Balans nr 2 2007

Noteringar: Bankerna vill ha reviderade årsredovisningar

Vad anser kreditgivarna om regeringens planer på att slopa revisionsplikten för små aktiebolag? Balans har frågat några personer inom bankvärlden hur slopandet av revisionsplikten i små aktiebolag kommer att påverka deras arbete.

– Revisionen och årsredovisningen är viktiga pusselbitar i vårt arbete att göra så bra och noggranna undersökningar som möjligt, förklarar Anders Ekedahl, chef för Swedbanks företagsmarknad. Han säger att när revisionsplikten avskaffas för mindre företag så måste bankerna givetvis anpassa sig till detta.

– Men visst kommer det att påverka våra möjligheter att göra så säkra bedöm ningar som möjligt. Antingen kommer vi att behöva göra [utvärderingen] på ett annat sätt eller kompensera med högre prisuttag eftersom risken blir större. Det finns också en risk att vi blir försiktigare med att låna ut.

Efterfrågad revision

Karin Markstedt, chef för kredit- och branschanalys hos Nordea i Stockholm, kan tänka sig att banken kommer att efterfråga reviderad årsredovisning av företag som ansöker om kredit, även om en sådan enligt lag inte behöver upprättas.

– Grunden för vårt beslut är alltid vad vi tror om framtiden. Kommer kunden att kunna betala räntor och amorteringar? Får vi inte tillräckligt med information så kan vi ju inte bifalla en ansökan, säger hon.

– Ett uttalande av en oberoende tredjeman [det vill säga revisorn] ser vi som en trygghet. Och kanske särskilt när det gäller mindre bolag. I en reviderad årsredovisning vet vi att allt finns som ska vara med, tillägger Erik Selander, som är ställföreträdande chef för specialengagemang hos Swedbank – det vill säga sköter ärenden med förhöjd risk.

– Vi använder den reviderade årsredovisningen som bas för våra framåtriktade antaganden. Vi tittar på hur företaget lyckats historiskt för att bedöma hur trovärdig en budget är. Och vi föredrar en reviderad årsredovisning – då vet vi ju att en revisor också står bakom uppgifterna, för klarar Karin Markstedt.

Vad tittar banken på?

Vad är det i en årsredovisning som banken i första hand tittar på?

– Vi läser den från första till sista rad. Vi försöker också läsa mellan raderna och gör egna bedömningar av exempelvis goodwill, menar Karin Markstedt och fortsätter:

– Att bara läsa resultat- och balansräkning utan noter är ointressant för oss. När vi analyserar behöver vi göra materialet jämförelsebart och kunna se vad som döljer sig bakom siffrorna, exempelvis hur olika poster bokförts.

Anders Ekedahl ser det som lovvärt att politikerna vill minska krångel och administration för småföretag. Han menar att när det gäller revisionsplikten – men även andra åtgärder – så är det en balansgång mellan nytta och kostnad.

– Det är frågan om vilka företag som räknas som mindre och ska undantas. Den gräns man satt i Finland känns inte alltför omvälvande(!), och skulle nog fungera även här, säger han.

Det finska förslaget innebär att om två av följande tre värden överskrids under två påföljande år ska företagen ha en kvalificerad revisor och revisionsplikt: totala tillgångar på 100 000 euro, omsättning på 200 000 euro och i medeltal tre anställda.

Vill inte ha det som i Danmark

Anders Ekedahl och Erik Selander är överens om att den danska vägen att avskaffa revisionsplikten för mindre företag inte är särskilt lyckad. Där låter man Skatteverket delvis ta över kontrollen av småföretagens finansiella redovisning.

– Jag tror att företagen vill ha stöd och kontroll av någon innan myndigheterna tittar på deras uppgifter. Visst kostar revisionen pengar men att tala med en revisor är lite av ett företags möjlighet att tala om verksamheten med en utomstående. Det är viktigt, särskilt för mindre företag, avslutar Anders Ekedahl.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%