Innehåll

Balans nr 10 2007

Debatt: Kan ett revisionsföretag köpa revisorns villa?

Det är i många fall oklarhet vilka tillgångar som får förvaltas i en revisionsrörelse. Vad hindrar exempelvis att ett revisionsföretag förvärvar en villafastighet som bebos av den i revisionsföretaget verksamma revisorn? Eller att ett revisionsföretag investerar i en skogsfastighet vars skötsel hanteras av en skogsägarförening? Någon praxis som ger vägledning i dessa tänkbara fall finns inte. Har Revisorsnämnden någon uppfattning? Och vad tycker du?

Vilka tillgångar får förvaltas i en revisionsrörelse? Svaret får sökas i revisorslagens (2001:883) bestämmelser och i dess förarbeten (prop. 2000/01:146) samt i Revisorsnämndens (RN) praxis.

Enligt revisorslagens bestämmelser får en revisor utöva revisionsverksamhet endast i angivna former, nämligen som enskild näringsverksamhet eller i enkelt bolag. Han eller hon får också bedriva verksamheten i handelsbolag eller aktiebolag.

Om revisorn utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare, ska han eller hon hålla annan verksamhet som inte har ett naturligt samband med revisionsverksamhet tydligt avskild. Utövas revisionsverksamheten i handelsbolag eller aktiebolag, får bolaget bedriva endast revisionsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget får inte inneha andelar i andra företag som bedriver annan verksamhet än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt samband därmed.

Bestämmelserna har sin grund i den högst rimliga uppfattningen att det är av största betydelse att omgivningen har förtroende för revisorernas förmåga att fullgöra revisionsverksamhet med opartiskhet, självständighet och objektivitet. Bestämmelserna är inte avsedda att hindra normal förvaltning av de tillgångar som revisionsföretaget innehar och som hänför sig till rörelsen. Men vad menas då med ”reell anknytning till revisionsföretaget” och ”tillgångar som hänför sig till rörelsen”?

Revisorslagen och dess förarbeten lämnar inga svar utan det har överlämnats åt praxis, dvs. RN och de allmänna förvaltningsdomstolarna (länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätt), att lösa den saken.

Vad har då RN och domstolarna uttalat i dessa sammanhang? Inte mycket. RN har fattat tre beslut (två förhandsbesked och ett disciplinärende) som direkt behandlar dessa frågor. Några domar finns inte.

I det ena av förhandsbeskeden (1996-10-24; Dnr 472-96) ställde ett revisionsbolag frågan om delägarskap i ett skattekonsultbolag var förenligt med den revisionsverksamhet som bedrevs i revisionsbolaget. Avsikten var att revisionsbolaget skulle äga en kommanditandel i skattebolaget (mindre än 10 % av kommanditkapitalet). Revisionsbolaget skulle inte representeras i styrelsen eller ledningen. Den skattekonsultverksamhet som skulle bedrivas i skattebolag hade enligt revisionsbolaget kunnat bedrivas inom revisionsbolaget. Omsättningen i skattebolaget beräknades uppgå till cirka 30 Mkr per år. Revisionsbolaget omsatte cirka 130 Mkr.

RN konstaterade att det var fråga om skattekonsultation som bedrevs i ett företag som på grund av firmagemenskap kunde förknippas med revisionsbolaget/ägarbolaget men över vilket detta hade föga eller intet inflytande. Mot denna bakgrund fann RN att det tilltänkta delägarskapet innefattade sådan förtroenderubbande verksamhet som inte var tillåten enligt revisorslagen.

RN:s ledamöter var dock inte eniga om detta beslut. Två av ledamöterna ansåg att revisionsbolaget kunde gå in i delägarskapet utan hinder av revisorslagen eller annan författning. De anförde:

”Det faktiska läget är att revisionsbolag är oförhindrade att placera kapital i t.ex. börsnoterade eller andra aktier, under förutsättning att förvärven avser minoritetsposter och inte är förenade med styrelseposter eller dylikt samt att jäv inte uppstår i revisionsutövningen. Motsvarande måste rimligen gälla en minoritetspost i ett kommanditbolag, då revisionsbolaget dessutom skall vara kommanditdelägare och inte komplementär. Av handlingarna framgår inte heller att detta förvärv bör anses vara annat än kapitalförvaltning.”

I det andra förhandsbeskedet (1997-02-12; Dnr 1997-83) hade en revisor ansökt om besked huruvida det kunde rubba förtroendet till hans opartiskhet eller självständighet att det aktiebolag som han ägde och drev sin revisionsverksamhet i hade förvärvat en fastighet. Avsikten var att en byggnad skulle uppföras på fastigheten. Del av denna, cirka 150 m2, skulle utnyttjas som kontorslokaler för revisionsverksamheten. Övrig yta, cirka 330 m2, skulle hyras ut till ett av revisorns bror och far ägt tillverkningsföretag.

RN fann att det förhållandet att revisorns revisionsbolag ägde en fastighet som skulle bebyggas och användas på det sätt som beskrevs i ansökan, enligt RN:s uppfattning var förenligt med kravet att förtroendet till revisorns opartiskhet eller självständighet inte får rubbas.

I disciplinärendet (2005-12-08; Dnr 2005-1459), slutligen, var omständigheterna följande:

Av årsredovisningen i ett revisionsbolag för år 2003/04 framgick att bolaget tidigare år hade investerat sin överlikviditet i värdepapper. Under räkenskapsåret 2003/04 hade bolaget upptagit ett banklån om 15 Mkr som även detta hade investerats i värdepapper, rubricerade som kortfristiga placeringar. Även bolagets checkräkningskredit hade under detta år ökat till totalt 5,5 Mkr trots att bolaget hade en betydande överlikviditet. På fråga av RN hade revisorn, som ägde bolaget, anfört att eftersom revisionsbyrån hade en god ekonomi såg han det som sin skyldighet att förvalta tillgångarna så att de gav en säker och god avkastning. Revisorn uppgav vidare att byrån under år 2003/04 lånat 15 Mkr till en låg ränta och att pengarna placerats i bankobligationer där banken garanterade nominellt belopp och med en bra ränta.

RN erinrade om att – enligt revisorslagens förarbeten – får kapitalförvaltning av mindre omfattning med en reell anknytning till revisionsföretaget anses ha ett naturligt samband revisionsverksamheten och kan därför ske inom ramen för revisionsverksamheten. En revisor får därför vidta åtgärder bl.a. för att förvalta likvida rörelsetillgångar. Detta kunde dock enligt RN:s mening inte omfatta att man lånar betydande belopp till revisionsverksamheten – inte i syfte att finansiera denna utan som en kapitalförvaltande åtgärd.

Slutsatsen av redogörelsen ovan blir att följande tillgångar får förvaltas i en revisionsrörelse:

  1. Det är tillåtet att placera kapital i börsnoterade eller andra aktier, under förutsättning att förvärven avser minoritetsposter och inte är förenade med styrelseposter eller liknande. En ytterligare förutsättning är att det inte uppstår jäv i revisionsutövningen på grund av placeringarna.
  2. Det är vidare tillåtet att förvalta likvida rörelse tillgångar, dvs. medel som uppkommit i verksamheten. Det är dock inte tillåtet att låna in betydande belopp till verksamheten i kapitalförvaltande syfte.
  3. Det är också tillåtet att förvärva en fastighet i vilken verksamheten ska bedrivas (och hyra ut delar av denna fastighet till utomstående).

Men vad gäller i övrigt? Vad hindrar att ett revisionsföretag förvärvar t.ex. en villafastighet som bebos av den i revisionsföretaget verksamma revisorn? Eller att ett revisionsföretag investerar i en skogsfastighet vars skötsel hanteras av en skogsägarförening? Någon praxis som ger vägledning i dessa praktiskt tänkbara fall finns inte. Har RN någon uppfattning? Det vore värdefullt om någon företrädare för RN, kunde lämna myndighetens syn på dessa och övriga frågor som berörs i detta inlägg. Och vad tycker du?

Urban Engerstedt är chefsjurist hos FAR SRS.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%