Balans nr 1 2007

Svårt beräkna resultat per aktie

IAS 33 är underskattad, med krånglig text och historiskt fokus

Att beräkna reslutat per aktie kan ibland vara knepigt och texterna i IAS 33 är ofta så krångliga att det är lätt att trilla i diverse fallgropar, menar Hans Hällefors som hittat sju problemområden. Han pekar även på att det kan vara svårt eller rent av omöjligt att hitta upplysningar om genomsnittligt antal aktier.

Resultat per aktie har ofta en central position i företags finansiella rapportering. Det borde inte vara så svårt att vare sig beräkna eller förstå hur detta nyckeltal beräknats, kan man tycka. Det är väl bara att dela resultatet med antalet aktier? Men ofta är det inte så lätt, att döma av de frågor som uppstår vid beräkningar och av informationen i årsredovisningar 2005 för Sveriges största företag.

En möjlig orsak till svårigheterna kan vara just att det tycks vara lätt och att man därför inte fördjupar sig tillräckligt i IAS 33. En annan möjlig orsak är att IAS 33 har ett historiskt perspektiv som syftar till att beräkna ett resultat per aktie som visar resultatgenereringen under den gångna perioden och inte det framåtriktade fokus i vilket resultat per aktie används t.ex. vid p/e-talsvärdering. Ytterligare orsaker kan vara att vissa delar inte uttrycks så tydligt och att texten avseende utspädning inte alltid är så lätt.

I de följande avsnitten presenteras några problemområden och fallgropar.

Upplysningarna

Fyra upplysningskrav anges i IAS 33, punkt 70 a–d. I årsredovisningarna för 2005 saknas flera av dessa upplysningar och ibland är de svåra att hitta. Punkterna 70 a) och b) anger bl.a. att de täljare och nämnare som använts före respektive efter utspädning ska anges och att skillnaden mellan före och efter utspädning ska härledas per slag av potentiell aktie. Använt resultat (täljaren) anges dock inte alltid som separat upplysning i årsredovisningarna. Även om det inte förekommer några justeringar av resultatet är det upplysande för läsaren att tydligt kunna se vilket resultat som använts, särskilt när minoritet förekommer.

Ett annat exempel är att det kan vara svårt eller omöjligt att hitta genomsnittligt antal aktier (återfinns ibland på nyckeltalssidan). Det händer att genomsnittligt antal aktier efter utspädning inte anges, trots att resultat per aktie efter utspädning är lägre än före utspädning. Både i sådana och i andra fall saknas härledningen av utspädningseffekten per slag av utspädande potentiell aktie. Sådan information ger annars investerare en möjlighet att stämma av vilken grad av utspädning som beräknats i enlighet med IAS 33.

Information som kompletterar det historiska perspektivet med upplysningar om framtida möjlig utspädning efterfrågas i punkt 70 c). Upplysningar ska lämnas om instrument som inte gav utspädning under de redovisade perioderna men som kan komma att göra det i framtiden. Sådana upplysningar är ovanliga i årsredovisningarna – ovanligare än de nog borde vara. Situationer av den här typen uppstår t.ex. i följande fall:

  1. Företaget redovisar förlust från kvarvarande verksamhet under perioden och det finns potentiella aktier som annars skulle ge utspädning.
  2. Optioner har en lösenkurs (inklusive värdet av eventuella framtida IFRS 2-tjänster) som är högre än periodens genomsnittliga börskurs – de är out of the money.
  3. Marknads- eller prestationsvillkor kopplade till optioner eller andra aktierelaterade avtal var inte uppfyllda på balansdagen.

Den fjärde upplysningen, i punkt 70 d), kan också vara värd att hålla ett öga på. Den efterfrågar upplysningar om ändringar av antal utestående och potentiella aktier som skett efter balansdagen (och som inte redan upplyses om i enlighet med IAS 33, punkt 64).

Vad är ”full” utspädning? Diskontering av lösenkurs?

I IAS 33 står inget om att lösenpriset ska diskonteras när utspädning från optioner beräknas, till skillnad från i den svenska släktingen RR 18. Även om det inte uttryckligen står att diskontering inte är tillåtet är det svårt att inrymma diskontering i punkterna 45–47. Diskontering skulle också innebära en skillnad mot us GAAP, där man noterar att ”treasury stock method with a discounted exercise price” visserligen är en tilltalande metod men att valet ändå faller på den rena treasury stock method. Den odiskonterade varianten är också bättre om mindre utspädning är önskvärt.

Eftersom utspädning från optioner beräknas med treasury stock method blir det förvirrande om utspätt resultat per aktie beskrivs som efter ”full” utspädning, vilket görs i några fall. Utspädningen från optioner utgörs inte av det fulla antal aktier som skulle ges ut om optionerna löstes, utan av den del av detta fulla antal aktier som hypotetiskt inte hade kunnat köpas under den gångna perioden med optionernas lösenlikvid.

Utspädning från konvertibler beräknas däremot med ”full” utspädning, men eftersom IAS 33 aldrig definierar begreppet ”full” utspädning är det bättre att inte använda det. Det är för övrigt värt att framöver hålla ögonen öppna avseende utspädningen från konvertibler. IASB-material pekar mot att det snart anländande utkastet till ändrad IAS 33 som kommer att föreskriva att treasury stock method även ska användas för konvertibler.

Periodviktning vid utspädning

Vägningen av aktier för de dagar de varit utestående under perioden tycks vara väl etablerad vid beräkning av antal aktier före utspädning. Risken för misstag är troligen större när det gäller motsvarande vägning av potentiella aktier (t.ex. konvertibler, optioner, non-vested shares och contingently issuable shares) vid beräkning av antal aktier efter utspädning.

Det vanligaste misstaget i det sammanhanget tycks vara att resultat per aktie efter utspädning beräknas utan att hänsyn tas till potentiella aktier som lösts in eller förfallit under perioden. Om det har funnits potentiella aktier under perioden ska tillhörande utspädningsaktier vägas in för de antal dagar de var utestående, även om de inte längre utgör potentiella aktier vid periodens slut (IAS 33, punkt 38). Det räcker alltså inte att stämma av förekomsten av potentiella aktier per balansdagen; det är nödvändigt att undersöka om det funnits potentiella aktier någon gång under perioden. Med ett framtidsinriktat perspektiv avseende resultat per aktie är det lätt att missa detta moment.

Även om risken att glömma potentiella aktier som getts ut under perioden är mindre, bör det noteras att dessa ska vägas in i antal aktier efter utspädning för dagarna efter utgivandet. Det kan också noteras att den genomsnittliga börskurs som används i utspädningsberäkningarna bör utgöra ett snitt för den period de potentiella aktierna varit utestående; inte för hela rapportperioden.

Ägartransaktioner som inte sker till börskurs

I IAS 33, punkt 26 anges att om antalet aktier förändras utan att resurserna ändras i motsvarande grad, ska justering göras av antal aktier för tidigare perioder och för den del av aktuell period som är före förändringen av antalet aktier [1] . Vid exempelvis split och fondemission ökar antalet aktier utan att företaget får in mer resurser. För att göra resultat per aktie jämförbart över tiden behöver därför historiska resultat per aktie justeras ner, genom att historiska antal aktier justeras upp.

Ett annat exempel, som anges uttryckligen i IAS 33, punkt 27, är nyemission med fondemissionsinslag (dvs. till en kurs som är lägre än börskursen). En sådan nyemission medför att antalet aktier ökar i en större grad än resurserna, vilket gör det svårare att efter nyemissionen uppnå lika högt resultat per aktie som före. Därför behöver historiska resultat per aktie justeras ner, genom att historiskt antal aktier justeras upp.

Exempel som inte nämns uttryckligen i standarden är lätta att glömma. T.ex. innebär återköp och inlösen av egna aktier till kurser som avviker från börskurs också att antalet aktier ändras utan att resurserna ändras i motsvarande grad. Det finns flera svenska exempel på senare tid både på återköpsprogram till en kurs som är högre än börskursen och på inlösenprogram till en kurs som är lägre än börskursen. Om inte historiska resultat per aktie justeras (via justering av historiska antal aktier) vid dessa typer av transaktioner, försämras jämförbarheten av resultat per aktie över tiden. Denna typ av justering tycks saknas i flera årsredovisningar.

Justeringar ska göras även för transaktioner som äger rum efter periodens slut, men före styrelsens godkännande av rapporten. I standarden nämns visserligen bara tre typer av transaktioner (punkt 64), men internationella tolkare av IFRS är inne på att alla transaktioner som täcks av IAS 33, punkt 26 (se ovan) avses. Om beslut om transaktioner av denna typ fattas på bolagsstämman och sedan genomförs snabbt, kan den här situationen vara särskilt aktuell i Q1-rapporterna.

Utspädning från aktier som ännu inte tjänats in

Om utspädning bara eftersöks bland optioner och konvertibler kan andra former av utspädning missas. Aktier som utges efter viss fortsatt anställningstid är ett exempel (IAS 33, punkt 48). Aktier som utges om villkor kopplade till vinstnivå, vinsttillväxt, börskurs, försäljningstiliväxt m.m. uppfylls (contingently issuable shares) är ytterligare exempel (IAS 33, punkt 52–57).

Exempelvis om anställda har köpt aktier i aktiesparprogram och därigenom skaffat sig en rätt att i framtiden få aktier om de fortfarande är anställda, ska utspädningen från de aktier som erhålls i framtiden beaktas i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om inga andra villkor än fortsatt anställning behöver uppfyllas för att få aktierna, ska utspädning beräknas utifrån samma kriterier som för optioner. Ett annat exempel är om chefer erhåller aktier om de uppfyller t.ex. vissa vinstvillkor. I dessa fall beräknas utspädning utifrån hur många aktier som skulle ges ut om balansdagen vore avtalets slutdag. Andra prestations- och marknadsvillkor som är kopplade till optioner hanteras på motsvarande sätt – utspädningen beror på prestations- och marknadsvillkorsläget per balansdagen. I detta sammanhang behöver man också komma ihåg att om program av detta slag kostnadsförs i enlighet med IFRS 2, ska utspädningsberäkningen ta hänsyn till värdet av de tjänster som återstår att erhålla i framtiden (se nästa avsnitt avseende IAS 33, Punkt 47A).

Särskilda beräkningar för IFRS 2-ersättningar

Utspädningen från optioner utgörs, som nämnts ovan, av de aktier som hypotetiskt inte hade kunnat köpas in med den likvid som erläggs av optionsinnehavarna vid lösen. I samband med att IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar gavs ut lade IASB till en punkt och ett exempel i IAS 33 (IAS 33, Punkt 47A och Illustrative Example 5A). Detta tillägg anger att vid utspädningsberäkningen med treasury stock method ska till lösenlikviden läggas värdet av de tjänster som företaget, enligt avtalet om aktierelaterade ersättningar, kommer att tillgodogöra sig i framtiden. Detta gör att utspädningen blir mindre än den hade blivit utan tillägget och att utspädningen ökar vartefter intjänandeperiodens slut närmar sig.

När tillägget till lösenlikviden ska beräknas, finns det ett par klurigheter att ta hänsyn till. En består i att IAS 33 utgår från i vilken utsträckning rättigheter faktiskt förverkats under perioden; vilket utgör en skillnad mot IFRS 2, som utgår från i vilken grad rättigheter förväntas förverkas fram till intjänandeperiodens slut. [2] Detta gör att IFRS 2-programmets beräknade totalkostnad som regel skiljer sig åt i IAS 33- respektive IFRS 2-världarna; särskilt under intjänandeperiodens tidigare delar.

En annan klurighet avseende tilläggsbeloppet har att göra med att det i IAS 33, punkt 47A beskrivs som ”verkliga värdet för varor eller tjänster som ska levereras till företaget i framtiden” medan det i Illustrative Example 5A står ”amount ...to be recognised över the remainder of the vesting period”. Det verkliga värdet av framtida tjänster respektive det belopp som i framtiden förväntas redovisas som kostnad i resultaträkningen är dock inte nödvändigtvis samma sak.

Jag har sett två internationella IFRS-tolkningar där man tar fasta på framtida kostnadsföring, varav en tolkning i ett exempel använder en totalkostnad med utgångspunkten i IAS 33 (enligt föregående stycke) som ställs mot den faktiska IFRS 2-kostnad som redan redovisats. Samtidigt innehåller den amerikanska standarden (FAS 128), efter följdändringar angivna i standarden för aktierelaterade ersättningar (FAS 123R), ett exempel där beräkningarna inte på samma sätt tar fasta på framtida kostnader i resultaträkningen, utan snarare på värdet av framtida tjänster i IAS 33/FAS 128-termer. Det finns en potentiell GAAP-skillnad i hur standarderna appliceras i det här avseendet; det återstår att se vart tolkningar bär oss framöver.

Optioner i kombination med inlösen-/aktieswapavtal

Ett annat område där hanteringen av utspädning inte är uppenbar berör utställda optionsprogram som kombineras med inlösen- och aktieswapavtal med t.ex. en bank. Ett exempel är att företaget till anställda ger ut optioner som ger en rättighet till aktier vid lösen. Företaget ingår samtidigt ett avtal med en bank som innebär att de anställda vid lösen vänder sig till banken, som tar emot lösenpriset och förser den anställde med aktierna. Företaget kompenserar banken för mellanskillnaden mellan börskursen och lösenkursen. Dessutom ingås ett aktieswapavtal som simulerar att företaget vid programmets start köper tillbaka en lämplig mängd aktier med pengar lånade från banken. Denna swap innebär att företaget löpande betalar ränta till banken, att banken betalar utdelningsbelopp till företaget och att företaget när man väljer att minska antalet swapaktier erhåller (betalar) den kursuppgång (kursnedgång) som skett.

Det finns sannolikt många möjliga varianter på upplägg av det här slaget. Frågan är om utspädning ska redovisas. Ett argument emot utspädning är att antalet utestående aktier aldrig kommer att ändras, eftersom det är banken som köper tillbaka aktier och förser den anställde med dessa och att företaget genom aktieswapavtalet ”skyddar sig” mot kursuppgång. Ett argument för utspädning är att IAS 33 (punkt 45–46) inte gör någon skillnad mellan hur företaget införskaffar aktierna för reglering av optionerna; det väsentliga är att de anställda har rätt att erhålla aktier (dvs. inte är strikt hänvisade till kontantreglering) och att lösenkursen är lägre än periodens genomsnittliga börskurs.

Utspädningshanteringen i årsredovisningarna för 2005 tycks variera i det här avseendet. Det återstår att se hur vanligt den här typen av upplägg blir i framtiden och vilken utspädningsväg olika parter kommer fram till är den ”rätta”.

Ovanstående genomgång visar några fallgropar som kan vara lätta att trilla ner i vid hantering av resultat per aktie enligt IAS 33. Det bör avslutningsvis noteras att de olika typerna av misstag har olika stor effekt på det redovisade resultatet per aktie. I vissa fall kan det röra sig om väsentliga effekter, medan det i andra fall handlar om effekter på öresnivå. Med tanke på måttets centrala roll i rapporteringen torde det ändå vara värt att ha alla delar av IAS 33 under god kontroll.

Hans Hällefors är konsult och verksam vid KPMG:s avdelning för kvalificerad redovisning.

  • [1]

    Ordet ”motsvarande” uttrycks inte i den svenska översättningen av punkt 26 och 27 (i likhet med texten i RR 18.15–16), vilket beroende på hur man läser kan leda till oavsedd tolkning; läs hellre den engelska originaltexten för dessa båda punkter.

  • [2]

    Att IAS 33 har en annan utgångspunkt än IFRS 2 att beräkna värdet av framtida tjänster framhålls inte uttryckligen i standarden. Det är en tolkning som tar fasta på hänvisningar i IAS 33 till i vilken utsträckning intjäningsvillkor är uppfyllda per balansdagen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%