Innehåll

Balans nr 10 2007

Redovisning: Vad händer med BFN:s nya regler?

Bokföringsnämnden arbetar med de nya regelverken för olika kategorier av företag. Regelverket som benämns K2 har varit ute på en andra remissomgång och det framgår av en del remissinstansers svar att det råder en missuppfattning ute i ”Redovisningssverige” om hur regelverken är tänkta att fungera.

Regelverket som benämns K3 är det huvudsakliga regelverket. Detta regelverk kommer i första hand att ha sitt ursprung i Redovisningsrådets rekommendationer (1–29) och de allmänna råd som Bokföringsnämnden givit ut avseende en del av dessa rekommendationer. Bokföringsnämndens ambition är förenkling och det så kallade K2-regelverket ska ses som en förenkling av huvudregelverket K3 (som i sin tur är en förenkling av nuvarande normering) för de företag som är mindre enligt årsredovisningslagens definition.

Tyvärr kan jag bara konstatera att det råder en osäkerhet om regelverkens status gentemot varandra. Det finns inget tvång för ett mindre bolag att redovisa i enlighet med K2-regelverket. Den informationen kan vara viktig att känna till, i synnerhet för de företag som har aktiverat utvecklingsarbete i sina balansräkningar och där effekten av att inte redovisa dessa tillgångar i balansräkningen kan ha en förödande effekt på bolagets ställning.

En annan missuppfattning synes vara vad som händer när regelverken träder i kraft. Bland revisorer och redovisningskonsulter finns det en uppfattning om att när regelverken för K2 och K3 träder ikraft måste företagen välja det ena eller det andra omedelbart. Så är inte fallet. Enligt min uppfattning har det varit klart att det aktiva val som företagen så småningom ska göra ligger relativt långt fram i tiden. Bland annat har Bokföringsnämnden pekat på att en anpassning av K2- och K3-regelverken måste göras när SamROB och andra statliga utredningar är klara, vilket innebär att det befintliga ”lapptäcke” av redovisningsregler som finns kommer att finnas kvar i ett antal år framåt.

En annan mycket viktig aspekt på hela arbetet med de olika regelverken K2 och K3 är att det finns ett behov av att anpassa regelverken för andra företagsformer än aktiebolag innan gamla redovisningsrekommendationer och allmänna råd upphävs. En mycket stor del av svenskt näringsliv bedrivs som bekant i andra företagsformer, även om Sverige förhållandevis har ett stort antal aktiebolag.

Förenklingsarbetet av fjärde bolagsdirektivet inom EU-rätten pågår. Ur svensk synvinkel är det just det stora antalet små aktiebolag i Sverige som kanske skulle berättiga att Sverige försöker få lättnader avseende upprättande av årsredovisning för mindre aktiebolag. Internationellt finns det de som ställer sig kritiska till detta med motiveringen ”har man valt en företagsform med begränsat ansvar så får man stå sitt kast”. Jag ser fram emot att få följa denna utveckling och det förenklingsarbete som bedrivs inom EU. Att förenkla är uppenbarligen inte enkelt.

IASB:s utkast till IFRS för SME är också intressant. Utifrån perspektivet samhällsnytta är det givetvis av godo att det finns ett internationellt regelverk som kan användas. Det skulle förenkla betydligt för utbildningen av ekonomer i världen om det enbart fanns ett regelverk som gällde för icke noterade företag och det skulle också öka transparensen betydligt mellan företagen i en allt mer globaliserad värld.

Många remissinstanser anser att det regelverk som IASB föreslår måste vara ett ”stand-alone” dokument. Som utkastet idag är utformat så ställer det höga krav på användaren eftersom det finns ett antal korsreferenser till full IFRS, vilket enligt min åsikt komplicerar användandet. Jag delar remissinstansernas synpunkt om ett ”stand-alone” dokument med tanke på den praktiska hanteringen.

Ytterligare en fundering är hur mycket av IASB:s SME-projekt som är applicerbart i Sverige? I vilken utsträckning kommer Bokföringsnämnden att ta hänsyn till IASB:s projekt? Enligt min uppfattning kan det med nuvarande skatteregelverk och den koppling som finns mellan redovisningen och beskattningen bli komplicerat att införa IFRS för SME i Sverige.

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor på KPMG Bohlins caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%