas mot den vid årsstämman senast fastställda balansräkningen och förtäckta värdeöverföringar har därmed en karaktär som påminner om efterutdelningar. Måhända kan detta uttryckas som att en förtäckt värdeöverföring är förenlig med ABL i den omfattning som värdeöverföringen varit möjlig att genomföra via formenlig öppen efterutdelning. Strukturen i nya ABL harmonierar enligt vår mening väl med den ordning som kommit att utarbetas i rättspraxis och doktrin; en förtäckt värdeöverföring från helägt dotterbolag blir giltig under förutsättning att värdeöverföringen inte innebär en överträdelse av borgenärsskyddsreglerna. Det krävs inte vid förtäckta värdeöverföringar att styrelsen upprättar beslutsförslag eller avger ett yttrande beträffande förslagets förenlighet med försiktighetsregeln, eller att förslaget läggs fram vid och beslutas av formenlig bolagsstämma.

Vi vill i detta sammanhang till sist också referera till Sven-Erik Johanssons och Knut Rodhes artikel i Balans nr 1/1978 beträffande redovisning av koncernbidrag. I artikeln hävdar författarna (sid. 33) att om ett dotterbolag lämnar koncernbidrag till sitt moderbolag, innebär detta i realiteten ”en vinstutdelning, som inte sker i vinstutdelningens former”. Det riktiga i detta uttalande har kommit att accentueras ytterligare genom tillkomsten av nya ABL. En förtäckt utdelning sker således enligt nya ABL inte i vinstutdelningens utan i värdeöverföringens form.

Vi har ovan redogjort för vår bedömning avseende reglerna för värdeöverföring och då bl.a. framhållit att styrelsen inte behöver upprätta yttrande vid förtäckta utdelningar. Man kan dock fråga sig om detta skulle kunna anses innebära att borgenärsskyddet är ”sämre” vid förtäcka värdeöverföringar än vid öppna värdeöverföringar.

Vi vill framhålla att – alldeles oavsett om yttrande upprättats – beloppsspärren och försiktighetsregeln är tillämpliga på förtäckta värdeöverföringar. Vi vill också framhålla att sanktionerna vid överträdelse av kapitalskyddsreglerna, återbäringsskyldighet och/eller bristtäckningsansvar, som enligt rättspraxis inträder först om värdeöverföringen har inneburit att det bundna egna kapitalet inte är intakt efter värdeöverföringen, också är tillämpliga oberoende av om överföringen skett i öppen eller förtäckt form. Tillämpningen av kapitalskyddsreglerna förefaller vara desamma alldeles oavsett om värdeöverföringen varit öppen eller förtäckt. Därmed kan vi inte finna att borgenärsskyddsintressen kränks om styrelsen inte upprättar yttranden avseende förtäckta värdeöverföringar.

Sammanfattande bedömning

Vår bedömning är sammanfattningsvis att redan strukturen på reglerna om värdeöverföring i nya ABL medför att det inte finns någon förpliktelse för styrelsen att kalla till stämma, upprätta utdelningsförslag, upprätta yttrande om förslagets förenlighet med försiktighetsregeln eller inhämta revisorsyttrande vid förtäckta värdeöverföringar. Förtäckta värdeöverföringar ska prövas mot de regler som syftar till att skydda borgenärernas intressen. Under förutsättning att beloppsspärren och försiktighetsregeln inte förhindrar en sådan värdeöverföring bör värdeöverföringen enligt vår mening vara förenlig med nya ABL – detta oberoende av om styrelsen upprättat något yttrande om värdeöverföringens förenlighet med försiktighetsregeln.

Vi vill dock framhålla att det ibland kan vara en god ordning att styrelsen upprättar periodbokslut och yttrande också inför förtäckta värdeöverföringar för att därigenom säkerställa förekomsten av bevismedel för den händelse värdeöverföringen i efterhand skulle komma att ifrågasättas.

Revisionsberättelsens utformning

Om styrelsen underlåter att lämna ett yttrande över en föreslagen vinstutdelnings (eller annan form av öppen värdeöverförings) förenlighet med försiktighetsregeln kan detta påverka utformningen av revisionsberättelsen. Eftersom det är grundläggande borgenärsskyddsintressen som ytterst uppbär försiktighetsregeln, anser vi att avsaknaden av sådant yttrande som regel bör föranleda anmärkning i revisionsberättelsen.

Avsaknad av ett yttrande, eller förekomsten av ett bristfälligt underbyggt yttrande, medför vidare att revisorn bör överväga betydelsen av detta förhållande vid ställningstagandet till styrelsens förslag till vinstdisposition.

Vi bedömer att revisorn bör kunna tillstyrka ett utdelningsförslag även i de fall då något yttrande inte upprättats, eller om yttrandet förefaller bristfälligt underbyggt, under förutsättning att revisorn bedömer att det bundna egna kapitalet är intakt efter det att värdeöverföringen genomförts. Om yttrande inte har upprättats bör tillstyrkandet lämpligen förenas med en anmärkning om att ett sådant saknas.

Ett avstyrkande av utdelningsförslaget förefaller motiverat om förslaget innebär att det inte finns täckning för det bundna egna kapitalet (inklusive försiktighetsregeln) efter värdeöverföringen.

Att varken till- eller avstyrka utdelningsförslaget förefaller vara motiverat om det föreligger osäkerhet om utdelningsförslagets förenlighet med försiktighetsregeln. Försiktighetsregelns utpräglat subjektiva karaktär, dvs. den långtgående hänsynen till omständigheterna i det enskilda fallet, medför att det ibland svårligen kommer att kunna avgöras om utdelningsförslaget är ”rätt” eller ”fel” i förhållande till försiktighetsregeln. För det fall revisorn varken till- eller avstyrker utdelningsförslaget bör revisorn motivera skälet till detta, vilket – såvitt vi kan bedöma – mycket väl kan vara osäkerhet beträffande utdelningsförslagets förenlighet med försiktighetsregeln.

Avslutningsvis vill vi beträffande revisorns granskning framhålla att det torde vara enkelt att konstatera förekomsten av ett yttrande. När det däremot gäller yttrandets kvalitet förefaller det desto svårare att inom ramen för revisionen avgöra vad som är ett ”korrekt” eller ”bristfälligt” yttrande – detta återigen med hänvisning till försiktighetsregelns utpräglat subjektiva karaktär. Bristfällig kvalitet i yttrandet får, under antagande om att detta inte påverkar tillstyrkandet av utdelningsförslaget, bli föremål för ett påpekande inom ramen för den interna rapporteringen till revisionsklienten. Bedömningen i detta avseende kan lämpligen ske med utgångspunkt i ett uttalande i förarbetena till nya ABL där det framgår att det inte räcker med att styrelsen uttalar att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln, utan yttrandet ska vara motiverat (prop. 2004/05:85 sid. 763).

Peter Åkersten, bolagsjurist, KPMG, ordförande i FAR:s referensgrupp för revisions- och bolagsrätt

Urban Engerstedt, föreningsjurist, FAR