Innehåll

Balans nr 5 2007

Noteringar: Gör revisorn någon nytta?

Gör revisorn någon nytta? Det var rubriken när Skaraborgs-Älvsborgs lokalförening (FAR SRS) i mitten av april bjöd in till debatt om revisorns roll när revisionsplikten avskaffas.

I debatten deltog Dan Brännström, FAR SRS, Kennerth Thulin, Föreningssparbanken Sjuhärad, Niklas Standar, Handelsbanken, Lars Svensson, Gärde advokatbyrå, Jane Bäckman, Skatteverket, Per-Inge Pehrson, Skatteverket, Annika Fritsch, Företagarna, Kenneth Krantz, Svenskt Näringsliv samt Christer Hasslebäck, företagare.

Paneldeltagarna var överens om att revisorn gör nytta – för en rad olika aktörer, exempelvis banker, företagarna själva och andra intressenter. Däremot rådde det delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att avskaffa revisionsplikten. Flertalet menade dock att en stor del av företagen kommer att efterfråga revision i framtiden, trots att de inte omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Kenneth Krantz påpekade att de flesta andra länder har undantag från revisionsplikten. Han upplyste om att 40 procent av de företag som inte omfattas av revisionsplikten i England väljer att låta sig revideras. Han hänvisade också till en undersökning bland svenska företag som visar att runt 60 procent av dem skulle välja revision när revisionsplikten avskaffas.

Niklas Standar var inne på samma linje:

– Jag tror att marknaden kommer att efterfråga revision, sa han.

Annika Fritsch hänvisade till en enkät som Företagarna gjort bland sina medlemmar som visar att revisionsplikten är en av de regleringar som upplevs som mest irriterande. Hon välkomnar ett avskaffande av plikten.

– Systemet är utarbetat för stora bolag, men tillämpas på alla företag. Vi vill ha en efter frågestyrd revision. Men det handlar inte om att gå från revisionsplikt till ingenting, utan till något nytt. Marknaden kommer att efterfråga andra former av granskning, sa Annika Fritsch som tror att det kommer att utkristalliseras olika standarder för granskningsintyg.

Dan Brännström varnade för en modell med många olika typer av intyg.

– Jag tror på någon form av minimiintyg på att en redovisnings- eller revisionsbyrå har biträtt företaget med bokslutet. Men det får inte bli en flora av olika intyg, sa Dan Brännström.

En annan fråga som debatterades var om Sverige behöver en ny företagsform som lämpar sig för små företag.

Om den saken rådde det också delade meningar. Dan Brännström meddelade att FAR SRS har uppvaktat regeringen i frågan. Annika Fritsch sa att även Företagarna vill se en ny företagsform. Christer Hasslebäck var dock av en annan åsikt.

– Jag tycker inte att vi behöver någon ny företagsform, sa han och föreslog i stället ett grundavdrag för företag i deklarationen på 100 000 kronor.

Annika Fritsch påminde paneldeltagare och publik om att vi faktiskt har klarat oss utan revisionsplikt tidigare.

– Den har funnits sedan 1983. Innan dess var det inte ett krav att man skulle vara kvalificerad revisor för att revidera, sa hon.

Dan Brännström, som helst skulle se att revisionsplikten fanns kvar, sa att det stämmer.

– Men sedan dess har tillvaron blivit mer komplex, exempelvis när det gäller ekobrott, sa Dan Brännström.

Såväl anhängare som motståndare till ett avskaffande av revisionsplikten kunde enas om att det kan uppstå situationer då det blir särskilt knepigt utan revisionsplikt, exempelvis vid företagsförvärv.

– Det är ett av de besvärligaste områdena, sa Kennerth Thulin.

Majoriteten av panelen ansåg att ett företag som ska säljas bör genomgå en revision.

En fråga av betydelse för enskilda revisorer är naturligtvis om det finns någon framtid för yrket.

Kenneth Krantz manade till lugn i kåren.

– Inget tyder på att revisorn kommer att försvinna. Snarare kommer det att efterfrågas fler tjänster av revisorerna, sa han.

Niklas Standar instämde.

– För er del innebär det utökade affärsmöjligheter för rådgivning – för råd är något som kommer att behövas i fram tiden, sa han.

Dan Brännström sa att den som börjar förbereda sig redan nu kommer att bli en vinnare när revisionsplikten avskaffas.

– Visst hade det varit bäst att ha kvar plikten, men det tåget har gått. Nu måste vi se möjligheterna. Revisionsarvodena är låga i Sverige och det beror delvis på revisionsplikten, sa Dan Brännström.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%