Balans nr 10 2007

Ett samtal: Revisionsplikten måste bort

Företagarnas nya vd vill att efterfrågan ska styra

– Revisionsbranschen är den bästa plantskolan för civilekonomer, utbrister Företagarnas nya vd Anna-Stina Nordmark-Nilsson när hon tar emot Balans på sitt rum i Företagarnas huvudkontor i Stockholm. Lokalerna är moderna och luftiga och ligger vägg i vägg med Ernst & Youngs huvudkontor.

– En mycket bra granne, konstaterar Anna-Stina Nordmark-Nilsson, som själv har en bakgrund som revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPwC).

Anna-Stina Nordmark-Nilsson har varit på sin nya tjänst som vd för Företagarna i ungefär en månad och brinner av iver över att få ta itu med uppgiften att verka för bättre villkor för svenska företag.

Enligt en rapport från Företagarna om företagsklimatet i de nordiska länderna är Sverige det land där företagarna är minst nöjda, medan Finland är det land där företagarna är mest nöjda. Särskilt stort är missnöjet bland de allra minsta svenska företagen.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson menar att Sverige har en hel del att lära av Finland på det här området. Bland annat är skattetrycket lägre i Finland och det finns större möjligheter att permittera arbetskraft vid arbetsbrist för att sedan återta arbetskraften när konjunkturen vänder uppåt igen.

Lista med åtgärder

Företagarna har sammanställt en lista med åtgärder som syftar till att förbättra företagsklimatet i Sverige – en lista där flera åtgärder redan har bockats av i och med alliansregeringens satsningar på företagande, exempelvis slopad förmögenhetsskatt, lärlingsutbildning och fler möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Bland de åtgärder som återstår finns exempelvis en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och att göra det enklare och mindre riskfyllt att gå från anställning till att starta eget företag.

– I dag är det ett väldigt stort steg att ta. Det skulle behövas någon form av överlappning under en period då det sociala trygghetssystemet hänger med den som går från anställning till att starta eget företag.

Svårt att vara föräldraledig

Som exempel nämner hon att det ofta är svårt för en företagare att vara föräldraledig. För kvinnorna innebär det att de ”jobbar med barnet på höften” och för männens del innebär det att de i princip inte tar ut någon föräldraledighet, enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson.

– Som företagare är det svårt att åtnjuta de sociala rättigheter som man är med och betalar för, säger hon och tillägger att detta är en mycket viktig fråga.

När det gäller frågan om sänkt arbetsgivaravgift har regeringen delvis gått på Företagarnas linje i och med förslaget att vid årsskiftet sänka socialavgifterna från 32 till 10 procent för frisörer, kaféer och andra tjänsteföretag.

– Vi har fått en sänkning av arbetsgivaravgifterna för vissa branscher, men vi jobbar för en generell sänkning.

På frågan om hon kan nämna en lämplig nivå för sänkningen så ber hon att få återkomma.

– Under hösten kommer vi att presen tera beräkningar på hur stor sänkning som Sverige skulle klara.

En annan viktig fråga är eurosamarbetet. I den frågan får regeringen underkänt av Företagarnas nya vd.

– Regeringen är för tyst. Först frågar man vad svenska folket tycker i en folkomröstning och sedan är det färdigdiskuterat. Det håller inte. Världen förändras och jag anser att regeringen har en diskussionsplikt gentemot medborgarna.

Regeringen har som mål att minska de små företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2012. En del i detta arbete är att slopa revisionsplikten i små aktiebolag.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson är bestämd i sin uppfattning i denna fråga: revisionen ska vara efterfrågestyrd i de små bolagen.

– Om intressenter i ett bolag, exempelvis kreditgivare, ställer krav på bestyrkning av räkenskaperna så ska det finnas revision. Men det ska inte vara en plikt, den ska vara efterfrågestyrd.

Förordar den danska modellen

Vilka gränsvärden bör då Sverige tillämpa för när ett bolag inte längre ska omfattas av kravet på revision?

– Jag tror att den danska modellen är en bra början, säger hon. I nästa andetag tillägger hon att det är viktigt att komma ihåg att de flesta regelverk, exempelvis revisionsplikten, ursprungligen är konstruerade för stora bolag.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson återkommer vid flera tillfällen till sin revisorsbakgrund och den betydelse den har haft i hennes yrkesliv.

– Det är tack vare den som jag har för utsättningar att driva verksamheter på ett bra sätt. När jag kommer till ett nytt före tag så kan jag oerhört snabbt göra mig en bild av företaget i och med min bakgrund som revisor.

Revlsionsbranschen bra plantskola

Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson finns det inget bättre sätt för en nyutexaminerad civilekonom att skaffa sig kunskaper om näringsliv och företag än att arbeta som revisorsassistent.

– Det är slitsamt, ibland underbetalt, men det finns inget bättre sätt att skaffa sig kunskaper.

Ett tecken på att det är en värdefull erfarenhet är att många revisorsassistenter handplockas till välbetalda jobb utanför revisionsbranschen. På frågan om huruvida detta är ett problem för byråerna, som bland annat har satsat pengar på utbildning för assistenterna, svarar hon:

– Byråerna måste bjuda till. De måste se till att man vill komma tillbaka. Jag tror på korsbefruktning, det skulle vara värde fullt för branschen. Alla skulle tjäna på det, säger hon och menar att borde vara lättare att gå in och ut ur branschen.

I dag gör reglerna för auktorisation att det är svårt att ta ett jobb utanför branschen och sedan komma tillbaka och arbeta som auktoriserad eller godkänd revisor igen.

Startade ÖPwC i Piteå

Anna-Stina Nordmark-Nilsson har själv varvat jobb inom revisionsbranschen med jobb ute i ”det vanliga” näringslivet. Mellan 1978 och 1980 arbetade hon som revisorsassistent på Öhrlings PricewaterhouseCoopers kontor i Luleå. Därefter ägnade hon sig åt arbetsuppgifter utanför revisionsbranschen, ett år som företagskonsult på Utvecklingsfonden i Norrbottens län och därefter två år som administrativ chef på Pite Partner (dotterbolag till Ericsson). När så hennes tidigare chef på ÖPWC i Luleå ringde och ville att hon skulle börja arbeta på byrån igen blev Anna-Stina Nordmark-Nilsson mycket intresserad. Enda kruxet var att hon då bodde i Piteå och inte kunde tänka sig att pendla eftersom hon hade små barn. ”Du får väl starta upp en brevlåda för oss i Piteå” sa hennes chef. Och så blev det. Anna-Stina startade upp ett ÖPWC-kontor i Piteå.

– Jag började med en brevlåda, säger hon och skrattar.

Efter ca sju år som kontorschef på byrån i Piteå var det åter dags att ge sig ut i det ”vanliga” näringslivet. Den här gången var det ett vd-jobb på Piteå-Tidningen som lockade.

Hösten 1999 ringde dåvarande vd:n på ÖPWC och ville att Anna-Stina Nordmark-Nilsson skulle komma tillbaka till branschen, den här gången som marknadsområdeschef, och hon tackade ja. Men innan hon hann installera sig på sitt nya jobb blev hon kontaktad av Landstinget i Norrbotten, som vid den tiden brottades med stora ekonomiska underskott, och erbjöds en tjänst som landstingsdirektör. Tanken var att hon skulle styra upp ekonomin. Efter att ha diskuterat frågan med ÖPWC bestämde hon sig för att nappa på Landstingets erbjudande.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson stannade inom landstinget i ca sju år. Sedan kom erbjudandet från Företagarna – ett erbjudande hon inte behövde lång betänketid för att tacka ja till.

Anna-Stina Nordmark-Nilsson

Ålder: 51 år

Arbete: Sedan 1 augusti vd för Företagarna

Familj: Make och två barn, 24 och 26 år gamla

Bor: Lägenhet i Stockholm, veckopendlar till bostad i Piteå

Utbildning: Ekonomexamen på Luleå tekniska högskola

Karriär: 1978–1980 Revisorsassistent ÖPwC, 1984–1985 Företagskonsult på Utvecklingsfonden i Norrbottens län, 1985–1987 Administrativ chef på Pite Partner, 1987–1992 Auktoriserad revisor och kontorschef ÖPwC, 1992–1999 vd Piteå-Tidningen, 2000–2007 Olika direktörsposter inom hälso- och sjukvården, först i Norrbottens län och sedan i Stockholms län, samt två år vägdirektör i Norr- och Västerbotten.

Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%