Balans nr 4 2007

Ett samtal: Fler företagsformer utreds

Justitieministern: ”Enklare företagsform får kanske fler att starta eget”

Justitieminister Beatrice Ask ser revisorn mer som rådgivare än kontrollant. Hennes erfarenhet är att revisorer bidrar till förbättringsarbete i företagen. Kanske särskilt i de mindre företagen. Hon förklarar vidare att de utredningar som nu ser över bl.a. hur revisionsplikten kan avskaffas för småföretag ”inte bara tittar på hur plikten rätt och slätt kan avkaffas utan även på olika företagsformer – med och utan revisionsplikt”. Hon menar att det kanske behövs en enkel företagsform för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt i näringslivet, så att fler startar eget.

Vilken är din bild av revisorer?

Justitieminister Beatrice Ask säger att hon är färgad av sin uppväxt – i Sveg i Härjedalen – med egenföretagare inpå knuten. Då lärde hon sig att se på revisorn mer som medhjälpare än som kontrollant.

– Jag har också suttit i några bolagsstyrelser och då haft kontakt med revisorer. Där var utgångspunkten alltid att revisorn bidrar till förbättringsarbetet. Och så ser revisorn till att det blir rätt [i räkenskaperna].

Inte för kontroll

Beatrice Ask förklarar att även om hon är justitieminister så är hon ”rent allmänt inte så mycket för kontroll”.

– Vi ska inte kontrollera företagen på bredden och på tvären. Revision är en stödfunktion för att inga fel ska uppstå. Jag känner inga företagare som vill ha oordning i räkenskaperna eller som inte vill göra rätt för sig.

– Men vårt samhälle är genomreglerat och företagarna behöver ofta proffshjälp från exempelvis revisorer. Särskilt de mindre företagen. De större har ju interna controllers och annan egen personal.

Med detta synsätt i botten är Beatrice Ask inte orolig för att avskaffa revisionsplikten i mindre företag. Något som regeringen utlovat och som en utredning just funderar över hur det bäst kan ske. Utredningen ska presentera ett delbetänkande om avskaffande av revisionsplikten senast 31 mars 2008.

Vad hoppas du av en sådan reform?

– Det är en efterfrågad reform bland mindre företag eftersom revisionen kan ses som betungande. En del ser till kostnaderna och andra anser kanske att de inte behöver allt som ingår i en revision. Och varför ska vi tvinga dem till något de inte anser sig behöva?

Hon förklarar att regeringen inte bara tittar på hur plikten rätt och slätt kan avskaffas utan även på olika företagsformer – med och utan revisionsplikt.

– Vi behöver kanske en enkel företags form för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt i näringslivet. Det är i dag alltför få som startar företag.

Beatrice Ask talar om de allra minsta företagen, de som är på ”groddstadiet”.

Vad tror du händer när revisionsplikten avskaffas?

– Det vet jag inte, men det ska utreda ren svara på. Personligen tror jag inte att det händer så mycket på kort sikt. Många av de mindre företagen som haft revision säger nog att ”revisorn är bra” och fortsätter anlita honom eller henne.

I ett längre perspektiv tror justitieministern att servicen från revisionsbyråerna kommer att variera mer än idag. Hon menar att revisorerna besitter en kompetens som bör användas inom näringslivet.

– Det kan kanske bli vissa tröskeleffekter när ett företag växer från att vara litet till att bli ett stort där det krävs revision.

Man känner ju inte till regelsystemet från tidigare. Men det problemet kan man göra något åt, säger Beatrice Ask som inte tror att fusket kommer att öka nämnvärt när revisionsplikten avskaffas. Hon förklarar att enligt Ekobrottsmyndigheten så förekommer oegentligheter mest i större företag.

– Ekobrottsmyndigheten menar att det finns områden där det är lätt att göra fel för småföretagare som egentligen vill göra rätt för sig. De blir dock klassade som kriminella. Då är det kanske bättre att ändra reglerna.

Flera utredningar

Justitieministern litar på att politiker kan skapa rätt förutsättningar för en positiv utveckling. Vad gäller företagsklimatet så sker detta bland annat med hjälp av utredningar som på ett eller annat sätt påverkar företagarens vardag. En sittande utredning ser över implementeringen av EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv samt revisionsplikten. En annan utredning ska tillsättas för att utreda förenkling av redovisning. En tredje utredning är tänkt att föreslå hur man förenklar för företagen.

Varför samlas inte dessa frågor under ett tak?

Svaret kommer snabbt: ”Det skulle ta flera år och vara allt för komplicerat.”

– Sedan är det regeringens uppgift att se helheten och att arbeta ihop de olika förslagen. Men vi kan inte lösa alla världsproblemen samtidigt, tillägger hon och skrattar.

Den globala trenden inom reglering av företags verksamhet är att skilja på regelverk för små och stora företag. Kan du tänka dig en anpassning av oberoendereglerna för revisorer som gör det lättare för en revisor att även ge råd i ett mindre företag?

– Det finns redan ett ganska stort utrymme för revisorn att ge råd om skatter och annat. Jag tror också att det finns skäl att ställa särskilt höga krav på oberoende vid revision av stora företag. Hur mycket hjälp som revisorn kan lämna när det gäller redovisningen är något som utredaren fått i uppdrag att titta på.

Justitieministern säger att Sverige inte har något att invända mot skilda regelverk. Och visst, säger hon, är det stora skillnader mellan stora och små företag. Och visst är det vettigt att vi får ett EU-regelverk eftersom företagande ofta är gränsöverskridande. När Sverige anammar dessa regelverk så innebär det att man underlättar för svenska företag.

Mer krångel med EU?

Men innebär inte EU-regler bara ännu mer krångel?

– Det kan vara krångligt för 27 medlemsstater att hitta gemensamma ståndpunkter. Det kan vara bökigt att reda ut vissa frågor. Men på de ministermöten jag deltagit har diskussionerna varit både spännande och spänstiga. Det är bra att se på en fråga ur ett helt annat perspektiv.

EU-medlemmarna löser definitivt många praktiska problem på juridikens område, menar Beatrice Ask. Det rör allt från kortare utlämningstider till annat land, till hur och var skilsmässokonflikter ska hanteras.

– Arbetet inom EU går framåt. Men den som trodde att det skulle gå friktionsfritt var ganska naiv!

Hur ser du på självreglering kontra lagstiftning?

Vi måste ha lagar för att det ska bli ordning, transparens och rättvisa i samhället. Men självreglering är bäst – där den fungerar. Det gör den exempelvis vad gäller upphovsrätten där vi bara har basregler. Lite av det här resonemanget stämmer in på slopandet av revisionsplikten.

Regeringen hoppas att under våren presentera resultatet av en genomgång i alla departement hur man kan förenkla regelsystemet för företagen.

Vi har tuffa ambitioner, säger Beatrice Ask som inte vågar peka ut några konkreta förenklingar:

Fyra partier ska hålla med om vad jag säger, förklarar hon och ler.

Elisabeth Precht

Beatrice Ask

Beatrice Ask är född i Sveg i Härjedalen och har läst ekonomi på Uppsala universitet. Hon har varit aktiv inom moderaterna allt sedan 1980-talet 1991–94 var hon skolminister. Beatrice Ask har suttit i riksdagen och bland annat varit ledamot i Rikspolisstyrelsen.

Familj: Två söner, 25 respektive 14 år gamla.

Senaste lästa bok: ”Röd åklagare* av Xiao Rudcrantz.

Dina för- och nackdelar: Jag är energisk, det är ett plus. Men samtidigt tidsoptimist – ett minus.

När och varför började du intressera dig för politik i allmänhet och juridikens området synnerhet?

Uppvuxen i ett litet familjeföretag var det ganska självklart att tro på den fria företagsamheten. Lag och rätt är grunden i ett civiliserat samhälle och det är där politiken börjar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%