Balans nr 6-7 2007

Segmentrapportering enligt IFRS 8

Kommer intern uppföljning och rapportering att styras av redovisningsregler?

Segmentinformation är ett område inom redovisningen som inte alltid är okontroversiellt. Företagsledningarna vill upplysa om verksamheten på ett sådant sätt som de själva ser den, utan att för den sakens skull upplysa om känsliga detaljer i sin affärsverksamhet. Claes Janzon och Henric Larsolle redogör här för några av de praktiska svårigheter de tror företag kan komma att ställas inför vid övergången från IAS 14 till IFRS 8.

1 januari 2009 träder en ny redovisningsstandard ikraft, IFRS 8 Operativa segment. IFRS 8 är byggd på ansatsen att segmentinformation ska rapporteras utifrån ett ledningsperspektiv. Detta innebär att den rapporterade informationen i de finansiella rapporterna ska utgöra samma information som ledningen internt använder sig av för att utvärdera och följa upp hur ett segment går.

Kort bakgrund till standarden

I november 2006 gav IASB ut IFRS 8 Operativa segment. Denna nya standard träder ikraft 1 januari 2009 och ersätter IAS 14 Segmentsrapportering. Ändringen utgör ett led i det samarbete som pågår mellan IASB och FASB med att reducera skillnader mellan IFRS och usGAAP. IFRS 8 är i det närmaste en direkt kopia av den amerikanska motsvarigheten FAS 131 Disclosures about Segments of an Enterprise and Related Information.

IAS – International Accounting Standards

IFRS – International Financial Reporting Standards

IASB – Internationa! Accounting Standards Board

FASB – Financial Accounting Standards Board

FAS – Financial Accounting Standards

US GAAP – Generally Accepted Accounting Principfes

SEC – Securities and Exchange Commission

EBITDA – Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization

EFRAG – European Financial Reporting Advisory Group

ARC – Accounting Regulator/Committee

Segmentinformation utifrån ett ledningsperspektiv

Innebörden av att segmentinformation ska lämnas ”genom ledningens ögon” är att informationen i rapporteringen av segment ska vara densamma som informationen som ledningen erhåller för att följa upp, utvärdera och allokera resurser till de olika segmenten. Det första som måste göras för att kunna bedöma vilken information som ledningen använder är att definiera vad som utgör ledning utifrån ett IFRS 8 perspektiv.

Bestäm vem som är CODM – Chief Operating Decision Maker (steg 2 i flödesschemat)

Det införs ett nytt begrepp i IFRS 8 – Chief Operating Decision Maker (CODM) – vilket på svenska blir ”högsta verkställande beslutsfattare”. CODM är en funktion snarare än en formell titel. I IFRS 8 beskrivs CODM ha funktionen att övervaka, följa upp och allokera resurser till segment.

Denna funktion kan innehas av en eller flera personer. Som exempel på tänkbara CODM kan nämnas ledningsgruppen, styrelse, verkställande direktören eller i vissa fall CFO. Det mest sannolika för flertalet bolag torde vara att CODM utgörs av en grupp ledande befattningshavare. Detta måste bestämmas som ett första steg i processen att identifiera vilka segment som ska rapporteras.

Vilken eller vilka personer som identifieras som CODM kommer ha en direkt påverkan på vilka segment som ska rapporteras samt vilken information som ska lämnas i segmentrapporteringen. För att illustrera hur identifiering av CODM direkt kan påverka vilka segment som ska rapporteras kan vi tänka oss följande exempel:

Om CODM identifieras såsom vd ensamt i Mb A skulle identifierbara segment kunna utgöras av affärsområdena Privatmarknad respektive Företagsmarknad, om den interna rapportering som vd använder sig av endast innehåller dessa båda delar. Om däremot CODM utgörs gemensamt av vd i Mb A tillsammans med de två cheferna för affärsområdena Företagsmarknad respektive Privatmarknad skulle identifierbara segment kunna bli de fyra produktområdena At B, C respektive D. Detta under förutsättning att den interna rapportering som tillställs ledningen innehåller dessa fyra delar.

Identifiering av segment (steg 5 och 4 i flödesschemat)

Identifiering av segment ska ske utifrån befintliga rapporter som fortlöpande används för att följa upp, utvärdera och allokera resurser till segment. Nästa steg – efter att CODM identifierats – blir därför att se vilka rapporter som CODM har till sitt förfogande och vilka segment som löpande följs upp i dessa rapporter.

IAS 14 kräver identifiering av två typer av segment – rörelsegrenar och geografiska områden oavsett hur den interna uppföljningen och rapporteringen ser ut. IFRS 8 däremot, ställer krav på att ett företag håller sig till hur den interna rapporteringen till CODM är upprättad vid identifiering av segment. De delar av företaget som presenteras i den interna rapporteringen ska också presenteras i de externa finansiella rapporterna som delårsrapporter och årsredovisningar. Användarna av de finansiella rapporterna får därmed en möjlighet att se och analysera företaget ”genom ledningens ögon”. Det är inte otänkbart att vissa företag kommer att uppleva att kravet på att externt rapportera om alla de delar av verksamheten som följs upp internt kan vara känsligt. IASB har diskuterat om undantag skulle medges om upplysningar skulle komma att medföra skada ur ett konkurrensperspektiv. Man drog dock slutsatsen att ett sådant undantag inte är möjligt att införa med argumentet att detta skulle skapa en möjlighet för företagen att på bred front avvika från IFRS.

En annan fördel som är förknippat med IFRS 8 är att ett företag kan tänkas följa upp verksamheten utifrån en mix av geografier och rörelsegrenar. Vår erfarenhet är att detta inte är alldeles ovanligt. IFRS 8 innebär i sådana fall att en mix av geografier och rörelsegrenar ska rapporteras i segmentrapporteringen. Att rapportera en mix av geografier och rörelsegrenar är inte tillåtet enligt IAS 14 då den primära indelningsgrunden antingen ska baseras på rörelsegrenar eller geografier. Ytterligare en fördel med ”ledningsperspektivet” är att det är rimligt att anta att informationen blir mer konsistent med övriga delar av årsredovisningen, såsom t.ex. vd-ord, förvaltningsberättelse och övriga verksamhetsbeskrivningar.

Utvärdera om det är några av segmenten som kan aggregeras (steg 5 i flödesschemat)

En fråga som aktualiseras är i vilken utsträckning det är tillåtet att aggregera olika segment som identifieras i den interna rapporteringen. Att bedöma vilka områden som får aggregeras är inte alltid en lätt uppgift, och ibland föremål för subjektiva bedömningar.

Aggregeringskriterierna i IFRS 8 är i sak desamma som i IAS 14, dvs. att segment får slås ihop om de har ”likartade ekonomiska karaktäristika” och så länge de liknar varandra i samtliga följande avseenden:

  1. Karaktären på produkten eller tjänsten.
  2. Karaktären på produktionsprocessen.
  3. Vilka kundkategorier som använder produkten eller tjänsten.
  4. Hur produkterna distribueras eller tjänsterna utförs.
  5. Karaktären, om tillämpligt, på den regulatoriska miljön (t.ex. finansiella företag).

IFRS 8 anger liksom IAS 14 att operativa segment ofta har en likartad finansiell utveckling över en längre period om de har likartade ekonomiska karaktäristika. I IFRS 8 anges därutöver att likartad långsiktig genomsnittlig bruttovinstmarginal för två operativa segment ska förväntas föreligga för att man ska kunna argumentera för att segmenten har likartade ekonomiska karaktäristika.

Antag att ett företag har identifierat två segment – Segment x och Segment Y – som liknar varandra med avseende på de fem områden som anges i punktlistan ovan. Segment x har en bruttovinstmarginal om 30 % medan Segment y har en bruttovinstmarginal om 35 %. Detta innebär att Segment Y uppvisar en vinstmarginal som är knappt 17 % högre än Segment x. Frågan är om en sådan differens innebär att kravet är uppfyllt eller inte. Vi förväntar oss att det kommer att bli diskussion kring hur kriterierna för aggregering ska tillämpas, och det kommer att innefatta en del subjektiva bedömningar då man prövar huruvida två eller flera segment har likartade ekonomiska karaktäristika.

Test av kvantitativa gränsvärden och användning av aggregeringskriteriema för eventuellt kvarvarande segment (steg 6 och 7 i flödesschemat)

Vilka kvantitativa tröskelvärden som ska tillämpas för att bestämma vilka segment som kan och ska rapporteras, baserar sig på samma nivåer som i IAS 14. Likaså är principerna för aggregering av kvarvarande segment, som inte når upp till de kvantitativa tröskelvärdena, oförändrade.

Information om resultat, tillgångar och skulder som ska presenteras

IFRS 8 föreskriver att ett företag ska rapportera ett resultatmått och uppgift om totala tillgångar för varje rapporterbart segment baserat på den interna rapportering som ledningen använder sig av för att fatta operativa beslut (ledningsperspektivet). Om skulder inkluderas i den interna rapporteringen ska även detta rapporteras externt per segment. Standarden avstår alltså från att lämna någon vägledning om hur dessa mått ska definieras. Istället ska de mått som används internt även rapporteras externt oavsett hur dessa definierats internt. Detta är en skillnad jämfört med IAS 14 som definierar vilka intäkter, kostnader, resultatnivå, tillgångar och skulder som ska ingå.

IFRS 8 innebär således att olika redovisningsprinciper kan tillämpas för segmenten om den interna rapporteringen sker på detta sätt. Om den interna rapporteringen som används innehåller s.k. non gaap measures (icke-IFRS baserade mått) ska dessa mått presenteras. Exempel på sådana mått skulle kunna vara EBITDA, rörelseresultat före engångsposter etc. Det finns ej heller krav på att allokering sker av kostnader som ej fördelats per segment i den interna rapporteringen.

Ovanstående brist på vägledning har kritiserats av vissa då de hävdar att jämförbarheten mellan olika företag kommer att minska. Denna brist avhjälps till viss del av att avstämning ska ske av resultat, tillgångar och skulder mot koncernens rapporterade mått. Dock krävs ingen avstämning av respektive segments resultat, tillgångar och skulder utan endast en avstämning på total nivå.

Även nedskrivningsprövning av goodwill kommer att påverkas av IFRS 8

Det är viktigt att notera att segmentrapporteringsstandarden inte bara handlar om upplysningar. Standarden kan även få stora effekter på redovisat resultat.

Jämfört med IAS 14 innebär IFRS 8 att principen för att identifiera ett segment ändras. IAS 14 innehåller dessutom regler kring identifiering av primära och sekundära segment. Begreppen primära och sekundära segment har utmönstrats i IFRS 8. Som en följd av dessa ändringar är det viktigt att notera att punkt 80 i IAS 36 har ändrats. IAS 36 kräver att goodwill testas för nedskrivningsbehov för den kassagenererande enhet till vilken goodwillen tillhör. IAS 36 begränsar i detta sammanhang storleken på sådana kassagenererande enheter genom en referens till företagets segment. Bland annat gäller i nuvarande version av IAS 36 att varje kassagenererande enhet på vilken goodwill ska fördelas inte ska vara större än ett segment baserat på antingen företagets primära eller sekundära indelningsgrund som fastställts i enlighet med IAS 14. Som ett resultat av att IFRS 8 ersätter IAS 14, kommer denna gräns istället att sättas av det operativa segment som framkommer vid tillämpning av IFRS 8. Denna nya nivå kan komma att avvika från den nivå som tidigare gällde då IAS 14 tillämpades.

Upplysningar om större kunder

Ett av de nya upplysningskraven innebär att upplysningar ska lämnas om företagets beroende av större kunder. Om mer än 10 % av företagets omsättning avser en och samma kund ska upplysning om detta lämnas, med uppgift om hur stor omsättning som föreligger för varje sådan kund. Upplysning om kundens namn behöver dock inte lämnas. Det är viktigt att notera att en grupp av företag under samma bestämmande inflytande (common control) ska betraktas som en kund. Samma syn gäller för myndigheter på olika nivåer (stat, kommun, landsting etc) och de företag som står under bestämmande inflytande av dessa.

Robust och dokumenterad analys av potentiella effekter av IFRS 8

Att segmentrapportering fortfarande efter 10 års tillämpning i usA anses vara ett fokusområde för SEC och som resultaterar i relativt många rättelser av avgivna rapporter indikerar att standarden inte är lätt att tillämpa. För att slippa den plågsamma process som en rättelse av fel innebär, är det givetvis av vikt att en noggrann analys av rekommendationens potentiella effekter genomförs av varje företag. Eftersom inget företag är det andra likt vad gäller organisationsstruktur, intern uppföljning, etc., skulle det vara förvånande om inte ett antal tillämpningsproblem kommer att uppstå hos vissa företag vid en utvärdering av IFRS 8. Det positiva är att företagen har gott om tid att förbereda och genomföra den analys som krävs av IFRS 8. Vår rekommendation är därför att inte ta för lätt på denna analys och börja med den i god tid. Det tjänar alla parter på.

Är tidigare tillämpning av IFRS 8 att föredra?

Företag frågor oss ofta om det är möjligt eller lämpligt att tillämpa en standard från IASB i förtid. Svaret är för det mesta att ”det beror på”, och IFRS 8 är inget undantag. EG-kommissionen har i publicerade kommentarer angivit vad som gäller i koncernredovisningen när en standard inte är antagen. Av kommentarerna framgår att om en standard som ännu inte har godkänts av EU strider mot en standard som har blivit godkänd – exempelvis i det fall en godkänd standard ändras – får den ännu inte godkända standarden inte tillämpas. Företaget måste fortsätta att fullt ut tillämpa den standard som godkänts av EU.

Företag inom EU kan således inte avstå från att tillämpa IAS 14 så länge som IFRS 8 inte är antagen av EU. Emellertid är det möjligt att tidigarelägga implementering av IFRS 8 genom att inkludera de upplysningskrav som IFRS 8 uppställer, så länge som kraven enligt IAS 14 efterlevs. Efter det att EFRAG och ARC i januari respektive februari 2007 rekommenderat kommissionen att EU antar IFRS 8 hade vi förväntat oss att EU skulle godkänna IFRS 8 för tillämpning inom EU senast i juni 2007. Faktum är att debatten i Europa kring IFRS 8 har blossat upp igen och Europaparlamentet har nyligen publicerat en resolution där kommissionen uppmanas att snarast genomföra en grundlig konsekvensbedömning av standarden innan den godkänns. Vad detta kommer att få för konsekvenser är svårt att sia om. Vi räknar dock med att tidplanen för godkännande av IFRS 8 förskjuts.

Kommer intern uppföljning och rapportering att styras av redovisningsreglerna i IFRS 8?

Åter till frågan som ställs i rubriken till artikeln. Vi bedömer det som ganska långsökt att tro att den interna rapporteringen som används för styrning och uppföljning av verksamheten kommer att ändras bara för att undvika att presentera ett visst segment i de finansiella rapporterna till priset av ett sämre beslutsunderlag. En rationell aktör följer upp sin verksamhet på det sätt som är ändamålsenligt och mest ekonomiskt fördelaktigt för företaget och dess aktieägare, dvs. på ett sätt som bäst stödjer den ekonomiska effektiviteten i verksamheten.

Claes Janzon och Henric Larsolle är båda auktoriserade revisorer och redovisnings-specialister hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Inför övergång till IFRS 8 – att tänka på

  1. Standarden träder ikraft 1 januari 2009 men innebär byte av redovisningsprincip vilket innebär att jämförande information ska tas fram för 2008. Är tidigare tillämpning lämplig? ;
  2. Identifiera vem eller vilka personer som utgör ”högsta verkställande beslutsfattare* (CODM – Chief Operatirig Dedsion Maker) utifrån ett IFRS 8 perspektiv.
  3. Översyn av befintliga undertag som används för intern styrning och uppföljning av segment – är informationen i dess nuvarande form förståellgsamt lämplig för offentliggörande?
  4. Blir det andra identifierbara segment utifrån ett IFRS 8-perspektiv jämfört med IAS 14?
  5. Genomgång av system och kontroller som stödjer framtagande av segmentsdata – är systemen och kontrollerna . heltäckande och av tillräckligt hög kvalitet för att säkerställa korrekta underlag?
  6. Tag fram en tidsplan för implementering av IFRS 8 samt involvera andra berörda parter såsom investor relations, revisorer. etc.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%