Balans nr 3 2007

Få hållbarhetsredovisningar i Sverige är bestyrkta

EU-länder redovisade lägesrapporter på ESRA-möte i London

”Från dekoration till konkurrensfördel så sammanfattar Lars-Olle Larsson hållbarhetsredovisningens utveckling. I februari deltog han som representant för FAR SRS i den nybildade organisationen European Sustainability Reporting Associations (ESRA) första ledningsgruppsmöte i London. Där presenterade 13 europeiska länder lägesrapporter om företagens hållbarhetsredovisning. Lars-Olle Larsson konstaterar att svenska företag inte står sig särskilt väl i konkurrensen.

Under det senaste decenniet har den extra-finansiella redovisningen i Sverige utvecklats från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och det har blivit allt vanligare att företag har en sådan redovisning. Fortfarande är det dock endast en handfull svenska företag som har en bestyrkt och därmed kvalitetssäkrad separat hållbarhetsredovisning.

– Endast åtta procent av de svenska håll barhetsredovisningarna är bestyrkta. Det är anmärkningsvärt få, säger Lars-Olle Lars son, specialistrevisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Detta kan jämföras med andra europeiska länder. Lars-Olle Larsson lyfter fram Storbritannien som ett gott exempel.

– Storbritannien har tagit ledningen i det totala antalet redovisningar, men så är för stås deras ekonomi också väldigt stor. Av 275 hållbarhetsredovisningar utgivna i UK under 2006 var andelen bestyrkta redovisningar 36 procent, säger han.

Andra exempel på länder som ligger bättre till än Sverige är Spanien och Frankrike där andelen hållbarhetsredovisningar som är bestyrkta är 38 respektive 37 procent. Även Nederländerna har en större andel hållbarhetsredovisningar som är bestyrkta, 32 procent. I Schweiz publicerades 2006 ungefär lika många hållbarhetsredovisningar som i Sverige, ett femtiotal. 27 procent av de schweiziska bolagens redovisningar var oberoende bestyrkta.

– Kanske förvånar det en och annan att 41 procent av de drygt 80 hållbarhetsredovisningar som publicerades i Italien under 2006 var oberoende bestyrkta, säger Lars-Olle Larsson.

Statistiken finns att hämta på <www.corporateregister.com> som är den största webbsidan för information om separat redovisning. Här finns över 25 000 miljö-, CSR- och hållbarhetsredovisningar från hela världen. Den svenska rapporten till ESRA finns på <www.farsrs.se> under ”aktuellt”.

De svenska företag som har bestyrkta hållbarhetsredovisningar är i huvudsak företag med historiskt sett hög miljöpåverkan, exempelvis inom verkstadsindustrin, skogsindustrin och transportsektorn.

Sverige var det första landet i världen som (2004) införde en nationell specifik standard för bestyrkande av frivillig hållbarhetsredovisning. Denna FAR-standard uppdaterades i fjol av FAR SRS i enlighet med International Federation of Accountants (IFAC) och International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) Framework for Assurance Engagements och International Standard on Assurance Engagements 3000 (ISAE 3000), som är en generell standard för bestyrkande av annan information än den historiska finansiella.

Vad beror det då på att svenska företag ligger sämre till än flera europeiska konkurrenter vad gäller hållbarhetsredovisning?

En förklaring kan vara den rådande uppfattningen att svenska företag ligger i framkanten när det gäller faktisk miljöhänsyn och arbetsmiljöarbete och att det därför inte har upplevts som så viktigt att redovisa detta.

– Vi har i Sverige inte heller haft samma hårda tryck från miljö- och människorättsrörelserna som i exempelvis Storbritannien. Och samförståndsmodellen med fackföreningsrörelsen som utvecklats under många år har heller inte krävt denna redovisning. Frågan om redovisning av dessa extra-finansiella ansvarsfrågor har inte förrän nu legat på styrelsernas bord i så många svenska börsbolag, menar Lars-Olle Larsson.

Han konstaterar vidare att ju mer miljöpåverkan ett företag har, desto större har rapporteringsbenägenheten varit.

Efterfrågan ökar

Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan på bestyrkta hållbarhetsredovisningar ökar. Ett av skälen är att hållbarhetsredovisning idag omfattar så många fler ansvarsområden än det yttre miljöansvaret samt att investerarnas intresse för bolagens hantering av frågorna växer. Exempelvis vill Sveriges Finansanalytikers förening se hållbarhetsupplysning rapporterad i årsredovisningen.

– Å ena sidan är det frivilligt för företagen med bestyrkta hållbarhetsredovisningar, å andra sidan ligger de finansiella aktörerna på och frågar efter upplysningar och vill ha bestyrkta hållbarhetsredovisningar.

Pensionsfonder och andra kapitalförvaltare etablerar nu miljömässiga och etiska kriterier i sin förvaltning och därför är de också beroende av relevant och korrekt information från företagen. Det handlar inte längre endast om hur företagen med verksamhet och produkter belastar miljön, utan också om hur affärsetik, klimathotet, arbetsmiljökrav och hantering av mänskliga rättigheter, exempelvis i leverantörsledet, påverkar företagens framtida utveckling.

År 2005 infördes dessutom utökade upplysningskrav på hållbarhetsinformation i årsredovisningslagen (ÅRL) i och med införandet av EU:s moderniseringsdirektiv som kräver upplysning om väsentliga icke-finansiella risker. I och med detta kommer vi, enligt Lars-Olle Larsson, att se mer hållbarhetsinformation i förvaltningsberättelsen som ju är föremål för den lagstadgade revisionen.

– Dessutom kommer sannolikt trycket från den finansiella marknaden att leda till ett ökat antal separata hållbarhetsredovisningar också bland svenska noterade bolag. Efterfrågan på en oberoende granskning av dessa blir naturlig när redovisningen är ämnad att möta kraven om kvalitetssäkrad rapportering från investerare och analytiker.

Internationell standard viktig

Lars-Olle Larsson framhåller att det är viktigt med en specifik internationell standard för både redovisning och bestyrkande av separat hållbarhetsredovisning som gör det möjligt för investerarna att jämföra informationen från företag i olika länder.

– I den internationella konkurrensen verkar även investerarna globalt, säger han.

Den europeiska revisorsorganisationen FEE driver på IAASB i syfte att påskynda framtagningen av en specifik standard för granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning. Som tidigare nämnts finns sedan några år en internationell standard – ISAE 3000 – som utgivits av IAASB och som tillämpas vid granskningsuppdrag. Den har dock inte tagits fram specifikt för granskning av hållbarhetsredovisning, och gör den därför inte optimal, säger Lars-Olle Larsson.

Men vilka är egentligen incitamenten för företagen att satsa på hållbarhetsredovisning?

Enligt Lars-Olle Larsson är det ställt utom allt tvivel att företagandets etik och hållbarhetssarbete är värdepåverkande. Han hänvisar till Lars G. Hassel, professor vid Umeå Universitet, vars forskning kring dessa frågors värdepåverkan vunnit internationell uppmärksamhet (se artikel nedan).

– Jag brottades länge med att finna argumenten som övertygar en börsbolagsstyrelse. Och nu har de första forskningsresultaten som bestyrker sambandet mellan börsvärdesutveckling och miljöprestanda kommit, säger Lars-Olle Larsson och menar att detta bör övertyga i styrelserummen.

– Att ta höjd för varumärkesrisker i frågor som drivs av ideella organisationer och civilsamhället är inte lika självklart som att lyssna till sina ägares krav, fortsätter han.

Lars-Olle Larsson anser att allt för få bolagsledningar och styrelser har tagit till sig att frågor om bolagsstyrning, miljö- och socialt ansvar har bäring på företagets riskexponering och konkurrenssituation. Samtidigt tycker han sig se ett ökande intresse i takt med att klimateffekterna av koldioxidutsläppen nu accepterats som ett hot i hart när alla läger.

Enligt Lars-Olle Larsson har revisionsbyråerna här en viktig roll att spela. – Det handlar om att bidra till en utökad transparens för en hållbar affärsutveckling. Vi har möjlighet att påverka våra klienter och få dem att förstå den här frågans strategiska betydelse. Se Toyota som ett intressant exempel på att ligga rätt i tiden med hybridteknologin och hur dessa investeringar givit marknadsfördelar och skapat värdepåverkan! Är det någon som inte uppfattar att Toyota i förlängningen också bidrar till en hållbar utveckling? Jag behöver väl knappast påpeka att just Toyota Europe har en oberoende granskad och bestyrkt hållbarhetsredovisning.

Stort intresse – trots allt

Trots att det kan tyckas att arbetet går långsamt är intresset stort för hållbarhetsredovisning. Nästan alla globala företag har idag någon form av hållbarhetsredovisning eller CSR-redovisning. Av de 100 största företagen i Europa lämnar 90 en hållbarhetsredovisning. 62 av dessa publicerar också en extern oberoende bestyrkanderapport i hållbarhetsredovisningen. Och andelen ökar, såväl i Sverige som globalt.

Lars-Olle Larsson berättar att ÖPWC fått i uppdrag av regeringen att genomlysa de statliga bolagens hållbarhetsredovisningar. Uppdraget ska endast redovisas internt, men det ligger nära till hands att anta att syftet är att vässa ägardirektivet när det gäller hållbarhetsredovisningen.

I oktober 2006 lanserades tredje generationens riktlinjer <www.globalreporting.org/ReportingFramework/G3 Online/>, för hållbarhetsredovisning av Global Reporting Initiative (GRI). Över 1000 globala företag använder sig av GRI:s riktlinjer i sin hållbarhetsredovisning. Endast 27 procent av de svenska bolagens hållbarhetsredovisningar 2006 refererade till GRI, klart färre jämfört med exempelvis Finland där hälften av redovisningarna refererar till GRI:s riktlinjer. I Spanien refererade drygt 80 av 100 redovisande företag till GRI i 2006 års hållbarhetsredovisningar, berättar Lars-Olle Larsson som menar att det med all önskvärd tydlighet nu framgår att det är GRI :s riktlinjer som vinner förtroende som best practice internationellt.

I april förra året presenterade FN Principles for Responsible Investment och sedan dess har de största kapitalförvaltande pensionsfonderna skrivit under principerna och ställer därmed krav på sina portföljinnehav att redovisa arbetet med bolagsstyrning, miljö och socialt ansvar.

– Bland svenska kapitalförvaltare har 1:a, 2:a och 3:e AP-fonden och Folksam skrivit under principerna liksom också Carlson Investment Management, GES Investment Services och Ethix, för att nämna några svenska analysföretag, säger Lars-Olle Larsson.

Han menar att den finansiella sektorns krav på hållbarhetsinformation, exemplifierat genom rating- och analysföretag såsom Dow Jones Sustainability Group Index, FTSE4Good, Innovest och Ethibel, nu genererar ett väsentligt ökat intresse för att transparent redovisa den extra-finansiella informationen.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%