Balans nr 3 2007

Ett samtal: ”Bra att plikten avskaffas”

... revisionskostnaderna är betungande för ett litet företag

Det är inte avgörande hur många procent av småföretagen som efterfrågar revision när plikten avskaffas. Viktigt är dock att ”beslutet om fortsatt revision och värdet av denna blir en fråga för företagsledningen och inte för lagstiftaren” anser Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv. Han förklarar att revisionsplikten ger en konkurrensnackdel för svenska småföretag och välkomnar därför regeringens förslag att slopa plikten. Urban Bäckström menar att revisorns båda roller – kontroll och rådgivning – är viktiga. ”Vilken som är viktigast varierar nog från företag till företag” säger han.

Svenskt Näringsliv anser att revisionsplikten bör avskaffas för mindre företag. Vad hoppas du av denna reform?

Urban Bäckström:

Vi tycker att det brittiska exemplet är bra. Där är i dag 900 000 bolag undantagna från lagstadgad revision. Det är snart bara Sverige som har kvar samma revisionskrav på stora och små företag. Det ger de svenska småföretagen en konkurrensnackdel, särskilt som revisionskostnaderna är betungande för ett litet företag. Sen är det viktigt att skilja på orden ”revision” och ”plikt”. De mindre företag som alltjämt vill ha revision kommer att efterfråga det, men vi hoppas att det inte fortsätter att vara ett måste, dvs. en ”plikt”.

Hur stor andel av företagen kan det röra sig om?

Erfarenheterna från England som stegvis tagit bort revisionsplikten för alla små bolag (enligt EU-mått) är att cirka 30–40 % av företagen fortsätter med revision på vanligt sätt. En egen Demoskopundersökning som Svenskt Näringsliv gjorde våren 2005 gav vid handen att 49 % av de tillfrågade företagen räknade med att fortsätta med frivillig revision. Avgränsat till mikroföretag upp till 3 mkr i omsättning blev motsvarande siffra 42 %.

Det avgörande är inte procenttalen i sig själva utan det faktum att beslutet att fortsätta med revision och värdet av denna blir en fråga för företagsledningen och inte lagstiftaren.

Revisorn ser sig som en del av det maskineri som får näringslivet och företag att fungera. Är detta även den uppfattning som företagen/näringslivet har?

Ja, på det stora hela. Men vi har, som jag nyss sa, uppfattningar kring revisionsverksamheten i de mindre företagen.

Revisorn har två roller: kontroll och rådgivande. Vilken av dessa roller anser du vara viktigast för näringslivet?

Båda rollerna är viktiga. Vilken som är viktigast varierar nog från företag till företag.

Den globala trenden inom reglering av företags verksamhet är att skilja på regelverk för små och stora företag. Är detta önskvärt?

Rent principiellt är vi emot skilda regelverk för stora och små företag – det skapar tröskeleffekter och kan leda till osunda anpassningar till regelverkets konstruktion. Men det kan i enskilda frågor finnas goda motiv för skillnader.

Exempel på regelverk?

Det är uppenbart att internationella standarder både när det gäller redovisning och revision är uppbyggda utifrån de riktigt stora företagens villkor. På redovisningssidan finns en naturlig beränsning för detta genom IFRS-gränsdragningen mellan noterade, icke noterade bolag. På revisionssidan finns all anledning att gå vidare i ett förenklingsarbete utifrån befintliga standarder med ökad inriktning på de små företagens förhållanden och förutsättningar.

Fungerar Svensk kod för bolagsstyrning på ett tillfredställande sätt?

Det tycker jag att man kan säga. De allra flesta följer koden. I de fall som avvikelser förekommer har dessa motiverats. Och det är så det är tänkt att fungera. Efter några år kan det kanske vara dags för en utvärdering. Det är viktigt att kodarbetet i företagen inte är onödigt betungande och byråkratiskt.

Svenskt Näringsliv menar att regeringen inte gör tillräckligt för att stimulera företagande och skapa nya jobb. Vad är det som fattas i regeringens politik?

Den nya regeringen har gjort flera bra saker. Inte minst har den dragit tillbaka några av den tidigare regeringens konstiga och destruktiva förslag kring säsongsanställningar och rätt till heltid.

Att medfinansieringen i sjukförsäkringen nu försvinner betyder att viktiga riskmoment för särskilt de mindre företagen försvunnit. Men jag menar att vi bör gå längre. En rejäl skattereform är nödvändig. Görs den rätt kan 3:12-problematiken försvinna.

Vår nuvarande arbetsrätt är omodern. Förutom att den hindrar flexibilitet och att den krånglar till det för särskilt mindre företag, så ger den bara en illusorisk trygghet för medarbetare. Det ger en bättre trygghet att det finns många anställningsvilliga företag. Det finns goda exempel att inspireras av. Till exempel visar undersökningar att ungdomar i Danmark – där man saknar LAS (lagen om anställningsskydd) – känner sig betydligt tryggare i sina jobb än vad svenska ungdomar gör.

Svenskt Näringsliv är besviket på EU:s tjänstedirektiv. Vad hade enligt din mening konkret behövts för att direktivet skulle tillgodose fler små och medelstora företags ambitioner?

Även om det finns några positiva inslag i direktivet, så menar jag att kommissionens ursprungliga förslag skulle ha gett en mycket bättre marknad för tjänster. Det hade inte minst svenska tjänsteföretag tjänat på. Det urvattnade direktiv som röstades igenom leder till att många hinder för tjänstehandel kvarstår. Det finns på många håll en rädsla för konkurrens. Men konsekvens och sunt förnuft borde leda till att tjänster utsätts för den konkurrens som vi har fått på varuområdet.

LO och andra fackförbund har reagerat negativt på regeringsskiftet och regeringens arbetsmarknadspolitik. År detta något som oroar Svenskt Näringsliv?

Nej, det är väl ganska naturligt. Vad som då är mera oroande är att regeringen i vissa sammanhang inte vågat ifrågasätta fackets inställning.

Du har sagt att svenskar oroar sig för globaliseringen och därmed missar tåget ... Vad gör Svenskt Näringsliv?

Vi gör en hel del. Den som går in på vår hemsida kommer att se att vi har mycket material och många aktiviteter som ska få många fler att upptäcka globaliseringens möjligheter. Jag hoppas nu också att regeringens globaliseringsråd ska bli en pådrivande faktor.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni menar att det inte blir könskvotering till företagens styrelser men förklarar samtidigt att ”hotet om kvotering haft effekt”. Anser Svenskt Näringsliv att fler kvinnor borde ingå i företagens styrelser?

Det tycker jag förstås. Men inte baserat på kvotering utan på duglighet. Vi ser idag många fler kvinnor som mellanchefer och toppchefer. Det finns en naturlig fördröjningseffekt innan detta förhållande också påverkar styrelsers sammansättning.

Frågorna ställdes av Elisabeth Precht

Urban Bäckström

Urban Bäckström tog ekonomexamen vid Stockholms universitet 1979. Han har ett förflutet som chefekonom i Moderata samlingspartiet, chefekonom i Aktiespararna och har även drivit familjeföretaget Hotel Mollberg i Helsingborg.

Mellan åren 1991 och 1993 var han statssekreterare i Finansdepartementet och mellan 1994 och 2002 Riksbankschef. Han tillträdde som vd för Svenskt Näringsliv den 1 juni 2005 och kom då närmast från Skandia Liv, där han hade varit verkställande direktör.

Egna böcker:

Han har skrivit flera böcker om bl.a. aktie- och pensionssparande samt behovet av reformer i det svenska samhället.

Familj:

Är gift och har två barn.

Svenskt Näringsliv

har 54 316 medlemsföretag; 98,5 procent av dessa har under 250 anställda. Företagen är organiserade i 51 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.

Organisationen ”arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten.” Man har huvudkontor i Stockholm, 21 lokalkontor samt ett i Bryssel.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%