Balans nr 1 2007

Ett samtal: Revisorn är samhällsbyggare

FAR SRS nye ordförande vill tydliggöra branschens betydelse för välstånd

Det är viktigt för branschen att vi klart definierar och sedan kommunicerar utåt vad vi gör. På så sätt kan förväntningsgapet överbryggas, menar Peter Clemedtson, ny ordförande för FAR SRS. Han säger att det bl.a. är frågan om revisorernas egen inställning till yrket: ”Vi måste flytta fram positionerna och se oss själva för vad vi är – en yrkesgrupp som bidrar till ekonomisk tillväxt och stabilitet i samhället.” Peter Clemedtson tror inte att en slopad revisionsplikt för små företag påverkar branschen negativt – inte på sikt, och han talar sig varm för verksamheten i FAR SRS lokalföreningar.

Peter Clemedtson förklarar att ett led i arbetet med att bättre definiera vad revisionsbranschen arbetar med är nyorganisationen av FAR SRS i fyra områden: revision, redovisning, skatt och finansiell rådgivning (revisionen närliggande). Han säger att det inte är frågan om en statiskt formulerad katalog. Det fungerar inte eftersom förutsättningarna för branschen och därmed arbetsuppgifterna ständigt förändras.

Från yrkesrollen som sådan funderar Peter Clemedtson vidare över förutsättningarna för hur rollen ska utformas. Revisorernas oberoende är ett ämne där debattens vågor går höga.

– Vad gäller analysmodellen och presumtionsregeln, kopplad till EU:s åttonde bolagsrättsliga direktiv, så har det gått för långt. Risken är att vi får strängare regler i Sverige än i övriga EU-länder. Det här diskuterar vi i FAR SRS med Revisorsnämnden.

Det är viktigt att regelverket för revision inte blir en detaljerad kokbok utan att det ges utrymme för revisorns omdöme och sunda förnuft, anser Peter Clemedtson. Han menar att det är bra med en internationell harmonisering/standardisering av regler, men varnar för att vi i Sverige får in allt för mycket utländskt tänkande i våra regelsystem:

– Tolkning och tillämpning måste anpassas till vårt samhälle. Avgörande är också att vi revisorer kan vara med och påverka i dessa frågor.

Den nye ordföranden menar att detta sker redan idag bl.a. genom ett FAR SRS-projekt där man arbetar fram ett datorstött verktyg som anpassar Revisionsstandard i Sverige (RS) till mindre företag. Han pekar också på debatten kring tolkningen och tillämpningen av International Financial Reporting Standard (IFRS), som ett viktigt område för revisorerna att vara aktiva inom. Det tredje området Peter Clemedtson nämner är skadeståndsansvar (se också sid. 20 i denna tidning).

– Vi har uppmärksammat justitiedepartementet men även EU på att vi anser att det behövs ett tak för hur högt en revisors skadeståndsansvar kan vara. På vårt initiativ har Nordiska Revisorsförbundet också tagit upp frågan och föreslår bl.a. att även styrelseledamöter ska ha ansvarsförsäkringar.

Peter Clemedtson säger att orsakerna är flera till att revisorer kommit att stå allt mer i rampljuset. För det första är det stora företagsskandaler som Enron i USA och Skandia i Sverige som gjort allmänheten medveten om revisorernas arbete. För det andra har gemene mans intresse för näringslivet i allmänhet och aktier i synnerhet aktualiserat revisorns roll.

– Med en samhällsutveckling där allt mer lämnas åt marknaden att reglera ökar betydelsen av det vi gör. Detta, säger Peter Clemedtson, är förstås något positivt.

– Men vi revisorer måste också bli bättre på att förklara vår roll. En uppgift som inte är den enklaste.

Under Arena 2006 berättade Peter Clemedtson en rolig historia och frågade deltagarna vem som var revisorn – katten, gumman, gårdfarihandlaren eller rent av mingskålen? Historien löd:

”En gårdfarihandlare kom till en gård och skulle sälja varor. Han träffade mor i köket och bredde ut sina varor på golvet. Då fick han syn på katten som åt ur sin skål. Och det var inte vilken skål som helst utan en skål av mingporslin. Gårdfarihandlaren började prisa gummans katt och undrade om han kunde få köpa katten. Jo då det gick bra, sa gumman: Den kostar två kronor. Gårdfarihandlaren slog till. När han skulle ta katten sa han samtidigt att han utgick från att skålen följde med på köpet så att han hade något att ge katten mat i. Nää, sa gumman: Den skålen behåller jag. Den har jag sålt många katter med.”

Peter Clemedtson frågade vem som var revisorn: gumman som framstår som en duktig affärskvinna med sinne för ”paketering”? Gårdfarihandlaren som är så ivrig att få mingskålen att han förhandlar bort sig? Katten som blir ett slags billigt substitut eller mingskålen som är något ouppnåeligt som säljer sig självt? Vad tror du?

Man har länge talat om det s.k. förväntningsgapet. Han berättar om en pressträff där FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström, för att på ett humoristiskt sätt spetsa till frågan, bl.a. påstod att ”revisorerna finner alla fel i bokslut” och att ”revisorernas roll är att förhindra konkurser”. De närvarande journalisterna fann inget större fel på dessa påståenden!

– Vi har delvis oss själva att skylla. Vi måste bli tydligare samtidigt som det är nödvändigt att vi formulerar vårt uppdrag i övergripande termer, säger Peter Clemedtson och pekar på det faktum att revisorns arbetsuppgifter delvis är lagstadgade. Han menar att man kanske ser mindre kritiskt på upphandling av en tjänst som man ”måste ha”.

– Vi måste trycka på kund- och klientnyttan, istället för att saker ska göras därför att de måste göras enligt lag.

Det ser ut som att revisionsplikten slopas i de minsta bolagen. Hur påverkar detta branschen?

– Jag tror inte det påverkar på lång sikt – på sikt kan det rent av vara positivt – eftersom vi revisorer gör nytta och behövs i näringslivet. Men det kan bli vissa övergångseffekter. Revisorns hjälp kommer att efterfrågas på andra sätt än i revision. Generellt tror jag att revisorernas tjänster kommer att efterfrågas i ökad utsträckning. Det ligger i tiden att företag köper in fler och fler tjänster.

Han siar att antalet redovisningskonsulter kommer att öka. Och att en del revisorer kommer att syssla mer med redovisning.

FAR SRS nye ordförande säger att egentligen är en ny företagsform ett bättre alternativ än att avskaffa revisionsplikten för små företag. En förenklad företagsform som passar just småföretag.

– Det är inte bra att minska förtroendet för aktiebolag – genom slopande av revisionsplikten. Samtidigt som Skatteverket och bankerna tvingas bygga ut sin kontroll.

Han menar att FAR SRS är helt med på noterna när det gäller att avbyråkratisera och förenkla för företag. Inom den egna organisationen har man ett förenklingsprojekt som han hoppas ska ge många bra förenklingsidéer.

Arbetet i FAR SRS lokalföreningar är viktigt, säger Peter Clemedtson. Han vill lyfta fram arbetet med mindre och medelstora företag.

– Det är viktigt att förstärka de lokala nätverken. Det ömsesidiga utbytet och lärandet som finns där är viktigt för att det ska startas fler företag och att befintliga ska expandera. Här har vi revisorer en uppgift att fylla eftersom vi är duktiga på frågor som andra ser som hinder för att starta företag. Må det vara regler eller byråkrati.

Elisabeth Precht

Peter Clemedtson

är född och uppvuxen i Stockholm. Tog civilekonomexamen på Stockholms universitet 1981 och började samma år på dåvarande Öhrlings revisionsbyrå. Auktoriserad 1986. Under 1980-talet arbetade han med både små och stora företag. På 1990-talet byggde han upp affärsutredningsenheten hos ÖPwC och arbetade bl.a. med företagsvärderingar och finansiell analys. Sedan år 2000 är Peter Clemedtson vd för Öhrlings PricewaterhouseCoopers och arbetar mest med större börsföretag.

Familj?

Ja, hustru Agneta och tre barn – 23, 19 och 16 år gamla.

Senast lästa bok?

”Arvet after Gustav Vasa” av Lars-Olof Larsson. Både avkopplande och intressant att läsa om historia.

Dina för- och nackdelar?

En fördel är nog att jag är ganska energisk och målinriktad, Jag gillar förändring och tycker om att ta itu med saker. En nackdel är att jag inte alltid har så mycket tålamod som krävs. Och så är jag tidsoptimist. Men det kan förstås vara båda bra och dåligt.

Ditt favorituppdrag?

Jag har gjort företagsvärderingar i samband med skiljedomstvister. Det var intressant dels därför att jag är intresserad av finansiell teori, dels därför att det är en utmaning att argumentera för det man åstadkommit.

Fritidsintressen?

Båt i Stockholms skärgård! Tidigare seglade jag men numera, när jag har mindre gott om tid, så blir det snabba motorbåtar. Och så tycker jag om att äta god mat och dricka gott vin. Favoriträtten är hummersoppa med ett glas sherry till.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%