Balans nr 4 2007

Utsläppsrätter – så funkar det!

EU:s främsta verktyg för att minska utsläppen av koldioxid

Taket för utsläpp av koldioxid inom EU:s handel med utsläppsrätter påverkar vilka utsläppsminskningar som systemet resulterar i. För att uppnå målet om minskade utsläpp har kommissionen kommit med restriktivare riktlinjer för tilldelning av utsläppsrätter under perioden 2008–2012, skriver Åse Bäckström.

I Kyotoprotokollet under FN:s klimatkonvention slås fast att alla industrialiserade länder ska minska sina utsläpp av växthusgaser med fem procent fram till 2012 jämfört med 1990 års nivå. EU har gått något längre och åtagit sig att minska de totala koldioxidutsläppen med åtta procent. För att uppnå detta finns olika förslag och färdiga direktiv, varav ett handlar om att alla EU-länder ska öka andelen energi från förnyelsebara källor till tolv procent år 2010 och till tjugo procent år 2020.

EU:s huvudsakliga verktyg för att minska utsläppen av koldioxid är systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Det innebär att ett tak fastställs för hur stora de totala utsläppen av koldioxid får vara under en viss period för de företag och anläggningar som omfattas av systemet. En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Målet är att skapa en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter med minsta möjliga påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning samtidigt som koldioxidutsläppen minskar. Handeln regleras genom ett särskilt handelsdirektiv och omfattar alla medlemsländerna.

Under 2005 inledde EU handeln med utsläppsrätter. Under den första handelsperioden, till och med 2007, omfattar systemet cirka 11500 fasta anläggningar inom industri och energiproduktion, varav cirka 700 i Sverige. Det innebär att handeln med utsläppsrätter för närvarande omfattar cirka 40 procent av EU-ländernas totala utsläpp av koldioxid.

Systemet innebär att alla medlemsländer inför varje handelsperiod anger hur många utsläppsrätter som ska fördelas till respektive företag och anläggning. Det sker genom en nationell fördelningsplan som ska godkännas av EU-kommissionen. Den svenska fördelningsplanen för den kommande handelsperioden, 2008–2012, är ännu inte godkänd.

Tanken med systemet är att åtgärder ska kunna genomföras i det land och i de företag där det kostar minst att minska utsläppen. Företag med höga kostnader för att minska utsläppen kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre kostnader. Företag som släpper ut mindre koldioxid än det antal utsläppsrätter som de förfogar över kan spara utsläppsrätterna under handelsperioden eller sälja överskottet till andra företag.

Taket för de totala utsläppen av koldioxid påverkar vilka utsläppsminskningar systemet kommer att resultera i. Det totala antalet utsläppsrätter som delas ut i handelssystemet påverkar även priset på utsläppsrätterna. EU-kommissionen har lagt fram riktlinjer för en mer restriktiv tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2008–2012 jämfört med innevarande period. Sänkningen bedöms behövas för att EU ska kunna fullfölja åtagandet om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet.

Åse Bäckström, senior manager KPMG och ordförande i FAR SRS referensgrupp för hållbar utveckling

Fakta om utsläppsrätter

I slutet av 2006 offentliggjorde EU-kommissionen ett förslag rörande flygets inträde i handelssystemet. Målet är att flyget ska införlivas senast 2011.

Svenska företag har fått samtliga sina utsläppsrätter kostnadsfritt av staten.

Svenska anläggningar som omfattas av handeln tilldelas efter ansökan ett antal utsläppsrätter som sedan kan säljas eller vid behov köpas från företag eller anläggningar med överskott. Handeln kan ske bilateralt, via börser eller via särskilda mäklare.

Handel med utsläppsrätter kan göras vid fem börser i Europa, bland annat Nord Pool.

Våren 2006 var kostnaden för en utsläppsrätt cirka 30 euro. I februari 2007 hade priset för att släppa ut ett ton koldioxid sjunkit till cirka 1,20 euro.

Den 31 mars varje år ska företag och anläggningar som omfattas av systemet rapportera sina utsläpp för det föregående året. Rapporterna ska verifieras av en oberoende, ackrediterad kontrollör. Den 30 april ska företag och anläggningar visa upp ett innehav av utsläppsrätter som motsvarar de aktuella anläggningarnas utsläpp.

I redovisningen klassificeras utsläppsrätter i allmänhet som immateriella tillgångar.

Vem som helst kan delta i handeln med utsläppsrätter. Utsläppsrätter kan till exempel köpas via Naturskyddsföreningens hemsida.

Den kritik som riktats mot systemet har främst varit inriktad mot att priset per utsläppsrätt varit för lågt eller att företag kunnat tjäna pengar på att sälja utsläppsrätter. Orsaken är att taket för de totala utsläppen av koldioxid under den första handelsperioden varit för högt, det vill säga utbudet av utsläppsrätter har varit större än efterfrågan.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%