Innehåll

Balans nr 2 2007

Skatt: Kasta inte ut babyn med badvattnet!

Jag har arbetat med 3:12-reglerna i 15 år och för första gången så tycker jag att de nu börjar bli riktigt bra. Vissa delar både kan och behöver självklart förbättras, men i det stora hela finns ingen anledning längre för företagare att högljutt klaga över reglerna. De är inte längre någon symbol för förtrycket av företagare, så som det har framställts. Tvärtom har reglerna blivit väldigt bra i vissa delar ...

Ungefär så inledde jag de informationer om skattenyheter inför 2007 som hölls under senhösten. Lite stack jag ut hakan. I någon mån var jag svartvit. Men i allt väsentligt menade jag det jag sa.

Reglernas innehåll och utfall för företagare beskrivs väl på annan plats i detta nummer av Balans av Bo Svensson och Mats Tjernberg (se sidan 36).

Med de förändringar som infördes 2006 kan ägare till lite större fåmansföretag ofta dela ut betydande belopp till 20 procents skatt på utdelningen, dvs. en sammantagen skatt, inklusive bolagsskatt, på 43 procent. Säljs företaget och vinsten ryms inom sparat gränsbelopp, vilket inte sällan blir fallet, kommer vinster av goodwillnatur att beskattas med endast 20 procent.

I 2007 års förbättringar har regeringen tagit till sig kritiken mot de senaste ändringarna, att ägarna till de minsta företagen missgynnades. Möjligheten för dessa att ta ut kapitalbeskattad utdelning förbättras därför i år. En ägare med en eller ett par anställda i företaget, inklusive ägaren själv, kan lyfta en utdelning på ett eller ett par hundratusen kronor som beskattas till 20 procent. Det ger en marginalskatt på 43 procent på vad som ofta i grunden är arbetsinkomster.

Många av de ägare som drabbas av tjänstebeskattning på en del av vinsten, liksom full kapitalskatt 30 procent på utdelningen, kan i dagsläget välja att internt sälja företaget till ett annat av dem själva ägt aktiebolag, vilket i sin tur säljer företaget externt. Den skattefria vinsten beskattas sedan, under vissa förutsättningar, med 25 procent efter fem år om ägaren varit passiv under tiden, så kallade trädabolag.

Sätts nivåerna in i ett svenskt sammanhang, Sverige är idag de facto ett högskattesamhälle med höga välfärdsambitioner, så är utfallen inte så dåliga.

Samtidigt har regeringen tillsammans med 2007 års ändringar aviserat att en allmän översyn av reglerna ska ske. Det är bra. Det finns alltjämt justeringar i regelverket som behöver göras.

Två fall är uppenbara. Det ena är ägare till konsultföretag med ett spritt ägande och många anställda. Där tvingas varje ägare till företaget ta ut en lön som ofta överstiger den möjliga för att lönesummereglerna ska gälla. I praktiken missar dessa därmed möjligheten att ta ut kapitalbeskattad utdelning. Om därtill ägandet är ojämnt fördelat så klarar ofta större ägare det egna lönekravet, medan mindre ägare missar det. Följden blir lätt interna slitningar.

En annan kategori som, märkligt nog, missgynnas är yngre företagare i fertil ålder och då särskilt de som har barn och vill vara föräldralediga eller arbeta deltid. I de situationerna klarar dessa ofta inte kravet på eget löneuttag och kan därmed inte nyttja de förmånliga utdelningsreglerna. Detta slår lätt igenom även vid en försäljning med högre skatt som följd. Rimligen borde någon form av proportionering av löneuttagskravet införas i dessa fall.

Den under 2006 närmast stötande beskattningen, 57 procent av reavinster upp till 4,4 miljoner kronor efter avräkning av eventuellt sparat gränsbelopp, föreslås i budgetpropositionen i viss mån neutraliseras genom återgången till tidigare hälftendelning av vinst upp till 9 miljoner kronor mellan tjänst och kapital som ger 42 procent skatt. Vad den aviserade spärregeln för interna aktieöverlåtelser kommer att medföra vet vi ännu inte.

Utöver detta finns detaljer i reglerna som ger ologiska och oförutsägbara utfall i olika situationer som behöver ses över. Det kan gälla kravet på eget löneuttag som ägts under del av år, när en aktie omfattas av reglerna, närståendekretsens utformning, m.m.

Reglernas komplexitet då?

Jaa, så är det. Reglerna är minst sagt komplexa. Det visar inte minst den probleminventering som vi på Öhrlings PricewaterhouseCoopers nyligen gjorde. Många frågor är därtill av beviskaraktär och lämpar sig därför inte för förhandsbesked. Tyvärr är nog komplexiteten inte så mycket att göra åt. Till tandläkaren brukar jag säga, jag klarar inte att laga mina tänder själv. Det är många krav som idag ställs på regler av detta slag och som ska uppfyllas.

Vid valet mellan regler som ger ett bra ekonomiskt utfall kontra komplexitet är min erfarenhet att företagare ofta väljer ett gott ekonomiskt utfall.

Vad kan vi förvänta oss av en översyn?

I första hand att reglerna i allt väsentligt justeras främst på detaljnivå. Inte mer. Den som argumenterar för detta, eller större principiella förändringar, riskerar att kasta ut babyn med badvattnet.

Hans Peter Larsson är skattejurist hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han var tidigare expert i 3:12-utredningen och är medlem i FAR SRS skattesektion. Olika medlemmar i skattesektionen skriver i varje nummer av Balans under denna vinjett.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%