Balans nr 5 2007

Internprissättning mellan företag

Skatteverkets regler om dokumentation av koncerninterna transaktioner

Hur detaljerad bör dokumentationen av prissättning mellan företag i intressegemenskap vara?

Nils von Koch har gått igenom Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2007:1) och kommit fram till att det fortfarande råder osäkerhet om detaljnivån. Han anser därför att det är mycket viktigt att det meddelande Skatteverket arbetar med ger besked om detta samt publiceras så fort som möjligt.

Den 2 juni 2006 beslutade Riksdagen anta prop, 2005/06:069 rörande bl.a. dokumentationsskyldighet för internprissättning. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2007. Några övergångsbestämmelser infördes inte. Genom riksdagens beslut infördes två nya paragrafer i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (19 kap. 2a och 2b §§). I 19 kap. 2b § angavs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skulle utfärda närmare föreskrifter. Det är dessa föreskrifter som nu har kommit.

Den nya lagtexten är mycket kortfattad och ger inte företag särskilt mycket ledning om vad en tillfredställande dokumentation bör innehålla. Egentligen säger lagtexten bara att en dokumentation ska innehålla:

  1. en beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten,
  2. uppgift om arten och omfattningen av transaktionerna,
  3. funktionsanalys,
  4. beskrivning av vald prissättningsmetod samt
  5. jämförbarhetsanalys

Av propositionen framgår bl.a. att avsikten är att dokumentationskravet ska följa OECD:s riktlinjer för internprissättning [1] . Alla svenska företag som har koncerninterna landsgränsöverskridande transaktioner omfattas av dokumentationskravet. ”Transaktioner” mellan svenskt företag och dess utländska fasta driftställe (eller utländsk filial) eller mellan utländskt företag och dess svenska fasta driftställe omfattas enligt propositionen ”för närvarande inte”. Något undantag från dokumentationskravet för små och medelstora företag gjordes inte i propositionen.

Föreskrifternas uppbyggnad

Föreskrifterna beslutades den 14 februari 2007 och trädde i kraft den 1 mars 2007.De tillämpas på beskattningsår som börjar den 1 januari 2007 och senare. Föreskrifterna är mycket kortfattade och omfattar bara tre och en halv sida samt en bilaga på en halv sida. De är indelade i ett antal rubriker som gör det lätt att hitta det man letar efter. Enligt uppgift från Skatteverket kommer föreskrifterna att kompletteras med ett meddelande som ska ingå i Skatteverkets meddelandeserie. Det betyder att meddelandet i fråga kan komma att uppdateras årligen. Trots att föreskrifterna är kortfattade är de ändå till viss ledning för de företag som berörs.

Jag kommer att beröra de viktigaste delarna i föreskrifterna samt även peka på vissa otydligheter. De senare kommer förhoppningsvis att beröras i det kommande meddelandet. Mina kommentarer görs med samma rubriker som i Skatteverkets föreskrifter.

Definitioner

Under denna rubrik återfinns dels ett antal definitioner som används i övriga delar av föreskrifterna och dels ett uttalande att dokumentationen endast behöver innehålla sådan information som behövs för en rimlig bedömning av om företagets prissättning är i överensstämmelse med armlängdsprincipen [2] . Definitionerna är korta och koncisa och är bra för den som inte arbetar med internprissättning dagligen.

När det gäller vad som är tillräcklig information för en rimlig bedömning, torde det vara uppenbart att företag och Skatteverket kan komma att ha olika uppfattningar om detta. Om inte detta förtydligas i Skatteverkets meddelande, löper företag risken att behöva processa i en helt onödig fråga.

Beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten

Här framgår att dokumentationen ska innehålla beskrivning av dels företagsgruppens juridiska struktur, dels dess organisatoriska struktur och dels dess verksamhet i operationellt hänseende. Av beskrivningen av den juridiska strukturen ska ägarförhållanden framgå och även hur företaget kontrollerar eller kontrolleras av andra företag i företagsgruppen. Vidare måste en beskrivning av väsentliga förändringar under räkenskapsåret göras.

Åtminstone bland de större företagen bör större delen av denna information redan finnas tillgänglig. Den kan t.ex. återfinnas i den tryckta årsredovisning eller i företagspresentationer. För mindre företag som inte har denna typ av information på pränt, innebär kravet ett inte alltför ringa merarbete.

Det sägs att beskrivningen också ska innehålla den finansiella information som behövs för tillämpningen av vald prissättningsmetod. Vidare ska beskrivningen också innehålla uppgifter om branschspecifika förhållanden som påverkar företagets prissättning av interna transaktioner.

Vid tillämpningen av transaktionella vinstmetoder testas normalt bara den ena parten i transaktionskedjan. En fråga som då uppkommer är om det är tillräckligt att bara redovisa finansiell information för den part som testas. Rimligen borde så vara fallet. Även detta bör förtydligas i Skatteverkets kommande meddelande. Förhoppningsvis kommer Skatteverket då även att klargöra hur omfattande den finansiella informationen bör vara.

Uppgift om arten och omfattningen av transaktionerna

Här sägs att dokumentationen ska innehålla en beskrivning av företagets interna transaktioner i förhållande till vart och ett av de företag med vilka företaget haft transaktioner. Beskrivningen kan göras transaktion för transaktion eller i aggregerad form. Vidare sägs att transaktionerna ska beskrivas utifrån de jämförelsefaktorer som finns i OECD:s riktlinjer. Jämförelsefaktorerna är:

  1. varans eller tjänstens karakteristika,
  2. kontraktsvillkor,
  3. ekonomiska omständigheter samt
  4. affärsstrategier

Beskrivningen av transaktionerna ska bl.a. innehålla uppgifter om:

  1. typ av transaktion,
  2. värde,
  3. mängd,
  4. andra avtalsvillkor,
  5. samband med andra transaktioner som är väsentliga för prissättningen och
  6. kostnadsunderlag, fördelningsmodell och vinstpålägg vid kostnadsbaserad indirekt debitering av tjänster

É contrario kan man dra slutsatsen att kostnadsunderlag, fördelningsmodell och vinstpålägg inte behöver redovisas vid direkt debitering av tjänster. Frågan är då bara hur Skatteverket ska kunna bedöma dels om den debiterade kostnaden är korrekt

och dels om vinstpåslaget är armlängdsmässigt. För att göra den bedömningen, kommer Skatteverket att behöva ställa frågor till de företag som använder sig av direkt debitering av tjänster.

Dokumentationen ska också innehålla de avtal som är väsentliga för prissättningen eller en förteckning över dessa avtal.

Företag ska redovisa avtal och andra överenskommelser angående internprissättning som företaget ingått med myndighet. Dokumentationen ska dessutom innehålla utländska förhandsbesked eller liknande rörande internprissättning.

Funktionsanalys

Beskrivningen under denna rubrik är mycket kortfattad. Funktionsanalysen är en av de viktigaste delarna i en dokumentation och är direkt avgörande för att kunna göra en bra jämförbarhetsanalys. För att undvika onödiga tvister om vad som måste ingå i funktionsanalysen, måste Skatteverket utveckla betydligt vad man förväntar sig av företagen i detta avseende.

Transaktioner av mindre värde

Med en elak tolkning skulle man här kunna hävda att Skatteverket går utöver vad lagtexten anger, men i detta fall är det till företagens fördel. Skatteverket har nog snarare lyssnat till tongångarna i propositionen när man i föreskrifterna kommenterat vad man anser ska gälla för transaktioner av mindre värde.

För transaktioner av mindre värde, dvs. varor till ett sammanlagt marknadsvärde av högst 630 [3] prisbasbelopp per företag inom företagsgruppen samt övriga transaktioner till ett sammanlagt värde av högst 125 prisbasbelopp [4] per företag inom företagsgruppen, får dokumentationen innehålla en förenklad redovisning av de uppgifter som anges i 19 kap. 2b § 1 st. lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Föreskrifterna förtydligar att möjligheten till förenklad redovisning inte gäller för transaktioner som avser överlåtelse av immateriella tillgångar.

Den förenklade redogörelsen ska innehålla en beskrivning av:

  1. gruppens juridiska och operationella struktur samt verksamhet i operationellt hänseende,
  2. motpart i den interna transaktionen och uppgift om dennes verksamhet,
  3. aktuella transaktioner med uppgift om typ, omfattning och värde,
  4. använd prissättningsmetod och
  5. eventuella jämförelsetransaktioner.

Det är bra att Skatteverket gör denna lättnad för företag med mindre transaktioner, men även här behövs ett rejält förtydligande i det meddelande som ska publiceras.

Sammanställning

Föreskrifterna uttalar att interna handlingar och uppgifter som ingår i dokumentationen ska finnas för varje räkenskapsår och att företaget ska ha sådana rutiner som gör det möjligt att sammanställa dokumentationen när Skatteverket begär in den.

Övriga frågor

När ska dokumentationen lämnas?

Dokumentationen behöver inte skickas in till Skatteverket i samband med att deklarationen lämnas utan ska bara skickas in när Skatteverket så begär. En sådan begäran får förekomma först den dag då deklarationen ska lämnas.

Här skulle man kunna fråga sig om risken for skattetillägg minskar vid en eventuell uppjustering av företagets inkomst om dokumentationen lämnas tillsammans med deklarationen och då kanske som en integrerad del av deklarationen, dvs. samma tillvägagångssätt som många företag gör med sin tryckta årsredovisning.

Dokumentationen får lämnas antingen i pappersform eller i elektronisk form.

Språk

En dokumentation får upprättas på svenska, danska, norska eller engelska.

Bevarande

Dokumentation ska bevaras i tio år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

EUTPD – Code of Conduct on transfer pricing documentation in the European Union

Precis som i propositionen, sägs i föreskrifterna att en dokumentation som är upprättad i enlighet med den uppförandekod som antogs av EU:s ministerråd den 27 juni 2006, anses upprättad i enlighet med Skatteverkets föreskrifter. Förenklad redovisning för transaktioner av mindre värde får dock inte användas om EUTPD används.

Sammanfattning

Det råder fortfarande osäkerhet om hur detaljerad en, ur Skatteverkets synpunkt, tillfredsställande dokumentation måste vara. Det är därför mycket viktigt att det meddelande Skatteverket arbetar med dels ger besked om detaljnivån, dels förtydligar de otydligheter jag pekat på ovan och dels publiceras så snart som möjligt.

Nils von Koch är verksam som skattekonsult vid KPMG:s transfer pricing-avdelning

  • [1]

    OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations

  • [2]

    ”The arm’s length principle” som finns kodifierad i artikel 9 av OECD:s modellavtal

  • [3]

    25 389 000 kronor under 2007

  • [4]

    5 037 500 kronor under 2007

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%