Balans nr 6-7 2007

Snart finns e-tjänst för alla bolagsformer

Bolagsverket anser att XBRL är framtidens språk för finansiell information

Bolagsverkets tillförordnade generaldirektör Roland Höglund ser helst att revisionsplikten blir kvar för att garantera hög kvalitet på det material som levereras in till verkets företagsregister. Han tror mycket på XBRL, en global standard för finansiell information som gör att elektronisk information kan återanvändas – utan kostsam manuell registrering eller konvertering – för analys och kontroll. Från 1 januari 2008 kommer Bolagsverket att ha byggt ut sin e-tjänst så att alla former av bolag kan lämna in sina handlingar på elektronisk väg.

Bolagsverket förklarar på sin webbsida att ”som kund hos oss på Bolagsverket får du tillgång till hela vårt näringslivsregister, fyllt av den senaste informationen om cirka en miljon svenska företag”. Det låter enkelt, men är en komplicerad affär. Exempelvis ... en årsredovisning som skickats in till verket ska skannas och överföras till registret. Det tar tid och kostar pengar. Det är därför som Bolagsverkets test med elektronisk inlämning av årsredovisningar (sedan 1 juli 2006) i flera avseenden innebär en revolution. Man sparar pengar och informationen blir tillförlitligare när den inte behöver bearbetas eller omarbetas.

För att detta ska bli verklighet används en global standard XBRL (eXstensible Business Reporting Language) för utbyte av finansiell information. Roland Höglund berättar att han hörde talas om XBRL för första gången för fem år sedan. Ett par år senare grundades XBRL Sweden av de två revisorsorganisationerna FAR och SRS tillsammans med Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF. Bolagsverket kunde av formella skäl inte bli medlem men har hela tiden varit ”tillskyndare” förklarar Roland Höglund. Bolagsverket har också fått i uppdrag av Verket för förvaltningsutveckling (VERVA) att göra en förstudie om XBRL. Rapporten presenterades vid slutet av 2006.

Studie om nyttan av XBRL

I studien konstateras att ”XBRL ger ett kraftfullt stöd för att automatisera utbyte av finansiell information, oberoende av teknisk plattform. Eftersom färdiga strukturer för redovisningsinformation (BAS-kontoplanen) redan finns och lösningar byggts in för att utbyta finansiell information på ett enhetligt sätt (SIE-standarden) kan berörda programvaror kostnadseffektivt kompletteras så att en automatiserad omvandling till XBRL-format blir möjlig”.

I rapporten sägs vidare att om två eller flera myndigheter skulle kunna samordna sina krav på exempelvis information i årsredovisningar så skulle företagen, med stöd av XBRL, bara behöva lämna årsredovisningen en gång.

– Vi har identifierat andra myndigheter som vi hoppas ska bli intresserade av XBRL. Det gäller bland andra Finansinspektionen, Statistiska centralbyrån och Skatteverket.

Han utesluter inte att Bolagsverket kan få fortsatt uppdrag att fördjupa sina studier av nyttan med och implementeringen av XBRL. Det blir i så fall till hösten.

Få har utnyttjat e-tjänst

Enkelt uttryckt behandlas finansiell information som textblock där XBRL förser informationen med unika taggar. Detta gör att informationen blir läsbar, hanterbar och överföringsbar till alla datorer med relevanta program. Så kallade taxonomier (indelning och klassificering) utvecklas av XBRL International och XBRL Sweden. XBRL Sweden och Bolagsverket har än så länge utarbetat två taxonomier – för årsredovisning i aktiebolag samt för revisionsberättelse för aktiebolag.

Hittills har bara 10-talet företag utnyttjat möjligheten att sända in sina årsredovisningar på elektronisk väg. Ett faktum som dock inte avskräcker verkets tillförordnade generaldirektör Roland Höglund från en fortsättning.

– Det är ingen kioskvältare, men syftet var ju bara att visa hur det går till, förklarar han och tillägger att idag är det endast pri vata aktiebolag som kan använda verkets e-tjänst.

Det ska dock bli ändring på detta – alla ”som är skyldiga att lämna in handlingar till oss” ska kunna göra det inom något år. Från 1 januari nästa år kommer handelsbolag, bostadsrättsföreningar och andra bolagsformer utnyttja Bolagsverkets e-tjänst.

Saknas programvara

Roland Höglund säger att det inte varit – eller är – helt lätt att få ombord programvaruleverantörer och de större revisionsbyråerna på XBRL-skutan. Trots att det var flera större byråer som var med och grundade XBRL Sweden. Han tror inte att det beror på ovilja men att de förra inte insett hur snabbt utvecklingen går framåt medan de stora revisionsbyråerna, i praktiken har varit motsträviga därför att de är vana att presentera egna lösningar.

– XBRL borde vara ett bra försäljningsargument för programvarutillverkarna. Men det är alltid tungt att spåra när man är först.

Roland Höglund menar att vissa revisorer kanske oroar sig för att deras arbete ska förändras med XBRL. Han säger att det nog beror på okunskap. Att införandet av e-tjänster är mycket en fråga om pedagogik. Idag är det cirka tolv anställda hos Bolagsverket som arbetar med olika XBRL-projekt.

Ser man till många andra länder runt om i världen så ”är det inte längre bara frågan om snack utan blir mer och mer frågan om aktiviteter” berättar Roland Höglund. Det gäller exempelvis den spanska börsen som numera tar emot och distribuerar XBRL-dokument från cirka 200 publika bolag. I Japan tar Bank of Japan fram ett XBRL-system för att samla in information från 500 finansiella institut. I USA har Securities and Exchange Commission (SEC) lanserat en tjänst där noterade bolag kan skicka in sina rapporter i XBRL-format.

Listan kan göras längre.

Men, säger Roland Höglund, det finns moln på himlen:

– Det är problem att man diskuterar att ta bort revisionsplikten för huvuddelen av aktiebolagen. Vår e-tjänst bygger ju på att revisorerna [som ett mellanled] ser till att materialet kommer in till oss.

Han tror att det blir trögare att få in information när den ska komma direkt från företagen. Han anser också att revisorerna är en garant för högre kvalitet. Han hoppas att regeringen ska tänka om vad gäller slopandet av revisionsplikten.

Elisabeth Precht

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%