Balans nr 8-9 2007

Noteringar: Avhandlingar som väcker debatt

En rad avhandlingar på det ekonomiska området har presenterats under våren och försommaren.

I en av dessa avhandlas hur Konjunkturinstitutet använder sig av en konjunkturdefinition som skiljer sig ifrån internationell praxis. Det är ekonomie doktor Louise Holm som skriver i ämnet. Hon föreslår i sin avhandling ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” en metod som daterar hög- och lågkonjunktur enligt en internationellt vedertagen standard. Detta innebär att de svenska konjunkturerna blir jämförbara med omvärldens. ”Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av konjunkturen viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas” förklarar Louise Holm i ett pressmeddelande från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Utredd rabatt

Vad är det som driver den så kallade investmentbolagsrabatten och finns det någon möjlighet för företagen att påverka den?

Frågan ställs av Tomas Hjelström i en avhandling från Handelshögskolan i Stockholm: ”The Closed-End Investment Company Premium Puzzle.”

Avhandlingen visar att ägarstrukturer och diversifiering påverkar rabatterna mest. En koncentrerad ägarstruktur, formellt inflytande, särskilt med aktier med rösträttsskillnader, förefaller öka rabatten. Bred diversifiering verkar dock inverka negativt på värdet av investmentbolagen eftersom individer har olika uppfattning om värdet på enskilda aktier.

– Beträffande diversifiering så måste portföljen vara kraftigt koncentrerad för att minska rabatten, kommenterar Tomas Hjelström.

Diversifiering är negativt för värdet om det inte är så att investmentbolaget är ägarmässigt kontrollerat av en begränsad grupp av individer. Diversifieringens inverkan på rabattens storlek är med andra ord beroende av ägarstrukturen.

Investmentbolagens lönsamhet är dock av marginell betydelse för rabattens storlek.

Svensk lag eller EU-rätt?

Hur går det till när svenska och andra nationella domstolar i EU ska tillämpa EG-rätten?

Johan Lindholm visar i sin avhandling ”State Procedure and Union Rights: A Comparison of the European Union and the United States” att det finns få garantier för att Sverige och andra medlemsstater kan behålla kontrollen över sina domstolar. Dessutom kan medlemsstaternas inflytande över den rättsliga processen vara problematiskt. Genom att ställa höga processuella krav på den som vill hävda en EG-rättslig rättighet kan medlemsstaterna förhindra individer från att utnyttja EG-rätten i den utsträckning som det ursprungligen var tänkt.

– Det nationella inflytandet över processrätten är också ett hot mot EG-rättens lika tillämpning. EG-rätten gäller lika i alla medlemsstater, dvs. de rättigheter och skyldigheter som slås fast i EG-rätten ska vara detsamma i Sverige och i England, säger Johan Lindholm.

– Genom att de processuella reglerna bestäms på nationell nivå är det ofrånkomligt att de kommer att skilja sig från land till land.

Genom att jämföra hur man löser motsvarande problem i USA konstaterar Lindholm att man i EU lägger stor vikt vid unionsrättens effektivitet och att detta går ut över konkurrerande intressen. Framförallt har frågan om gränserna för unionens makt fått mycket mindre uppmärksamhet i EU än i USA.

Främja innovationer

I avhandlingen ”Innovation in New Firms: Examining the role of knowledge and growth willingness” beskriver Alexander McKelvie, Jönköpings universitet, hur det kommer sig att en del nystartade företag står för innovation och andra inte. Han analyserar data från cirka 300 företag.

”The detailed findings help to open up the ’black box’ relationships among different capabilities and types of knowledge (e.g. market and technological) in order to explain innovation, as well as how growth willingness and environmental dynamism affect these relationships” skriver Alexander McKelvie.

Han ger bland annat svar på frågan hur entrepenörer på ett effektivt sätt kan främja det innovativa klimatet i företaget.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%